Datorer, mobiltelefoner och iPads är exempel på digitala verktyg som används dagligen i samhället och skolan är inget undantag. Tidigare forskning beskriver att attityder, normer och upplevelser hos den enskilda läraren har stor betydelse för valet av digitala verktyg. Syftet med vår studie är att öka kunskapen om förutsättningarna för lärarens användning av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs 4-6. Vilka yttre och inre faktorer upplever läraren existerar? Hur beskriver och motiverar läraren sina val mellan traditionella eller digitala verktyg? För att svara på frågorna använde vi intervjuer som konstruerades med utgångspunkt från Theory of planned behavior. Vår studie indikerar att det är fler yttre än inre faktorer som påverkar lärarens användning av digitala verktyg, varav fler underlättar än hindrar användandet. Resultaten är komplexa och svårtolkade men vi drar slutsatsen att framtiden för användning av digitala verktyg i matematikundervisningen ser ljus ut.

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig. Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer för handhygien. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd beteendekontroll. Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem and good handhygiene is the main tool in the fight against healthcare- associated infections. Adherence to hand hygiene is globally low. The nurse’s hands are the main source of spreading infection, and because of that the nurse’s behavior towards hand hygiene is important. The nurse’s intention to perform hand hygiene can be explained by the internal dimension, who are, according to the Theory of planned behaviour, attitudes, subjective norms and perceived behavioural control. Aim: The aim of this literature review was to describe the attitudes, subjective norms and perceived behavioural controls that affect nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene. Method: This study was conducted as a literature review and based on fourteen articles of quantitative and qualitative method from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The results of the literature review demonstrate that, from the perspective of the Theory of planned behaviour, there were attitudes, subjective norms and perceived behavioural controls that affected nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene. Nurses felt that personal protection was an important attitude that motivated to hand hygiene. In subjective norm the patient, colleagues and role models emerged as motivating factors to perform hand hygiene and the feeling that it is easy to perform hand hygiene was the most prominent factor under perceived behavioural control. Summary: Adherence to guidelines for hand hygiene is low in spite of national efforts and campaigns to increase adherence. The results showed that nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene was mainly influenced by personal protection, the patient, peers, role models and the feeling that it is easy to perform hand hygiene. The results of this literature review can be used to increase the knowledge in this area and develop new strategies to increase nurses’ adherence to guidelines for hand hygiene.

Bakgrund: I Sverige har stillasittande bland barn blivit ett alltmer utbrett samhällsproblem. Samtidigt visar statistik att föreningsidrottandet minskar i alla åldrar.  Syfte: Den här studien undersöker hur attityd, subjektiv norm samt upplevd beteendekontroll påverkar barns träningsbeteende. Syftet är även att undersöka om det finns skillnader i barns träningsbeteende beroende på om de bor på landet eller i staden samt om det finns skillnader mellan flickor och pojkars träningsfrekvens. Teori: Studien använder sig av Teorin om planerat beteende (Theory of planned behavior) för att undersöka faktorer som påverkar barns träningsbeteende. Metod: Studien har ett stratifierat bekvämlighetsurval som bestod av mellanstadieelever i åldern 9–13 år och bosatta i Skaraborg. Antalet respondenter var 322 (svarsfrekvens 97,9%). Studien har även en komparativ design då den undersökte skillnader i barns träningsbeteende beroende på om de bodde på landsbygden eller i stad. Barnen deltog i en tvärsnittsstudie där de genomförde en gruppenkät under skoltid vårterminen 2023. Resultat: Studiens resultat visar att barn på landsbygden har en högre träningsfrekvens i organiserad fysisk aktivitet, samt att pojkar oftare deltar i träningsaktiviteter än flickor. Resultatet visade även att det fanns ett signifikant samband mellan barns träningsbeteende och föräldranormer samt mellan barns attityd till fysisk aktivitet och deras träningsfrekvens. / Background: In Sweden, sedentary behavior among children has become an increasingly widespread social problem. At the same time, statistics show that association sports are decreasing at all ages. Aim: This study investigates how attitude, subjective norms and perceived behavioral control influence children's exercise behavior. The purpose is also to investigate whether there are differences in children's exercise behavior depending on whether they live in the country or in the city, and whether there are differences between girls' and boys' exercise frequency. Theory: The study uses the Theory of planned behavior to investigate factors that influence children's exercise behavior. Method: The study has a stratified convenience sample that consisted of middle school students age 9–13 years and living in Skaraborg. The number of respondents was 322 (response rate 97.9%). The study also has a comparative design as it investigated the difference in children's exercise behavior depending on whether they lived in the countryside or in the city. The children participated in a cross-sectional study where a group questionnaire was completed during school hours in the spring term of 2023. Results: The results of the study show that children in rural areas have a higher training frequency in organized physical activity, and that boys often participate in training activities than girls. The results also showed that there was a significant relationship between children's exercise behavior and parental norms and between children's attitude to physical activity and their exercise frequency.

