The purpose of this study is to examine if, and in that case how feminism is being used as a marketing tool known as “femvertising” in the two firms; Libresse and Ida Klamborn. These two firms were selected as both are specialised in products for young women and are known for their girl power advertisements. The study looks at how neoliberalism infiltrates all aspects of society, affecting the people in it, and making individuals look at themselves as market entities. Furthermore, firms are seen by the people as symbols for their own values, causing goods and services to be marketed as identities to serve the individual person’s values. This study examines how these identities affect the individual person as well as how social media, marketing and company profiles describe that their own products produces a certain identity. The study examines if the two firms are using feminist expressions, descriptions and statements on their webpages, company profile, as well as their Instagram pages. The study also investigates whether the firms use feminist associations to sell identities and how these identities are being advertised to their customers. The study concludes that the neoliberal society has made an impact on how we look at feminism and how it is being advertised. By studying the two firms different platforms the study concludes that Ida Klamborn and Libresse are using feminist expressions, descriptions and statements in their marketing and company description even though they neither claim to be nor deny being feminist. It is also found that there is a clear connection between neoliberal theory and third wave feminism. It has been made clear that both Libresse and Ida Klamborn try to establish a relationship with their consumers through social media with advertisements containing a feminist agenda. This study also concludes that more information and material is needed in order to give a more conclusive answer, although it gives a brief insight into how femvertising works and how it can be identified.

PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE: En standard inom reklam har länge varit att attraktivitet säljer, denna standard har tagit sig uttryck i en homogen porträttering av kvinnor i media. Standarden leder till att många kvinnor inte representeras, vilket i sin tur bidrar till att skadliga normer och könsstereotyper cementeras. Detta har under de senaste årtiondena kritiserats starkt. Att fokusera mer på reklamens eventuella positiva effekter kan vara ett första steg i att uppmuntra ansvar för att undvika oavsiktliga negativa effekter, samt undersöka och ta hänsyn till potentiella positiva effekter. Som begrepp är femvertising tämligen nytt och trots att femvertising är ett välanvänt begrepp har det hittills blivit förbisett i akademiska sammanhang. Därför syftar denna studie till att undersöka begreppet femvertisings innebörd samt ta fram ett förslag på en definition för femvertising. METOD OCH MATERIAL: Studien antar en kvalitativ ansats där en litteraturstudie på 508 inspekterade titlar och 14 granskade artiklar lägger en vetenskaplig grund för förståelsen för och definitionen av begreppet. Metoden kompletteras med en intervjustudie där tre representanter från verksamhetsområden inom design och kommunikation bidrar med ett branschperspektiv. HUVUDRESULTAT: Femvertising definieras som: en reklamstrategi som ämnar att stärka
kvinnor och utmana reklamens könsstereotypa porträtteringar. Femvertising bör: vara stärkande för kvinnor; utmana könsstereotyper och normer; porträttera kvinnor på ett mångfacetterat
och autentiskt sätt; sträva efter att anställa kvinnor i reklamproduktionen. Studien visar att ‘empowerment’ lyfts som den mest centrala beskrivningen av femvertising, följt av att femvertising ska vara normkritisk och innehålla autentiska porträtteringar av kvinnor. Även representationen
i produktionen bakom reklamen anses ha betydelse. Studien visar också att det råder delade meningar om huruvida femvertising bör betraktas som trend eller strategi. I anslutning till detta lyfts kritik mot fenomenet feminism i reklam.

Denna uppsats undersöker vilka budskap som framkommer och ges av två femvertising kampanjer. Materialet består av kampanjerna ”I Will What I Want” av företaget Reebok och ”#BeMoreHuman” av företaget Under Armour. Uppsatsens syfte är värdera vilken kvinnosyn dessa femvertisingkampanjer förmedlar. Jag vill medvetandegöra grafiska designers om risken att även kampanjer med femvertising kan reproducera en stereotyp bild av kvinnor. Uppsatsens metod är en kvalitativ visuell analys som analyserar bildannonserna och genom kritisk diskursanalys framkommer det om budskapen i kampanjerna är kvinnostärkande eller om de förmedlar stereotyper. Analysen visar att kampanjerna i text sänder ut ett kvinnostärkande budskap som dock lätt kan misstolkas och att bildernas i viss mån traditionella representation av kvinnor gör kampanjerna tvetydiga.

