Redan i den första läroplanen för gymnasiet på 1970-talet fanns kritiskt tänkande med som ett centralt mål. Idag ställs hårdare krav på människors förmåga att kunna tänka kritiskt, men lärare har svårt att lära ut kritiskt tänkande och elever har ofta svårt att ta till sig förmågan. Trots att det fortsatt är en viktig del av läroplanen är forskningen i ämnet kritiskt tänkande bristfällig. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur läromedel i samhällskunskap avsedda för gymnasiet förhåller sig till kritiskt tänkande hos gymnasieelever. Undersökningen baseras på en läromedelsanalys av två läromedel som används på gymnasiet där uppgifterna analyseras. Undersökningens fokus är att utreda hur uppgifterna stimulerar kritiskt tänkande och inte hur det manifesteras i klassrummet i övrigt. Uppsatsen kan därför enbart svara på hur uppgifterna i sig uppmuntrar till kritiskt tänkande.  För att genomföra studien används kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys. Angela Bermudez (2014) fyra verktyg för att granska kritiskt tänkande, har legat till grund för analysen. Resultatet visade att båda läromedlen är utformade för att stärka elevernas kritiska tänkande men på olika sätt. De delar av kritiskt tänkande som återspeglades mest är problemformulerande och minst återkommande är reflekterande skepsis. För samhällskunskapsundervisningen innebär detta att det finns större möjligheter för utveckling av förmågor som identifieras som problemformulerande än vad det finns för reflekterande skepsis. Däremellan återfinns alla delar av flerperspektivet förutom kontextualisering samt systemtänkande vilket i sin tur innebär att eleverna får möjlighet till att träna på dessa delar av kritiskt tänkande. De aspekter av kritiskt tänkande som inte återkommer i samma utsträckning kan därmed behöva kompletteras i undervisningen.

Många mänskliga aktiviteter skapar miljöproblem som kan resultera i irreversibla och allvarligakonsekvenser för allt levande. Kognitiva, emotionella och ekonomiska barriärer utgör en grogrund förmiljörelaterad skepsis och förnekelse. Denna studie fokuserar på till vilken grad svenska män respektivekvinnor är skeptiska eller förnekar i förhållande till miljöproblem. Andra studier som gjorts kring detta visarpå att män är något mer skeptiska och förnekar något mer i förhållande till miljöproblem än kvinnor.Metoderna som använts i denna studie är enkät och kompletterande semi-strukturerade intervjuer. Det totalaresultatet bekräftar i stort sätt de andra studiernas resultat och lyder att män i något högre grad än kvinnorförnekar och är skeptiska i relation till miljöproblem. / Many human activities cause environmental issues that can result in irreversible and serious consequencesfor all living things. Cognitive, emotional and economic barriers constitute a hotbed for environmentalskepticism and denial. In this study, the focus is on the degree to which Swedish men and women areskeptical or in denial in relation to environmental issues. Other studies concerning this show that men aresomewhat more skeptical and deny somewhat more in relation to environmental issues than women. Themethods used in this study is a questionnaire and additional semi-structured interviews. The overall resultconfirms by and large the results of the other studies concerning this and shows that men are somewhat morelikely than women to deny and to be skeptical in relation to environmental issues.

Intresset för miljöfrågor, grön marknadsföring och gröna märkningar på livsmedel har ökat de senaste åren. Under året 2020 ökade den totala försäljningen av livsmedel i Sverige, men ekologiska livsmedel och KRAV-märkta livsmedel minskade i försäljning, trots den ökade efterfrågan på hållbara produkter generellt. Syftet med den här studien är därför att undersöka samt förklara vilka faktorer som påverkar en konsuments köpintention till KRAV-märkta produkter inom livsmedelsindustrin.Baserat på studiens syfte utgår studien från en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ forskningsmetod. Den kvantitativa forskningsmetoden utfördes genom en enkätundersökning där 307 svar samlades in för dataanalys. Resultatet från korrelationsanalysen visade att samtliga variabler som formulerats i det teoretiska ramverket hade ett signifikant samband med köpintentionen, vilka var attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, skepsis, pris, kvalitet samt varumärke.Statistiska analyser genomfördes även på de demografiska segmenten av respondenterna, vilket visade att kvinnor och individer över 30 år har högre köpintention än övriga segment. Sammanfattningsvis visades att variablerna subjektiv norm, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, pris samt varumärke i kombination med varandra var variabler som var mest betydelsefulla för att förklara köpintentionen enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Det innebär att företag kan prediktera en individs köpintention genom att beräkna de variablerna. / Do Eco-labels really matter? - A quantitative study of consumers' purchase intention for Eco-labeled foodThe interest in the environment, green marketing, sustainable consumption, and green labels on food products has increased over the last years. During 2020 the food consumption in general in Sweden increased but the consumption of eco-labelled food products decreased. Due to this conflict of decreasing eco-consumption of food and increasing interest in the environment this study aims to explain what factors affect consumers intentions of purchasing KRAV-labelled food products.Based on the purpose of the study the research approach was deductive. The research method for the study was quantitative which was conducted through a survey that collected 307 responses from consumers with different demographics and backgrounds.The results given from the data showed that all variables that were constructed and formulated in the theoretical framework had a significant relationship with the purchase intention. The variables that were tested were attitude, subjective norm, perceived behavioural control, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, skepticism, price, quality and brand. A statistical analysis was also conducted on the demographics of the respondents which showed that women and individuals over 30 are more likely to have a higher purchase intention than the other segments. Furthermore, the multiple linear regression analysis showed that the variables subjective norm, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, price and brand in combination are valuable when it comes to understanding the purchase intention of KRAV-labelled products, meaning that companies can predict consumers purchase intention by calculating these variables.