I dagens samhälle är användningen av sociala medier större än någonsin och den ökar för varje år. Med den stora användningen följer många positiva effekter som till exempel sociala interaktioner, lättillgänglig information, samt nytta och nöje. Det finns också negativa effekter som till exempel att användarnas välmående påverkas. Tidigare forskning visar på att det finns både psykiska och fysiska negativa följder vid överdriven användning av sociala medier. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar digital natives beteende och användarupplevelse vid användning av sociala medier, samt hur ett verktyg kan utvecklas för att öka användarens upplevda beteendekontroll. Studien grundar sig i ett teoretiskt ramverk bestående av användarupplevelse, Theory of planned behavior och Persuasive technology, vilka tillsammans bidrar till en djupare förståelse av användarna. Med ett kvalitativt arbetssätt genomfördes fyra dagboksundersökningar och sex semistrukturerade intervjuer med deltagare som identifierar sig som kvinnor. Tidigare forskning visar på att kvinnor i större omfång än män drabbas av negativa effekter vid användning av sociala medier, vilket är anledningen till att urvalet endast bestod av kvinnor i denna studie. Alla studiedeltagare var även digital natives, det vill säga personer som vuxit upp med teknologi och besitter stora tekniska kunskaper. Resultatet visade på att användning av sociala medier till stor del påverkas av attityder gentemot dem, subjektiva normer och av den upplevda beteendekontrollen. Den sociala pressen av användningen, påverkan av vänner och familj samt den egna upplevda kontrollen över användningen var starka mönster som framkom i undersökningarna. Ett automatiserat beteende där användningen inte alltid skedde medvetet var en återkommande faktor som togs i beaktande vid utvecklingen av gränssnittet. Med hjälp av termen användarupplevelse samt Theory of planned behavior kunde studiedeltagarnas beteende och upplevelser förstås och tolkas. Denna förståelse tillsammans med Persuasive technology bidrog till ett förslag på ett hjälpmedel i form av ett gränssnitt där fokus ligger på att försöka förbättra användarupplevelsen och den upplevda beteendekontrollen, vilket i sin tur kan minska de negativa effekter som kan uppstå vid användning av sociala medier. / In today's society the use of social media is greater than ever and it increases every year. With this extensive use there are some positives, such as social interactions and easily accessible information, as well as uses for business and pleasure. There are also negative effects such as the well-being of users being compromised. Previous research shows that there are both negative psychological and physical consequences associated with excessive use of social media. The aim of the study was to examine what factors influence digital natives’ behavior and user experience when using social media, as well as how to develop a tool that increases the user’s perceived behavioral control. The study is based on a theoretical framework consisting of User Experience, Theory of Planned Behavior and Persuasive Technology, that together contribute to a deeper understanding of the users. With a qualitative approach, four diary studies and six semi-structured interviews were carried out with participants identifying as women. Previous research shows that women to a greater extent than men suffer from adverse effects following the use of social media, which is why the participants consisted of women in this study. All participants were digital natives, that is, people who grew up with technology and hold great technical knowledge. The results indicated that the use of social media was largely influenced by attitudes towards it, subjective norms and perceived behavioral control. The social pressure of usage, the influence of friends and family as well as the perceived control of use were strong patterns found in the surveys. An automated behavior where usage was not always a conscious choice was a recurring factor that was taken into account in the development of the interface. With the help of the term user experience and Theory of planned behavior, the behavior and user experiences of the informants could be understood and interpreted. This understanding, along with Persuasive technology, contributed to a proposal for an interface focusing on trying to improve user experience and perceived behavioral control, which in turn can reduce the negative effects that may occur when using social media.