Influencers are the new opinion leaders, especially for young people in today's mediated society. Young women tend to follow beauty-oriented influencers, who are often using feminist messages in their content. The aim of this study is to investigate how young women, aged 16-19 years, feel that they are influenced by following beauty-oriented influencers and how they perceive the relationship between influencers, feminism and beauty. The study is also aimed to investigate the possible paradox that may arise in the relationship between beauty focus and feminism. This leads up to the following two research questions, RQ1: How do young women feel they are influenced by following beauty-oriented influencers in social media? RQ2: How do young women perceive the relationship between influencers, feminism and beauty in social media? The theoretical framework is based on a constructionist paradigm and consists more specifically of feminist media theory and theories about postfeminism, combined with theories about personal influence and representation. To conduct the material we are interviewing four focus groups. The material is analyzed through a thematic analysis. The results show that these young women are more positively affected by content they perceive as genuinely feminist, such as norm-breaking content, and more negatively affected by content they perceive as less feminist, such as norm setting content. The focus group participants also see a paradox in using feminist messages in beauty-related marketing. These insights can contribute to an increased awareness of what content in social media is more or less developmental for young women, and underlines the importance that influencers talk about feminism in a way that does not diminish the word.

Feminism som marknadsvara - en semiotisk analys av Doves  Reverse selfie kampanj. Varje dag utsätts vi för reklam med olika kommersiella budskap. Det är därför det är viktigt för företag att marknadsföra sig med något speciellt för att sticka ut. Flera företag har börjat ta del av samhällsdiskurser som marknadsstrategi. Dove är ett konsumentföretag som marknadsför sig med hjälp av feministisk diskurser. Deras marknadsföring rör sig kring att förstärka kvinnors självkänsla genom ändra synen på “orealistiska” skönheten och göra  “äkta” skönheten till den nya trenden. Syftet med studiet är att undersöka hur feminism används i Doves Reverse selfie kampanj. Feministiska och marknadsföringsbegrepp såsom kommodifierad feminism, femvertising och etisk konsumtion har använts i uppsatsen för att svara på syftet och frågeställningen. Metoden semiotisk bild och filmanalys användes för analysera sex klipp av filmen Reverse selfie. Analysen visar att Dove har gjort en film med starkt budskap för att förstärka kvinnors självbild, men samtidigt fokuserar på skönhet som ideal för att sälja produkter, vilket pekar på att kampanjen är ett exempel på kommodifierad feminism. / Feminism as a marketing product - a semiotic analysis of the Dove's Reverse selfie campaign. Every day we are exposed to advertising with different commercial messages. This is why it is important for companies to market themselves with something special to stand out. Several companies have begun to take part in societal discourses as a marketing strategy. Dove is a consumer company that markets itself using feminist discourses. Their marketing is about strengthening women's self-esteem by changing the view of unrealistic beauty and making realistic beauty the new trend. The purpose of the study is to investigate how feminism is used in the Dove Reverse selfie campaign. Concepts such as commodified feminism, femvertising and ethical consumption, under the umbrella of feminism and marketing, have been used in the essay to answer the purpose and the research question. The semiotic film analysis method was used to analyze six still images of the film Reverse selfie. The analysis shows that Dove has made a film with a strong message to strengthen women's self-image, but at the same time focuses on beauty as an ideal for selling products, which indicates that the campaign is an example of commodified feminism.

The purpose of this paper is to research in which way feminist messages are incorporated and communicated through femvertisements from the 1970’s, 1990’s and 2010’s. In doing so our goal is to achieve an elaborated understanding of how feminism is used in advertisements as well as how these messages have changed over time. A theoretical framework consisting of feminist theory, gender theory, discourse theory and representation theory was applied. The study was conducted through a multimodal critical discourse analysis where nine advertisement pictures, three from each decade, were analysed. The purpose of the analysis was to identify the symbols and visual elements in the advertisements which carry meaning and relate to feminist discourses. The result of the study found that the femvertisements from the 1970’s, 1990’s and 2010’s were shaped by the feminist and social context in which they were produced. Advertisements from the 1970 ‘s related to the interests and goals of the first wave feminism and the Women’s Liberation Movement. Advertisements from the 1990’s related to postfeminist discourses regarding sexual liberation and women's perception of self worth and empowerment. Whereas advertisements from the 2010’s incorporated broader messages regarding female empowerment and support that align with the purpose and definition of “femvertising”. Furthermore, discourses regarding girls participation and engagement in sports were identified in advertisements from the 1990’s and 2010’s. Symbols associated with traditionally masculine domains were found in advertisements from all decades in use of supporting women's participation in masculine areas. Contrasting or contradicting messages were also identified in advertisements from all decades which led to uncertainty about the dominating discourse in the picture. In conclusion, the most prominent change over time was the nature of the feminist messages in relation to the feminist and social context in which they were produced. / Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt feministiska budskap inkorporeras och kommuniceras genom femvertisements från 1970-talet, 1990-talet och 2010-talet. Genom detta strävar vi efter att nå en fördjupad förståelse för hur feminism används i reklam samt hur dessa budskap har förändrats över tid. En teoretisk ram bestående av feministisk teori, genusteori, diskursteori och representationsteori tillämpades. Studien genomfördes genom en multimodal kritisk diskursanalys där nio reklambilder, tre från varje årtionde, analyserades. Syftet med analysen var att identifiera de symboler och visuella element i reklamerna som skapar mening och relaterar till feministiska diskurser. Resultatet av studien visade att femvertisements från 1970-talet, 1990-talet och 2010-talet formades av den feministiska och sociala kontext de producerades i. Reklam från 1970-talet kopplades till intressen och mål hos den första vågens feminism och Women's Liberation-rörelsen. Reklam från 1990-talet kopplades till postfeministiska diskurser om sexuell frigörelse och kvinnors uppfattning av självvärde och styrka. Vidare inkluderade reklam från 2010-talet bredare budskap om kvinnlig styrka och stöd som överensstämmer med syftet och definitionen av "femvertising". Dessutom identifierades diskurser om flickors deltagande och engagemang inom idrott i reklam från 1990-talet och 2010-talet. Symboler associerade med traditionellt maskulina domäner hittades i reklam från alla decennier som stöd för kvinnors deltagande inom maskulina områden. Kontrasterande och motstridiga budskap identifierades också i reklam från alla decennier, vilket ledde till osäkerhet kring den dominerande diskursen i bilden. Sammanfattningsvis var den mest framträdande förändringen över tid karaktären av de feministiska budskapen i relation till den feministiska och sociala kontext de producerades i.

