Syfte: . En upplevd avsaknad av studier som undersökt etisk märkning av produkter med avseende på smakupplevelse och betalningsvilja var avstampet för vår uppsats. Utifrån en efterfrågan av studier som undersöker den relativa betydelsen av olika etiska märkningar har vi därför formulerat följande syfte: " Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av en produkts etiska märkning med avseende på om den är ekologisk och/eller lokalproducerad." Metod: I denna studie har vi utfört ett experiment på Högskolan i Gävle där 102 slumpvis valda respondenter deltagit. Respondenterna ombads smaka på tre olika mjölksorter; en ekologisk, en lokal och en som var både ekologisk och lokal. Alla glas innehöll dock samma sorts mjölk, vilket gör att vi genom manipulation kan se om respondenternas smakupplevelse och betalningsvilja påverkas av etisk märkning. Resultat och slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att konsumenters smakupplevelse samt betalningsvilja påverkas av den etiska märkning som respektive mjölksort står för. Den eko-lokala mjölken fick högst betyg beträffande smak, hälsouppfattning och betalningsvilja, men denna kombination av märkningarna "ekologisk" och "lokal" resulterade samtidigt i en högre priseffekt än smakeffekt. Vidare har vi funnit att respondenternas oro för dagens miljöproblem anses vara det viktigaste vid valet av mjölk. Detta är dock huvudsakligen på grund av egocentriska skäl, då synen på sig själv i förhållande till miljön var det viktigaste för respondenterna, det vill säga miljöfaktorer i stort som kan påverka dem själva. Detta korroborerar tidigare forskning. Förslag till vidare forskning: I denna studie har vi inte mätt respondenternas faktiska betalningsvilja, då konsumenterna inte köper produkten i slutet av experimentet. Vidare forskning borde således undersöka hur en produkts etiska märkning påverkar konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i verkliga marknadssituationer. Uppsatsens bidrag: Denna studie pekar på vikten av att dra full nytta av dubbla etiska märkningar, genom att till exempel se över både marknadsföring och design. Vi har visat att hur företagen kombinerar en produkts etiska märkningar påverkar både konsumenters smakupplevelse och betalningsvilja i positiv riktning. Ett skickligare utnyttjande av dessa effekter skulle troligen ge ett mer positivt utfall för mejerinäringen och för mjölkbönderna.

Syftet med studien är att undersöka hur butiker använder sig av visuell kommunikation vid försäljning av rosor. Syftet är också att undersöka hur medvetna konsumenter är om etiska märkningar på rosor. Sex butiker i Sundsvall har undersökts med hjälp av en kvalitativ fotodokumentation och en semiotisk analys för att utröna den visuella kommunikationen. Även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att utröna konsumenternas uppfattning om den visuella kommunikationen i butik, samt för att undersöka medvetenheten om etiska märkningar på rosor. Resultatet av båda metoderna visar enhetligt att informationen i butik är för låg. Majoriteten av respondenterna i enkätundersökningen är inte medvetna om att etiska märkningar på rosor existerar.

Syfte: Vår studie tar avstamp i det som tidigare forskning beskrivit som ett gap mellan konsumenters attityd och beteende till etisk konsumtion. Utifrån en efterfråga om ytterligare kartläggning och en upplevd avsaknad av studier som undersöker betydelsen av kunskap för betalningsvilja och konsumtion till fairtrade-produkter har vi därför formulerat följande syfte: "Syftet med studien är att få djupare förståelse för förhållandet mellan konsumenters kunskap om etisk märkning och deras konsumtion samt betalningsvilja för etiskt märkta-produkter." Metod: En enkätundersökning utfördes på Ica Maxi i Gävle där 143 slumpvis valda respondenter deltog. Respondenterna fick besvara frågor angående deras subjektiva ochobjektiva kunskap i avseende till fairtrade och därefter värdesätta priset för märkningen på tre utvalda produkter; banan, kaffe och honung. Utifrån detta kunde ett förhållande utläsas mellan kunskap och betalningsvilja. Resultat och slutsats: Resultatet av vår undersökning visar ett positiv samband mellan konsumentkunskap och betalningsvilja samt konsumtion. Objektiv kunskap hade en större positiv påverkan på respondenternas betalningsvilja för fairtrade-produkter medan subjektiv kunskap hade större påverkan på uppskattad konsumtion och inställning. Fortsättningsvis kunde vi utläsa en generellt förhöjd betalningsvilja för fairtrade på samtliga utvalda produkter. Förslag till vidare forskning: Vi har i denna studie inte mätt respondenternas faktiska betalningsvilja eller faktiska konsumtion. Vidare forskning skulle således kunna undersöka betydelsen av kunskap om etisk märkning för betalningsviljan i verkliga marknadssituationer. Uppsatsens bidrag: Denna studie pekar på vikten av konsumentkunskap för etisk konsumtion. Bidraget är förståelsen för rollen objektiv och subjektiv kunskap spelar för att få konsumenter att inkludera etiskt märkta produkter i deras konsumentval samt  vara villiga att betala det pris premium som vanligtvis föreligger på fairtrade-märkta produkter. / Aim: Our study builds on what previous research has described as a gap between consumers' attitudes and behaviour to ethical consumption. Based on the request for additional mapping and a perceived lack of studies investigating the importance of knowledge to willingness to pay and consumption for fair trade products, we have formulated the following purpose: "The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the relationship between consumers' knowledge on ethical labelling and their consumption together with willingness to pay for ethical labelled products." Method: In this study, we performed a quantitative survey at the food store Ica Maxi in Gävle with 143 randomly selected respondents' who completed the questionnaire.The respondents where asked to answer questions regarding their subjective and objective knowledge regarding fairtrade and then price three different food products labelled with fairtrade with the price of the equivalent product without label stated as a reference point. The products were; banana, coffee and honey. Through this we could examine the relationship between knowledge and willingness to pay. Result &amp; Conclusion: The result of our survey show that the level of knowledge affects purchase intent and willingness to pay for fairtrade products. We also found a distinction between subjective and objective knowledge. Subjective knowledge had a more distinct affect on consumption and attitude while objective knowledge affected the willingness to pay to a greater extent. Furthermore it was found that the average willingness to pay for a fairtrade label exceeded the equivalent products without label for all examined products.<img src="file:///page5image1176" /> Further research: In this thesis we did not research the respondents' actual willingness to pay nor actual consumption behaviour. Further research should hence examine the importance of knowledge on ethical labelling for willingness to pay in actual market situations Contribution of the thesis: This study points out the importance of consumer knowledge for ethical consumption. The contribution is additional understanding to therole subjective and objective knowledge plays for consumers to include ethical labelled products in their product choice and also being willing to pay the current market price premium for fairtrade labelled products.

Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt märkta varor, uppvisar resultat från ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i fråga om etiska köp. Åtskilliga försök har gjorts till att förklara ”gapet” mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillämpats.Frågan är därför om ”gapet” skulle återfinnas om hänsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt märkta varor är bättre på att förutsäga individens köpbeteende än attityden mot etiskt märkta varor i allmänhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter. Slutsatserna av denna analys visar att ett gap kan skönjas mellan konsumenters attityd mot märkningarna i allmänhet och konsumtion av märkta varor. Det visade sig att attityden mot köp av etiskt märkta varor var bättre på att förutsäga beteendet då hänsyn tas till varans samtliga attribut som väger in i köpbeslutet. Dessutom framkom att personer i respondenternas omgivning i många fall påverkade deras köp.