Diss. Linköping : Univ., 2001.

Diss. av båda författarna Linköping : Linköpings universitet, 2006.

<p>Denna magisteruppsats skrevs på uppdrag av planerings- och informationschefen vid USÖ. Uppsatsen handlar om Strategiarbetet 2010 som var en verksamhets-planeringsprocess som genomfördes på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) med start från oktober 2006, till juni 2007, då verksamhetsplanen fastställdes. Utifrån medarbetarenkäten 2006 som visade att USÖ behövde förbättra delaktighet, ledarskap och målkvalitet inom organisationen, beslutade USÖs sjukhusledning att strategiarbetet 2010 skulle göras med bred förankring och delaktighet i organisationen. Strategiarbetets syfte var att få en väl förankrad verksamhetsplan genom hela organisationen.</p><p>Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka hur klinik- och avdelningschefer upplevt Strategiarbetet 2010 med avseende på perspektiven delaktighet, ledarskap och målkvalitet. Vidare syftar uppsatsen till att utifrån undersökningens resultat ge förslag till förbättringar inför kommande strategiarbeten.</p><p>Genom en deskriptiv kartläggning av strategiarbetet, två enkätundersökningar och fem intervjuer framkom det att delaktighet är att vara aktivt medverkande i något och för att en person ska välja att bli delaktig i organisationens mål krävs att ledningen skapar förutsättningar för delaktighet. Majoriteten av såväl klinikchefer som avdelningschefer har känt sig delaktiga i strategiarbetet, även om klinikcheferna över lag har känt sig mer delaktiga än avdelningscheferna. Båda chefsgrupperna anser att de har fått komma till tals och att deras åsikter har tagits på allvar. Cheferna anser även att de förstår målen som utformades, tror att USÖ har möjlighet att nå dem och önskar att organisationen ska nå dessa mål. I viss mån kan man påstå att strategiarbetets arbetsformer bidragit till att skapa en förutsättning för att klinikcheferna har utvecklat ett mer kommunikativt ledarskap efter strategiarbetet på USÖ. Vidare framkom det att majoriteten av klinikcheferna och avdelningscheferna anser att deras deltagande i strategiarbetet bidragit till en ökad förankring för USÖs mål hos dem. Utifrån resultatet av uppsatsens undersökning gavs det även förslag på förbättringar inför framtida strategiarbeten. Några av de förslag som gavs var att göra en ordentlig omvärlds- och invärldsanalys samt att marknadsföra strategiarbetet tydligt genom hela organisationen.</p>

No description available.

Denna magisteruppsats skrevs på uppdrag av planerings- och informationschefen vid USÖ. Uppsatsen handlar om Strategiarbetet 2010 som var en verksamhets-planeringsprocess som genomfördes på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) med start från oktober 2006, till juni 2007, då verksamhetsplanen fastställdes. Utifrån medarbetarenkäten 2006 som visade att USÖ behövde förbättra delaktighet, ledarskap och målkvalitet inom organisationen, beslutade USÖs sjukhusledning att strategiarbetet 2010 skulle göras med bred förankring och delaktighet i organisationen. Strategiarbetets syfte var att få en väl förankrad verksamhetsplan genom hela organisationen. Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka hur klinik- och avdelningschefer upplevt Strategiarbetet 2010 med avseende på perspektiven delaktighet, ledarskap och målkvalitet. Vidare syftar uppsatsen till att utifrån undersökningens resultat ge förslag till förbättringar inför kommande strategiarbeten. Genom en deskriptiv kartläggning av strategiarbetet, två enkätundersökningar och fem intervjuer framkom det att delaktighet är att vara aktivt medverkande i något och för att en person ska välja att bli delaktig i organisationens mål krävs att ledningen skapar förutsättningar för delaktighet. Majoriteten av såväl klinikchefer som avdelningschefer har känt sig delaktiga i strategiarbetet, även om klinikcheferna över lag har känt sig mer delaktiga än avdelningscheferna. Båda chefsgrupperna anser att de har fått komma till tals och att deras åsikter har tagits på allvar. Cheferna anser även att de förstår målen som utformades, tror att USÖ har möjlighet att nå dem och önskar att organisationen ska nå dessa mål. I viss mån kan man påstå att strategiarbetets arbetsformer bidragit till att skapa en förutsättning för att klinikcheferna har utvecklat ett mer kommunikativt ledarskap efter strategiarbetet på USÖ. Vidare framkom det att majoriteten av klinikcheferna och avdelningscheferna anser att deras deltagande i strategiarbetet bidragit till en ökad förankring för USÖs mål hos dem. Utifrån resultatet av uppsatsens undersökning gavs det även förslag på förbättringar inför framtida strategiarbeten. Några av de förslag som gavs var att göra en ordentlig omvärlds- och invärldsanalys samt att marknadsföra strategiarbetet tydligt genom hela organisationen.