Bakgrund: Spridningen av feministiska budskap och firandet av kvinnors mångfald har lett till att en ny kategori av marknadsföring har uppkommit, kallad Femvertising. Det finns en osäkerhet i hur reklam som använder sig av denna reklamform uppfattas av konsumenter, vilket gör det intressant att undersöka huruvida konsumenters attityder samt associationer kopplade till ett varumärke påverkas vid användning av Femvertising. Syfte: I detta examensarbete studeras relationen mellan Femvertising och varumärkesimage. Syftet med studien är att undersöka hur unga konsumenters uppfattning av ett varumärkes image i termer av varumärkespersonlighet, varumärkesattityd och reklamattityd påverkas vid exponering för Femvertising. Vidare kommer en kartläggning av skillnader mellan unga manliga konsumenter och unga kvinnliga konsumenter att göras gällande ämnet. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, där datainsamlingen skett i form av ett experiment med en efterföljande enkät. För att besvara studiens frågeställningar bearbetades insamlad data i Excel och SPSS. Slutsats: Studien har identifierat att användning av Femvertising leder till att ett varumärkes image präglas av uppriktighet enligt unga konsumenter. Unga konsumenter har positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket men uppfattningen om ett varumärkes image kan inte antas skilja sig åt mellan unga kvinnor och män vid användning av Femvertising. Unga kvinnor uppvisar en högre grad av positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket i jämförelse med unga män men det bör understrykas att Femvertising även ger positiva effekter på varumärkesimage enligt unga män. / Background: The spreading of feminist messages and the celebration of women's diversity has led to the emergence of a new category of marketing called Femvertising. There is an uncertainty about how advertising that employs this category is perceived by consumers, making it interesting to investigate whether consumers' attitudes and associations connected with a brand are affected using Femvertising.  Purpose: In this master thesis the relation between Femvertising and Brand Image is examined. The purpose of the study is to investigate how the perception of a Brand Image in terms of Brand Personality, brand attitude and attitude towards the ad is affected by exposure to Femvertising according to young consumers. Furthermore, an identification will be made of the differences between young male and female consumers regarding the mentioned subject.  Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach, where the data collection took place in the form of an experiment with a subsequent survey. In order to answer the research questions, the collected data was processed in Excel and SPSS.  Conclusion: The study has identified that the use of Femvertising leads to a Brand Image characterized by sincerity by young consumers. Young consumers have positive attitudes both to the advertisement and the brand, but the perception of a Brand Image cannot be expected to differ between young women and men when using Femvertising. Young women present more positive attitudes both towards the advertisement and the brand in comparison with young men, but it should be emphasized that Femvertising also has positive effects on brand image according to young men.

