Tidigare forskning har visat på att priset på livsmedel påverkar konsumtionen och att flera individuella faktorer så som ålder, kön, utbildning och inkomst både påverkar kvalitén på ens kostvanor och hur mycket ekologiska livsmedel man äter. Utifrån denna bakgrund togs syftet till denna studie fram: “Att undersöka ett urval av svenskars inköpsvanor med avseende på ekologisk mat och dryck samt vilka faktorer som ligger bakom att välja bort inköp av ekologiska produkter” och följande frågeställningar skulle besvaras: 1 - Hur ofta köper svenskar ekologiska livsmedel? 2 - Vilka faktorer kan ligga bakom att man väljer bort ekologiska livsmedel? Metod: En enkätstudie genomfördes och totalt deltog 105 personer i undersökningen. Fyra frågor, “Köper du någonsin ekologisk mat?”, “Köper du ekologisk mat oftare än en gång i månaden?”, “Avstår du ifrån att köpa ekologiska livsmedel för att det är för dyrt?” och “Är du intresserad av ekologisk mat?” testades utifrån följande variabler: ålder, kön, utbildning, inkomst och yrkesklass. Resultatet visar att priset är en avgörande faktor, men mer i vissa grupper. För högt pris är en större anledning till att man väljer bort ekologiska livsmedel bland personer med en inkomst på under 150 000kr/år jämfört med dem som har en inkomst på över 150 000kr/år (p=0,024) och hos personer under 30 år gamla jämfört med personer äldre än 31 år (p=0,025). Intresset för ekologisk mat var större hos arbetare än hos tjänstemän (p=0,025). Slutsatsen som kan dras utifrån denna undersökning är att pris och inkomst är viktiga faktorer för huruvida svenskar köper ekologiska produkter eller inte, något som ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet öppnar även upp för andra frågor och möjligheterna till vidare forskning inom området är stora.

<p><p>Detta examensarbete skrivs på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanland, som vill ha en ekologisk statusbedömning av Stäholmsbäcken. En ekologisk statusbedömning enligt EU:s vattendirektiv utförs i tre delar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska delen bestod i att på en provplats ta fem prover på bottenfaunan med hjälp av handhåvsmetoden. Djuren artbestämdes och därefter gjordes indexberäkningarna ASPT, DJ-index och MISA. De biologiska kvalitetsfaktorerna fick ett otillfredsställande resultat. DJ-indexets resultat var sämst och fick därmed styra, one out – all out. Normalt går man inte vidare till nästa steg, som är de kemiska kvalitetsfaktorer, utan ser på vilka förbättringsåtgärder som ska genomföras. I detta examensarbete undersöktes även de båda andra kvalitetsfaktorerna. Den kemiska delen bestod av bestämning av näringsämnen i vattendraget och den hydromorfologiska delen bestod av bland annat identifiering av vandringshinder, vägövergångar, diken, markanvändningen i närmiljön och i delavrinningsområdet. De kemiska och de hydromorfologiska testerna styrkte resultatet i och med att det också blev otillfredsställande. Förklaringen till detta är att både närmiljön och avrinningsområdet är starkt påverkat av jordbruket. För att förbättra Stäholmsbäckens status bör skyddszoner och/eller en våtmark anläggas.</p></p>

<p>Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.</p>

Detta examensarbete skrivs på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanland, som vill ha en ekologisk statusbedömning av Stäholmsbäcken. En ekologisk statusbedömning enligt EU:s vattendirektiv utförs i tre delar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska delen bestod i att på en provplats ta fem prover på bottenfaunan med hjälp av handhåvsmetoden. Djuren artbestämdes och därefter gjordes indexberäkningarna ASPT, DJ-index och MISA. De biologiska kvalitetsfaktorerna fick ett otillfredsställande resultat. DJ-indexets resultat var sämst och fick därmed styra, one out – all out. Normalt går man inte vidare till nästa steg, som är de kemiska kvalitetsfaktorer, utan ser på vilka förbättringsåtgärder som ska genomföras. I detta examensarbete undersöktes även de båda andra kvalitetsfaktorerna. Den kemiska delen bestod av bestämning av näringsämnen i vattendraget och den hydromorfologiska delen bestod av bland annat identifiering av vandringshinder, vägövergångar, diken, markanvändningen i närmiljön och i delavrinningsområdet. De kemiska och de hydromorfologiska testerna styrkte resultatet i och med att det också blev otillfredsställande. Förklaringen till detta är att både närmiljön och avrinningsområdet är starkt påverkat av jordbruket. För att förbättra Stäholmsbäckens status bör skyddszoner och/eller en våtmark anläggas.

Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnskötare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv med fokus på förskolan. Med hjälp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet är att undersöka ekologisk mat på förskolorna ur ett hälsopedagogiskt, närings- och ekonomiskt perspektiv. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var hur nyckelpersonerna ansåg att förskolebarns hälsa påverkades av ekologisk kost och om de upplevde att den tillförde mer näring än konventionell odlad mat. Dessutom huruvida de ansåg att ekologisk mat hade inverkan på matkostnaderna samt hur barnen fick ta del av kunskaper om det. För att samla in en empiri valdes en kvalitativ hermeneutisk metodansats med kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom det ett gemensamt svar om att ekologisk mat var bättre för att undvika onödiga gifter. Forskning visade att bekämpningsmedlet organiska fosforföreningar kan ha negativa följder för barn och vuxna. Dessutom fanns en problematik om att det inte gick att uppfatta direkta effekter på hälsan genom ekologisk mat. Ekonomi och tillgänglighet styrde förskolornas inköp. Enligt undersökningen behövde inte ekologisk kost betyda en högre utgift. På grund av brist på forskning fanns det meningsskillnader om ekologisk kost hade ett högre näringsinnehåll än konventionell. Flera studier indikerade på att det fanns mer C- vitamin, järn och magnesium i ekologisk mat. Kommunikation och samspel är avgörande för lärande och genom det fick barnen ta till sig kunskap om ekologisk kost.

