Abstract Title: Leadership and ethics in the Real estate agent-industry   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Paula Massamiri & Therese Delmar   Supervisor: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick   Date: 2014 – May   Purpose of study: The aim of this study is to create an understanding of how leaders trough a Structural ethical climate can contribute to a Situation-based ethical decision-making of their employees.   Method: We have used a qualitative method and conducted semi-structured interviews with respondents from real estate agent firms. When we studied our phenomenon, our overall research deign was qualitative interviews. Our data has been analyzed with an abductive method of analysis, influenced by Grounded theory.   Results and conclusions: The study shows that leaders in the real estate agent-business trough a Structural ethical climate contributes to a Situation-based ethical decision-making of their employees by acting as role models, leads by example, highlighting the office values and rewards & punishes behaviors to control their employees’ ethical decision making.   Suggestions for further research: We believe that future studies can be conducted through observations to study both leaders and employees, to pay attention to employees’ opinions and reflect on what affects them. Another interesting premiss would be to study leaders from different sales organizations in order to see the similarities and differences between different selling industries.     Contribution: Our study contributes to better understanding of the leaders in the Real estate agent-industry influence on ethical decision-making among its employees. We have created a model that describes the relationships between leadership, Structural ethical climate and Situation-based ethical decision-making in the Real estate agent-industry.   Key words: Leader, Ethics, Ethical climate, Ethical decision making

Bakgrund: Sjuksköterskans expertisområde, omvårdnad, kantas av etiska dimensioner och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för sina handlingar. När sjuksköterskan hindras från att agera utifrån professionens etiska värderingar uppstår negativa känslor som skapar moralisk stress. Moralisk stress har stor betydelse för omvårdnadskvaliteten och sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning kring problemet har haft fokus på specialistsjuksköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva i vilka sammanhang som en grundutbildad sjuksköterska upplever moralisk stress. Metod: Med en kvalitativ litteraturöversikt har examensarbetets syfte besvarats genom att tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ forskningsmetod. Resultat: Tre huvudteman utmynnades; Att inte räcka till, Samarbeta med olika visioner och mål samt Verksamhetens krav som hinder. Sammanhangen är när sjuksköterskorna hindras från att arbeta i enlighet med etiska värderingar grundade i omvårdnadsmålen, sjuksköterskeprofessionens kärnkompetensområden, bland annat personcentrerad vård och teamsamverkan, samt när sjuksköterskan inte har möjlighet att beakta patientens självbestämmande. Konklusion:Alla sammanhang som ligger till grund för sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress går inte att eliminera från arbetsplats. Dock kan en medvetenhet och ökad förståelse göra att sjuksköterskan och arbetsgivaren kan utveckla strategier för att adekvat hantera dessa problem. På så sätt behöver sjuksköterskan inte uppleva att den enda utvägen är att lämna arbetsplatsen.

Aim: Auditors objectivity is an obvious part of auditing, but there is doubts and hesitation in society today because of the corporate scandals that have occurred in recent years. Several researchers suggest that auditors actions and behaviors is connected to the ethical climate within the organization. A relationship that also affects auditors objectivity and independence. This thesis aims to investigate how the ethical climate influence auditors choice of relationship to their clients, by choosing a relational and close relationship or a transactional and distanced relationship. And if the client approach have an effect on the auditors objectivity. Method: A survey was conducted among 232 certified accountants in Sweden. The questionnaire consisted of measuring instruments that measured accounting firms ethical climate, client relationship and client identification. The result was analysed with well established statistical methods. Result and conclusions: The result of the thesis showed that a weak ethical climate is associated with a stronger relationship orientation of the client relationship. The result showed that a stronger relationship orientation to their clients have a negative impact on auditor objectivity. The conclusion of the thesis is that the ethical climate affects the auditors relationship to their clients, a relationship that also has an negative impact on their objectivity. Suggestions for future research: Considering that the thesis only examines the ethical climates impact it can be of interest to investigate other underlying factors that affects auditors relationship approach and objectivity. Contribution of the thesis: The present study leave unique contribution to two research fields. The first is