No description available.

<p>En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete.</p><p>För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål. För att tydliggöra kopplingen mellan mål och resurser i denna myndighet har några förslag på förbättringar tagits fram.</p>

En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete. För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål. För att tydliggöra kopplingen mellan mål och resurser i denna myndighet har några förslag på förbättringar tagits fram.

Mot bakgrund av den föränderliga värld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förändringar genom förnyelse och affärsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affärsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka området har intervjuer genomförts på Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information från interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgår att Handelsbanken är ett moget företag som bör arbeta med en intern affärsutveckling, vilket dels innebär skapandet av ett möjlighetssökande klimat. Det framgår även att de både har goda och mindre goda förutsättningar för detta arbete.  I slutsatser och avslutade diskussion förs ett resonemang kring förutsättningarna samt vad som bör fokuseras på för att möjliggöra en lyckad förändring, där bankens starka kultur utgör en viktig del. Skapandet av ett entreprenöriellt förhållningssätt är ett steg mot att se möjligheter och i skapandet av detta kan väl utformade styrdokument användas. En medvetenhet om avgörande faktorer så som ett anpassat ledarskap, kontinuerligt uppföljningsarbete och en viss syn på kundnytta, är viktiga delar att implementera i kulturen. I de egna reflektioner som avslutningsvis presenteras föreslås att andra banker kan söka inspiration i denna studie, här poängteras dock vikten av att först skapa en medvetenhet kring vilken typ av organisation man är och sin egen position. Reflektion görs även kring de organisationer som profilerar sig som riskobenägna och stabila aktörer, då det kan tänkas att dessa har en större utmaning i arbetet med förändring och nytänkande. Detta på grund av att riskobenägenhet och förändring tycks uppfattas stå i kontrast till varandra. Att intern affärsförnyelse medför en paradoxal utmaning är i vårt tycke väldigt intressant. Utifrån detta ges förslag på vidare forskning då det kan tänkas intressant att undersöka hur idéer väljs ut och implementeras.

I en omvärld som ställer allt högre krav på delaktighet kom ett uppdrag 2000-03-30 till Norrbottens Flygflottilj, F 21 som på nio månader skulle sätta upp ett nytt internationellt förband. Om förbandet kallas ut blir det första gången sedan sextiotalet som Sverige fullgör tjänst med krigsflygplan utomlands. Swedish Air Force Rapid Reaction Unit, SWAFRAP AJS 37 skulle ställas i 30 dagars beredskap Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera den planeringsprocess som har genomförts på F 21 ur de traditionella perspektiven problemformulering, genomförande och utvärdering avseende detta nya förband. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på F 21 och avgränsats till AJS 37. Planeringsprocessen har studerats genom intervjuer av chefer inom SWAFRAP organisationen. Studien pekar på att processer av detta slag är ytterligt komplicerade och kräver mera forskning om vi skall lyckas förstå alla ingående komponenter och deras interaktion. / In a world that creates higher and higher demands for international participation, a decision from the Swedish Headquarters came on 30 March 2000 to the wing F 21 that they were to establish a new unit. This unit was specifically to be able to deploy within thirty days to a base anywhere in Europe, in order to participate in peace keeping missions. The Swedish Rapid Reaction Unit, SWAFRAP AJS 37 was born. The main objective of my study is to describe and analyse the planning process that has taken place from the traditional perspectives of problem description, implementation and evaluation. The study has been done as a case study at wing F 21, and its scope has been limited to AJS 37. The study has been accomplished through interviews with commanders at different levels and within different specialities within the SWAFRAP planning process. The result indicates that a process like this is very complex and demands more research if we are going to understand all components and their interaction. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01