Zugl.: Paderborn, Universiẗat, Diss., 2006.

Professionell skepsis är en förutsättning för en fungerande revision och för att upprätthålla kvaliteten på revisionen krävs det av revisorerna att vara professionellt skeptiska. Det finns flera faktorer som påverkar hur revisorer kan upprätthålla kvaliteten på revisionen. Bland annat har den tidspress som revisorer utsätts för visat sig ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom revisorer till följd av tidspress kan uppvisa dysfunktionella beteenden som kan innebära att de lägger ner mindre tid än vad som faktiskt behövs för att utföra en bra revision. Vidare finns det en utmaning för revisorer i de situationer där de ska granska verkliga värden om det inte finns några marknadspriser för tillgången eller skulden och redovisning till verkligt värde ska beräknas med hjälp av interna uppskattningar och beräkningar.Tidigare studier har undersökt hur tidspress och granskning av redovisning till verkligt värde påverkar revisionskvaliteten, men inte hur den professionella skepsisen påverkas av dessa två faktorer, trots att professionell skepsis är en förutsättning för en god revisionskvalitet. Tanken med denna undersökning är därför att beskriva och analysera hur revisorers professionella skepsis påverkas av dessa två faktorer. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3477 svenska kvalificerade revisorer varav 132 användbara svar inkom. Enkäten innehöll bakgrundsinformation om respondenten, frågor om revisorers professionella skepsis, granskning av redovisning till verkligt värde samt tidspress. Tillsammans utgjorde dessa basen för studiens analys och slutsats.Utifrån resultatet kan vi konstatera att revisorerna inte upplever särskilt stor tidspress utan tycker att tidsbudgetarna är relativt uppnåeliga trots att revisorerna till viss del agerar på ett dysfunktionellt sätt till följd av den tidspress som förekommer. Vidare pekar resultatet på att revisorer anser att de står inför en utmaning när det gäller granskning av redovisning till verkligt värde. Vi kan dra slutsatsen att varken tidspress eller granskning av redovisning till verkligt värde starkt påverkar revisorers professionella skepsis. Däremot visar resultatet ett svagt negativt samband mellan professionell skepsis och granskning av redovisning till verkligt värde. Den låga svarsfrekvensen på 3,8 procent gör det viktigt att påpeka att studiensslutsatser måste dras med stor försiktighet. / Professional skepticism is a prerequisite for a functioning audit and to maintain the quality of the audit it is required by the auditors to be professionally skeptical. There are several factors that affect how auditors can maintain the quality of the audit. Time budget pressure, for example, has shown to have a negative impact on audit quality since the auditors as a result of time budget pressure may show dysfunctional behavior. This means that auditors may spend less time that is actually required to perform a good audit. Furthermore, there is a challenge for the auditors in auditing fair value measurements if there is no active market for the asset or liability and when the fair value is calculated using internal estimates and calculations.Previous studies have examined how time pressure and audit of fair value measurements have affected audit quality, but not how auditors’ professional skepticism is directly affected by these two factors, despite the fact that professional skepticism is a prerequisite for a good audit quality. The aim of this study is to describe and analyze how the auditor's professionalskepticism is affected by these two selected factors.To answer the aim of the study questionnaires was sent out to a total of 3477 Swedish qualified auditors and we got 132 useful answers. The questionnaire included background information of the respondent, questions about auditor's professional skepticism, audit of fair value measurements and time budget pressure. These questions formed the base of the study's analysis and conclusionThe results indicate that auditors does not experience great time budget pressure but feel that the time budgets are relatively attainable although they still to a certain extent show dysfunctional behavior as a result of time budget pressure. The result also indicates that auditors feel that they face challenges when auditing fair value measurements. Further, we canbased on the result conclude that neither time budget pressure nor audit of fair value measurements strongly influence auditors’ professional skepticism. The results however, show a weak negative correlation between professional skepticism and audit of fair value measurements. The study's low response rate of 3.8 percent means that the results must be interpreted with great caution. / <p>160603</p>