<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. <em>The theory of planned behavior </em>(Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.</p>

Datorer, mobiltelefoner och iPads är exempel på digitala verktyg som används dagligen i samhället och skolan är inget undantag. Tidigare forskning beskriver att attityder, normer och upplevelser hos den enskilda läraren har stor betydelse för valet av digitala verktyg. Syftet med vår studie är att öka kunskapen om förutsättningarna för lärarens användning av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs 4-6. Vilka yttre och inre faktorer upplever läraren existerar? Hur beskriver och motiverar läraren sina val mellan traditionella eller digitala verktyg? För att svara på frågorna använde vi intervjuer som konstruerades med utgångspunkt från Theory of planned behavior. Vår studie indikerar att det är fler yttre än inre faktorer som påverkar lärarens användning av digitala verktyg, varav fler underlättar än hindrar användandet. Resultaten är komplexa och svårtolkade men vi drar slutsatsen att framtiden för användning av digitala verktyg i matematikundervisningen ser ljus ut.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.

Det finns en stor mängd nya digitala satsningar som införs i företag varje år. Tyvärr får dessa system ofta ett begränsat genomslag, då forskning visar att bristande acceptans hos de anställda ofta leder till bristande effektivitet. För att identifiera vilka faktorer som bidrar till acceptans hos användarna så har Technology Acceptance Model (TAM) utvecklats, vilken kartlägger dessa faktorer. Denna uppsats undersöker hur en faktor i TAM, subjektiv norm, påverkar användarens attityd mot användning. Subjektiv norm identifieras ofta som någonting det finns en stark allmän uppfattning om. I innevarande uppsats konkretiseras subjektiv norm som en vilja att agera miljövänligt, till följd av de miljöproblem som uppmärksammats allt mer på senare tid. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer. Resultaten indikerar att subjektiv norm påverkar acceptansen positivt hos de individer som har en stark emotionell koppling till den subjektiva normen. Vidare så identifierades även ett antal hinder som minskar acceptans. Intraorganisatorisk kommunikation visade sig även vara avgörande för hur användarna uppfattade det nya systemet, och i förlängningen hur de accepterar satsningen.

Frågeställning: Vilken påverkan har attityd, subjektiv norm och eWoM på konsumentens klagomålsintention? Syfte: Syftet med denna studie är att studera klagomålsintention ur ett konsumentperspektiv. Studien ämnar undersöka vilken påverkan attityd, subjektiv norm och eWoM har på konsumenten klagomålsintention. Undersökningen utgår från en kvantitativ forskningsstrategi av deduktivt anslag.  Metod: Denna studie baseras på en kvantitativ forskningsmetod där primärdata har samlats in via en digital enkätundersökning med frågor utformade från tidigare forskning. Kvantitativa primärdata samlades in med ett resultat av 314 respondenter där 17 respondenter blev bortfall, vilket gav 297 medverkande respondenter. En teorimodell skapade tillsammans med tillhörande hypoteser. Resultatet av studien undersöktes via en korrelations- och multivariat regressionsanalys i IBM SPSS-Statistics. Slutsats: Resultatet visade att attityd-tidigare erfarenhet, attityd-inställning att klaga samt subjektiv norm har en påverkan på klagomålsintentionen. Attityd-inställning till att klaga och subjektiv norm hade störst  påverkan med en mycket säker signifikans på klagomålsintentionen. Studiens resultat visade därmed att attityd-inställning till att klaga hade en större påverkan på klagomålsintentionen än attityd-tidigare erfarenhet. EWoM visade ingen direkt påverkan klagomålsintenitonen. Däremot kan vi konstatera att eWoM visade sig ha en relation till de oberoende variablerna attityd-inställning att klaga samt subjektiv norm. Vilket indikerar att det krävs fortsatt forskning inom detta ämne. / Research questions: Which effect do attitude, subjective norm, and eWoM have on the consumer's complaint intention?          Purpose: The purpose of this study is to examine complaint intention from a consumer perspective. The study examines the impact of attitude, subjective norm, and eWoM on the consumer's complaint intention. The study is based on a quantitative research strategy of    deductive funding.               Method: This study is based on a quantitative research strategy where primary data has been collected via a digital survey with questions designed from previous research. Quantitative primary data were collected with a result of 314 respondents where 17 respondents were excluded, which gave 297 participating respondents. A theoretical model was created together with associated hypotheses. The results of the study were examined via a correlation and multivariate regression analysis in IBM SPSS-Statistics.    Conclusion: The results showed that attitude previous experience, attitude to complaining, and subjective norm have an influence on the intention to complain. Attitude to complaining and subjective norm had the greatest impact with a very certain significance on the intention to complain. The results of the study thus showed that attitude to complaining had a greater impact on the intention to complain than attitude to previous experience. EWoM showed no direct impact on the complaint intention. However, we can state that eWoM was found to have a relationship to the independent variables' attitude to complain as well as subjective norm. This indicates that further research is required in this subject.

Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt märkta varor, uppvisar resultat från ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i fråga om etiska köp. Åtskilliga försök har gjorts till att förklara ”gapet” mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillämpats.Frågan är därför om ”gapet” skulle återfinnas om hänsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt märkta varor är bättre på att förutsäga individens köpbeteende än attityden mot etiskt märkta varor i allmänhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter. Slutsatserna av denna analys visar att ett gap kan skönjas mellan konsumenters attityd mot märkningarna i allmänhet och konsumtion av märkta varor. Det visade sig att attityden mot köp av etiskt märkta varor var bättre på att förutsäga beteendet då hänsyn tas till varans samtliga attribut som väger in i köpbeslutet. Dessutom framkom att personer i respondenternas omgivning i många fall påverkade deras köp.

Intresset för miljöfrågor, grön marknadsföring och gröna märkningar på livsmedel har ökat de senaste åren. Under året 2020 ökade den totala försäljningen av livsmedel i Sverige, men ekologiska livsmedel och KRAV-märkta livsmedel minskade i försäljning, trots den ökade efterfrågan på hållbara produkter generellt. Syftet med den här studien är därför att undersöka samt förklara vilka faktorer som påverkar en konsuments köpintention till KRAV-märkta produkter inom livsmedelsindustrin.Baserat på studiens syfte utgår studien från en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ forskningsmetod. Den kvantitativa forskningsmetoden utfördes genom en enkätundersökning där 307 svar samlades in för dataanalys. Resultatet från korrelationsanalysen visade att samtliga variabler som formulerats i det teoretiska ramverket hade ett signifikant samband med köpintentionen, vilka var attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, skepsis, pris, kvalitet samt varumärke.Statistiska analyser genomfördes även på de demografiska segmenten av respondenterna, vilket visade att kvinnor och individer över 30 år har högre köpintention än övriga segment. Sammanfattningsvis visades att variablerna subjektiv norm, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, pris samt varumärke i kombination med varandra var variabler som var mest betydelsefulla för att förklara köpintentionen enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Det innebär att företag kan prediktera en individs köpintention genom att beräkna de variablerna. / Do Eco-labels really matter? - A quantitative study of consumers' purchase intention for Eco-labeled foodThe interest in the environment, green marketing, sustainable consumption, and green labels on food products has increased over the last years. During 2020 the food consumption in general in Sweden increased but the consumption of eco-labelled food products decreased. Due to this conflict of decreasing eco-consumption of food and increasing interest in the environment this study aims to explain what factors affect consumers intentions of purchasing KRAV-labelled food products.Based on the purpose of the study the research approach was deductive. The research method for the study was quantitative which was conducted through a survey that collected 307 responses from consumers with different demographics and backgrounds.The results given from the data showed that all variables that were constructed and formulated in the theoretical framework had a significant relationship with the purchase intention. The variables that were tested were attitude, subjective norm, perceived behavioural control, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, skepticism, price, quality and brand. A statistical analysis was also conducted on the demographics of the respondents which showed that women and individuals over 30 are more likely to have a higher purchase intention than the other segments. Furthermore, the multiple linear regression analysis showed that the variables subjective norm, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, price and brand in combination are valuable when it comes to understanding the purchase intention of KRAV-labelled products, meaning that companies can predict consumers purchase intention by calculating these variables.

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig. Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer för handhygien. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd beteendekontroll. Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem and good handhygiene is the main tool in the fight against healthcare- associated infections. Adherence to hand hygiene is globally low. The nurse’s hands are the main source of spreading infection, and because of that the nurse’s behavior towards hand hygiene is important. The nurse’s intention to perform hand hygiene can be explained by the internal dimension, who are, according to the Theory of planned behaviour, attitudes, subjective norms and perceived behavioural control. Aim: The aim of this literature review was to describe the attitudes, subjective norms and perceived behavioural controls that affect nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene. Method: This study was conducted as a literature review and based on fourteen articles of quantitative and qualitative method from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The results of the literature review demonstrate that, from the perspective of the Theory of planned behaviour, there were attitudes, subjective norms and perceived behavioural controls that affected nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene. Nurses felt that personal protection was an important attitude that motivated to hand hygiene. In subjective norm the patient, colleagues and role models emerged as motivating factors to perform hand hygiene and the feeling that it is easy to perform hand hygiene was the most prominent factor under perceived behavioural control. Summary: Adherence to guidelines for hand hygiene is low in spite of national efforts and campaigns to increase adherence. The results showed that nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene was mainly influenced by personal protection, the patient, peers, role models and the feeling that it is easy to perform hand hygiene. The results of this literature review can be used to increase the knowledge in this area and develop new strategies to increase nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene.

Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. / The overall aim in this essay is to highlight and describe the social support and social pressure, people on sick leave for burnout feel they experience by their environment, both in terms of being on sick leave and in terms of return to work. The survey was conducted using qualitative methodology, and six people being sick for burnout were interviexed individually. The result shows that people on sick leave for burnout are experiencing a complex mixture of both social pressure and social support in the process of returning to work. Social support, often in the form of understanding for the disease and avoidance of pressure, are mostly experienced by people in the individual's near environment, while the pressure usually is related to individuals and groups at longer distances. The strongest pressure to return to work was experienced from the "societal" norm "to do the right thing", but also lack of krowledge and lack of understanding were experienced as a pressure to return to work.

Soja är en av världens viktigaste proteingrödor och används bland annat till foder och livsmedel. Den globala efterfrågan på soja har gjort att stora ytor mark har exploaterats under en relativt kort tidsperiod. Eftersom det inte finns någon utbredd sojaodling eller några processanläggningar för soja inom Sverige idag importeras soja från andra länder. För att öka Sveriges självförsörjningsgrad och resiliens inom proteingrödor och livsmedel skulle baljväxter som soja kunna odlas i större utsträckning. Forskare menar att det går att odla soja i Sverige men intresset från både jordbrukarnas och allmänhetens sida är svalt. För att ta reda på om möjligheterna och utmaningarna att etablera en kommersiell sojaodling i Sverige skiljer sig ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer med både forskare och jordbrukare som har kunskap/erfarenhet av soja. Theory of Planned Behavior användes som ett verktyg för att få en djupare förståelse för vilka av teorins komponenter attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll som påverkar jordbrukarna i deras beslutfattande. Resultatet från studien pekar på att varken möjligheter eller utmaningar skiljer sig nämnvärt ur ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Både jordbrukare och forskare menar att en svensk soja till foder är uteslutet eftersom den inte skulle kunna konkurrera prismässigt med den importerade sojan. Därtill menar de att ekonomiska aspekter samt det svenska klimatet är en utmaning. Däremot menar jordbrukarna och forskarna att en svensk soja till livsmedel är en möjlighet, det skulle kunna skapa ett mervärde och således kunna konkurrera med den importerade sojan, framförallt den färska sojabönan edamame. Vidare menar de att det ökande intresset för vegetabilisk kost utgör en möjlighet som i framtiden kan skapa en större efterfrågan på svensk soja. Resultatet visar också att jordbrukarnas beslutsfattande påverkas av det teoretiska ramverkets komponent attityd i störst utsträckning. / The Soybean is one of the world's most important protein crops and is used, among other things, for food and animal feed. The global demand for soy has led to large areas of land being exploited in a relatively short period of time. As there is no widespread soy cultivation or any processing plants for soy within Sweden today, soy is imported from other countries. To increase Sweden's degree of self-sufficiency and resilience in protein crops and food, legumes such as soy could be grown to a greater extent. Researchers believe that it is possible to grow soy in Sweden, but the interest from farmers is at the moment low. To find out whether the possibilities and challenges of establishing a commercial soybean cultivation in Sweden differs from a theoretical and practical stance, a qualitative method in the form of semi-structured interviews was conducted with both researchers and farmers. The Theory of Planned Behavior was used as a framework to gain a deeper understanding of which of the theory's components attitude, subjective norm and perceived control influences the farmers in their decision-making. The results from the study indicates that neither possibilities nor challenges differ significantly from a practical and theoretical stance. To begin with, both farmers and researchers believe that Swedish soy for animal feed can be excluded because it would not be able to compete, in terms of price, with the imported soy. In addition, they believe that the economic aspects and the Swedish climate are challenges. On the other hand, farmers and researchers believe that Swedish soy for food is an opportunity. It could create added value and thus be able to compete with the imported soy, especially the fresh soybean edamame. In addition, they believe that the growing interest in plant-based diets is an opportunity that in the future can create a greater demand for Swedish soy. The results also show that farmers' decision-making is, to a greater extent influenced by the component attitude, based on the theoretical framework.