the demonstration of a relationship between ethical climate in audit firms and auditors' objectivity. Prior to this study, there is no study that used systematic measurement instruments in investigating the connection between ethical climate and the auditors' objectivity. The second is the demonstration of a relationship between ethical climate and the auditors' choice of approach to his clients. / Syfte: Revisorernas objektivitet är en självklar del i revisionsyrket, men i dagens samhälle så råder det tvivel och tveksamheter om att detta verkligen uppfylls p.g.a. de många företagsskandaler som har uppdagats under senare år. Många forskare menar att revisorernas handlingar och beteenden har ett samband med det etiska klimatet som råder inom organisationen vilket i sin tur påverkar revisorernas objektivitet. Denna studie ska undersöka om det etiska klimatet inom revisionsbolaget påverkar revisorns val av förhållningssätt till klienten, genom att antigen välja ett relationsinriktat eller transaktionellt förhållningssätt. Vi vill även undersöka om valet av förhållningssätt till klienten påverkar revisorns objektivitet. Metod: Data insamlades med en enkät från 232 revisorer i Sverige. Enkäten innehöll mätinstrument för mätning av revisionsfirmors etiska klimat, klientrelation och klientidentifikation. Resultatet analyserades med väletablerade statistiska metoder. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visade att ett svagt etiskt klimat är förenat med en starkare relationsorientering av klientrelationen. Resultatet visade även att en starkare relationsorientering till sina klienter har en negativ påverkan på revisorernas objektivitet. Slutsatsen av studien är att det etiska klimatet påverkar valet av revisorns förhållningssätt till klienten, ett val som i sin tur kan ha en negativ påverkan på objektiviten. Förslag till fortsatt forskning:  Då denna studie endast tar upp det etiska klimatets påverkan så kan det vara intressant att undersöka andra bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på revisorernas val av förhållningssätt och deras objektivitet. Studiens bidrag: Föreliggande studie lämnar unika bidrag till två forskningsområden. Det första är påvisandet av en relation mellan etiskt klimat i revisionsfirmor och revisorers objektivitet. Före denna studie finns ingen undersökning som använt ett systematiskt mätinstrument vid undersökning av samband mellan etiskt klimat och revisorers objektivitet. Det andra är påvisandet av en relation mellan det etiska klimatet och revisorernas val av förhållningssätt till sina klienter.

Titel: Etiskt ledarskap i säljande organisationer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Moa Bohman och Evelina Nilsson. Handledare: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson och Maria Fregidou-Malama. Datum: Augusti 2015. Syfte: Denna studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur chefer i säljande organisationer utövar etiskt ledarskap, sett ur chefers perspektiv. Forskningsfrågorna som formulerades efter en genomgång av den befintliga teorin är: 1. Påverkar chefer sina anställdas beteende genom att vara en förebild? 2. Påverkar chefer sina anställdas beteende genom förstärkning av etiska normer? 3. Påverkar chefer sina anställdas beteende genom kommunikation om etik? 4. Påverkar chefer sina anställdas beteende genom förstärkning och kommunikation om etiska riktlinjer? 5. Påverkar chefer sina anställdas beteende på något annat sätt? Metod: En fältstudie i form av kvalitativa intervjuer genomfördes för att samla in information. Respondenter var chefer i säljande organisationer. Efter transkribering av intervjuerna analyserades informationen genom uppdelning och jämförelser. Resultat & slutsats: Denna studie visar att de intervjuade cheferna utövar ett etiskt ledarskap genom att vara förebilder, genom att kommunicera om etik, genom att belöna i form av beröm och positiv feedback samt genom att förstärka det etiska klimatet med hjälp av kommunikation om etiska riktlinjer. Studien kan varken bekräfta eller dementera huruvida förstärkning av etiska normer genom bestraffningar sker. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie finns det begränsningar i urvalets storlek, dess geografiska utbredning samt valet av perspektiv. Av den anledningen rekommenderas att undersökningen upprepas med antingen ett större urval eller på en annan geografisk plats än Gävle eller ur andra perspektiv. Framtida forskning bör även beröra huruvida bestraffningar används eller inte, och även varför. Relationen mellan de påverkansmetoder som tas upp i studien bör också undersökas. De nya påverkansmetoder som inte omfattades av den teoretiska modellen men som nämndes i intervjuerna bör också vara föremål för framtida forskning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med insikter för den företagsekonomiska teorin. Då studiens resultat i vissa avseenden inte överensstämmer med den befintliga litteraturen har detta lett till konstruerandet av en ny teoretisk modell. Denna modell ger underlag för framtida forskning då dessa differenser behöver undersökas i en större omfattning. Studien bidrar även med ökad förståelse för hur chefer utövar etiskt ledarskap, vilket har potential att leda till ökad kunskap hos dagens aktiva chefer. Chefernas etiska ledarskap kan utvecklas och förbättras genom reflektion över sina egna tillvägagångssätt och hur dessa skiljer sig, eller överensstämmer, med de metoder som tas upp i denna studie. Nyckelord: Etiskt ledarskap, etiskt beteende, etiskt klimat, säljorganisationer. / Title: Ethical leadership in selling organizations. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Moa Bohman and Evelina Nilsson Supervisor: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson and Maria Fregidou-Malama. Date: August 2015. Aim: The purpose of this study is to contribute to greater understanding for how managers in selling organizations practice ethical leadership, viewed from a manager perspective. Following research questions were formulated after a review of the existing literature: 1. Do managers influence the behavior of their followers by being role models? 2. Do managers influence the behavior of their followers by reinforcement of ethical standards? 3. Do managers influence the behavior of their followers by communication about ethics? 4. Do managers influence the behavior of their followers by reinforcement and communication about ethical codes? 5. Do managers influence the behaviour of their followers in some other way? Method: A field study in terms of qualitative interviews was conducted to gather information. The interview subjects were managers in selling organizations. After transcribing the interviews the information was analyzed by selection and comparison. Result & Conclusions: This study shows that the interviewed managers practice ethical leadership by being role models, by communicating about ethics, by rewarding in terms of credit and positive feedback as well as by reinforcing the ethical climate through communication about ethical codes. The study can neither confirm nor deny whether reinforcing ethical norms through punishment occurs. Suggestions for future research: In this study, there are limitations in sample size, geographic range and the choice of perspective. For that reason a repeated study with larger selection, participants from another geographical area or the use of a different perspective (for example the follower) is recommended. Future research should also address whether punishments are used or not, and also why that is. The relationship between the suggested methods should also be examined. The new methods, which were not covered by the theoretical model but were mentioned in the interviews, should also be subjects for future research. Contribution of the thesis: This study contributes with understandings for the business administration theory. Since the study results in some ways differed from the current literature a new theoretical model was created. This model provides a foundation for future research as these differences should be further investigated. The study also contributes with an increased understanding for how managers practice ethical leadership, which has the potential to enhance the knowledge of today’s active managers. The ethical leadership that the managers practice may evolve and improve by reflection about their own methods and how these differ, or correspond, to the methods presented in this study. Key words: Ethical leadership, ethical behavior, ethical climate, selling organizations.

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi. / Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.

Titel: Beslutsfattande och Interpersonell påverkan Nivå: Examensarbete företagsekonomi, 15 hp Syfte: Vårt intresse för etiskt beslutsfattande väcktes ur uppfattningen om att fastighetsmäklare generellt sett har lågt förtroende bland allmänheten samt att försäljares etiska snedsteg ofta täcker tidningars förstasidor. Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hos medarbetare inom säljorganisationer. Studiens forskningsfrågor har varit följande: 1. Kan oetiskt beteende påverka de andra medarbetarna? 2. Vilken av de etiska teorierna egoism, utilitarism eller dentologi/pliktetik är den mest centrala när det kommer till beslutsfattande för individer? 3. På vilket sätt påverkar en rättvis arbetsmiljö medarbetarnas beslutsfattning vid etiska dilemman? Metod: Vår Studie baseras på en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med tio fastighetsmäklare från fyra olika svenska städer där vi använt oss av en operationaliserad intervjuguide. Vårt empiriska material har sedan analyserats med en analysmetod av Sarah Philipson, ”A well grounded theory”. Resultat & slutsats: Studien visar att den interpersonella dimensionen på ett fastighetsmäklarkontor har en stark påverkan på beslutsfattningen vid ett etiskt dilemma. Detta då merparten av de tillfrågade mäklarna främst bollade frågor med varandra, stämde av med sina kollegor, värderade och uppskattade kollegornas åsikter samt drog lärdom av varandra vid en uppkommen situation. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie visat att medarbetarnas beteende, ”peer behavior”, varit av vikt vid den enskildes beslutsfattande så vore det intressesant att studera denna faktor allt närmre genom att förslagsvis studera chefers medvetenhet om betydelsen av medarbetarnas beteende på arbetsplatsen. Möjligtvis för att utveckla rekryteringsåtgärder/program för att säkerställa etiskt beteende inom fastighetsmäklarbranschen genom att belysa vilka medarbetaregenskaper som är betydelsefulla för att höja kvalitén på den etiska beslutsfattningen på ett kontor. Avslutningsvis vill vi uppmuntra till vidare forskning inom både den strukturella dimensionen och den interpersonella dimensionen och en jämförelse mellan dessa för att öka förståelsen kring etisk beslutsfattning. Uppsatsens bidrag: Vår studie bidrar med ökad förståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hos medarbetare inom fastighetsmäklarföretag. Vi har skapat en modell som beskriver sambandet mellan interpersonellt etiskt klimat och etiskt beslutsfattande inom fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Etik, Etiskt klimat, Etiskt beslutsfattande, interpersonella dimensionen, fastighetsmäklare.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de demografiska faktorerna kön, ålder och arbetslivserfarenhet påverkar de etiska värderingarna. Studien kommer även undersöka om de etiska koderna inom företagen påverkar de etiska värderingarna i givna situationer bland försäljare i tjänsteföretag. Förtydligande: Med givna situationer menas de situationer som anges i enkäten (bilaga 2). Metod: I studien användes en kvantitativ metod där en enkät med stängda svarsalternativ skickades ut till 863 respondenter. I enkäten användes både nominal- och ordinalskalor för att göra det möjligt att använda korrelation, faktor och klusteranalys samt t-test med hjälp av den statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna användes sedan för att besvara de forskningsfrågor som utformats genom teorin. Resultat: Resultatet visade att åldern har ett svagt samband med en fastighetsmäklares etiska värderingar och är därmed inte en avgörande faktor i det här fallet. Den andra demografiska faktorn kön visade sig inte ha något samband alls med en fastighetsmäklares etiska värderingar. Vid en ytterligare analys med hjälp av t-test där en analys av de båda könen gjordes, konstaterades det att det inte fanns någon skillnad mellan män och kvinnor och de etiska värderingarna. Resultatet visade också att arbetslivserfarenheten inte har något signifikant samband med en fastighetsmäklares etiska värderingar. De etiska koderna var enligt vårt resultat inte någon påverkande faktor på fastighetsmäklares etiska värderingar. Studiens bidrag: Syftet med studien är att undersöka om kön, ålder, arbetslivserfarenhet och etiska koder påverkar de etiska värderingarna i givna situationer bland försäljare i tjänsteföretag. Vår förhoppning är att studien ska kunna bidra med ytterligare information kring vad det är som kan påverka en fastighetsmäklares etiska värderingar. Förslag till vidare forskning: Vår förhoppning är att vidare forskning ska kunna utveckla det resultat som studien bidragit med. Förslag till fortsatta studier är att undersöka andra demografiska faktorer som kan påverka de etiska värderingarna och om ledaren inom företaget är en möjlig påverkande faktor, men också om en undersökning för Sveriges alla fastighetsmäklare skulle göra resultatet annorlunda.   Nyckelord: Fastighetsmäklare, etiskt klimat, etiska koder, marknadsföring, kön, ålder, arbetslivserfarenhet. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the demographic factors of gender, age and work experience affect the ethical values. The study will also examine the ethical codes within companies influence the ethical values of given situations among vendors in service. Clarification: With the given situations meant the situations described in the survey (Annex 2). Method: In the study a quantitative method was used in which a survey with closed response options was sent out to 863 respondents. In the survey both nominal- and ordinal scales was used to allow correlation, factor, cluster analysis and t-tests with the IBM SPSS computer software. The analyzes were then used to answer the research questions that deduced through the theory. Result: The results showed that age only has a weak connection with a real estate broker's ethical values and is thus not a decisive factor in this case. The second demographic factor sex was found to have no connection at all with a real estate broker's ethical values. In a further analysis using the t-test where an analysis of both sexes was made, it was found that there was no difference between men and women and ethical values. The results also showed that work experience has no significant relationship with a real estate broker's ethical values. Contribution: The purpose of the study is to investigate whether gender, age, work experience and ethical codes affect the ethical values of given situations among vendors in service. Our hope is that the study should be able to contribute with additional information about what it is that can affect a real estate broker's ethical values. Proposal for further studies: Our hope is that further research to develop the results that the study contributed. Proposal for further studies is to investigate other demographic factors that may affect the ethical values and if the leader of the company is a possible influencing factor, but also if a survey for Sweden’s all real estate broker´s would make the outcome different. Keywords: Real estate broker´s, ethical climate, ethical codes, marketing, gender, age, work experience.