No description available.

Ekologisk hållbarhet handlar om att se till att ekosystemen fungerar och inte utarmas. Det är viktigt att sträva efter på alla plan i samhället, även genom ekologiskt hållbarskötsel inom parkförvaltning. Ekologiskt hållbar skötsel innebär att ha ett kretsloppstänkande. Att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Det innebär även att använda miljövänliga maskiner, produkter och arbetsmetoder. Det är bättre för arbetsmiljön och kostnadseffektivt på sikt. I tidigare studier har det framkommit att koloniträdgårdsamatörer ofta har större kunskaper om ekologiska funktioner och att det återfanns en högre biologisk mångfald i deras parker än hos park- och kyrkogårdsförvaltare. Syftet med denna studie är framför allt att försöka förstå vilken betydelse ekologisk hållbarhet har för förvaltningen av offentliga parker. Syftet är även att ta reda på hur ekologiskt hållbara skötselmetoder tillämpas i offentliga parker. Studien ska ta reda på vad företeelsen och begreppet innebär för parkförvaltare. Den ska också undersöka hur förvaltare sköter parker och om de har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Studien bygger på fyra intervjuer av parkförvaltare. Resultat visar att parkförvaltare ser positivt på att använda ekologiskt hållbara metoder. Det är av olika innebörd för förvaltarna beroende på kompetensnivå. Många av förvaltningarna har en ekologisk skötselinriktning eller tillämpar ekologiskt hållbara metoder på ett eller annat sätt. Resultat visar även att det främst är ekonomi och medarbetarnas kompetens som påverkar om förvaltningen har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Förhoppningsvis kan studien uppmuntra parkförvaltare att ta till fler ekologiskt hållbara skötselmetoder i deras parker - för en bättre arbetsmiljö och högre biologisk mångfald som en följd.

Syfte: . En upplevd avsaknad av studier som undersökt etisk märkning av produkter med avseende på smakupplevelse och betalningsvilja var avstampet för vår uppsats. Utifrån en efterfrågan av studier som undersöker den relativa betydelsen av olika etiska märkningar har vi därför formulerat följande syfte: " Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av en produkts etiska märkning med avseende på om den är ekologisk och/eller lokalproducerad." Metod: I denna studie har vi utfört ett experiment på Högskolan i Gävle där 102 slumpvis valda respondenter deltagit. Respondenterna ombads smaka på tre olika mjölksorter; en ekologisk, en lokal och en som var både ekologisk och lokal. Alla glas innehöll dock samma sorts mjölk, vilket gör att vi genom manipulation kan se om respondenternas smakupplevelse och betalningsvilja påverkas av etisk märkning. Resultat och slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av den etiska märkning som respektive mjölksort står för. Den eko-lokala mjölken fick högst betyg beträffande smak, hälsouppfattning och betalningsvilja, men denna kombination av märkningarna "ekologisk" och "lokal" resulterade samtidigt i en högre priseffekt än smakeffekt. Vidare har vi funnit att respondenternas oro för dagens miljöproblem anses vara det viktigaste vid valet av mjölk. Detta är dock huvudsakligen på grund av egocentriska skäl, då synen på sig själv i förhållande till miljön var det viktigaste för respondenterna, det vill säga miljöfaktorer i stort som kan påverka dem själva. Detta korroborerar tidigare forskning. Förslag till vidare forskning: I denna studie har vi inte mätt respondenternas faktiska betalningsvilja, då konsumenterna inte köper produkten i slutet av experimentet. Vidare forskning borde således undersöka hur en produkts etiska märkning påverkar konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i verkliga marknadssituationer. Uppsatsens bidrag: Denna studie pekar på vikten av att dra full nytta av dubbla etiska märkningar, genom att till exempel se över både marknadsföring och design. Vi har visat att hur företagen kombinerar en produkts etiska märkningar påverkar både konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i positiv riktning. Ett skickligare utnyttjande av dessa effekter skulle troligen ge ett mer positivt utfall för mejerinäringen och för mjölkbönderna.

Stormwater from trafficked areas often contains high pollution levels. In traditional stormwater management design, stormwater is first transported away through piped networks, and then in most cases passes through oil separators before finally reaching the recipients. While this traditional method removes certain pollutants from the stormwater, it does not reduce the total flow, as in the case of ecological stormwater management. In the ecological method the stormwater is not simply transported away, but is recirculated through infiltration, percolation, and detention. The aim of this study is to investigate possible advantages of ecological management designs, in contrast to traditional management. The study also incorporates legal aspects of the stormwater issue, in particular how the Swedish national environmental quality goals Poison-free Environment and Adequate Habitational Environment can be successfully linked to stormwater management. A parking area located next to a shopping centre is used as an example in order to offer practical solutions for designing an ecological stormwater management system. This involves using adjacent green spaces for infiltration and to construct wet ponds to maintain flood control and separation of pollution; furthermore it is argued that ecological management can contribute to enhance the aesthetics of an area.