Consumers and the society as a whole are increasingly demanding companies to take their social responsibility and work actively for gender equality. Companies have therefore begun to use feminist messages in their advertising, also known as femvertising. Femvertising canbe described as advertising that strives to challenge norms about gender roles and body ideals, as well as empower women to achieve gender equality. If companies are not perceivedas genuine in their femvertising and use feminist messages to increase their sales, this can be classified as femwashing. The aim of this study is to examine young adults’ attitude towards femvertising and femwashing. Thus, young adults’ general attitude, the correlation between attitude towards femvertising and femwashing, and also which factors that can affect young adults’ attitude are investigated. Based on previous research, seven hypotheses were formulated. The data collection method for this study was a quantitative digital survey. There sult shows that young adults generally have a positive attitude towards femvertising and a negative attitude towards femwashing. The correlation between attitude towards femvertising and femwashing can be considered as strong. Gender, political opinion and identification as a feminist or not are factors that can influence young adults’ attitude towards femvertising and femwashing. Specifically, women, left-wing sympathizers and feminists tend to be more positive towards femvertising and more negative towards femwashing, compared to men, right-wing sympathizers and non-feminists. The result also shows that women are more positive to femvertising and more negative to femwashing because they tend to be both feminists and left-wing sympathizers to a greater extent than men. Based on theory about gender in the media, postfeminism and advertising, the result is analyzed and discussed. / Konsumenter och samhället i stort ställer allt högre krav på att företag ska ta sitt sociala ansvar och aktivt arbeta för jämställdhet. Företag har därmed börjat använda feministiska budskap i sin marknadsföring, även känt som femvertising. Femvertising är marknadsföring som strävar efter att utmana normer kring könsroller och kroppsideal samt stärka kvinnor för att uppnå jämställdhet. Om företag inte upplevs genuina i sin femvertising och istället utnyttjar feministiska budskap för att öka sin försäljning, kan detta klassas som femwashing. Syftet med denna studie är att kartlägga unga vuxnas attityd till femvertising och femwashing. Därmed undersöks unga vuxnas generella attityd, sambandet mellan attityd till femvertising och femwashing samt vilka faktorer som kan påverka unga vuxnas attityd. Baserat på tidigare forskning utformades sju hypoteser. Datainsamlingsmetoden för studien var en kvantitativ digital enkät. Resultatet visar att unga vuxna generellt har en positiv attityd till femvertising och en negativ attityd till femwashing. Sambandet mellan attityd till femvertising och femwashing kan konstateras vara starkt. Kön, politisk åskådning och identifiering som feminist eller ej är faktorer som kan påverka unga vuxnas attityd till femvertising och femwashing. Specifikt tenderar kvinnor, vänstersympatisörer och feministeratt vara mer positiva till femvertising samt mer negativa till femwashing, i jämförelse med män, högersympatisörer och icke-feminister. Resultatet visar även att kvinnor är mer positivatill femvertising och mer negativa till femwashing på grund av att de tenderar att vara både feminister och vänstersympatisörer i större utsträckning än män. Utifrån teori om kön i media, postfeminism samt marknadsföring analyseras och diskuteras resultatet.

Denna studie undersöker effekterna av användningen av feministiska budskap i marknadsföring, känt som femvertising, på konsumentbeteendet. I detta fall fokuserar jag på kampanjen “Power Suits” skapad av klädföretaget Gina Tricot i samarbete med influencern Bianca Ingrosso. Genom att analysera kvinnors tolkningar och perspektiv på detta samarbete ska studien uppmärksamma de sociala och konsumentrelaterade konsekvenserna av influencer marknadsföring och hur dessa kan påverka konsumentbeteendet genom att använda en teori som kombinerar Social Comparison Theory (SCT) och Theory of Planned Behaviour (TPB). Med hjälp av den framtagna analytiska modellen kunde komponenter som uppåtjämförelse, normativ bedömning, attityd och upplevd beteendekontroll undersökas och fastställa vilka effekter det kan ha på beteende. Genom kvalitativa intervjuer med sex kvinnor har det skapats en djupare förståelse kring hur konsumenter tar emot en kampanj som “Power Suits”. I resultatet framkom det att kampanjen inte ansågs leva upp till det feministiska budskap som Gina Tricot vill förmedla. Det visade även hur komponenterna från den analytiska modellen har en direkt påverkan på konsumentbeteendet. / This study explores the effects of using feminist messeges in marketing, also know as femvertising, on consumer behavior. In this case, the focus is on the “Power Suits” campaign created by the clothing company Gina Tricot in collaboration with the influencer Bianca Ingrosso. By analyzing women’s interpretations and perspectives on this collaboration, the study aims to highlight the social and consumer-related consequences of influencer marketing and how these may impact consumer behavior using a theoretical framework that combines the Social Comparison Theory (SCT) and the Theory of Planned Behavior (TPB). Through the developed analytical model, components such as upward comparison and normativ judjement, attitude, and perceived behavioral control were examined to determine their effects on behavior. Qualitative interviews with six women were conducted to gain a deeper understanding of how consumers perceive the “Power Suits” campaign. The results indicated that the campaign was not perceived to align with the feminist message Gina Tricot intended to convey. It also revealed how he components of the analytical model directly impact consumer behavior.

I denna uppsats granskas företaget American Apparel:s tidigare och nuvarande bildkommunikation. Företaget har kritiserats otaliga gånger för sin sexistiska porträttering av kvinnor i reklam, vilket är en av faktorerna som har tvingat företaget till en nylansering. Reklam i allmänhet sexualiserar kvinnor och framställer dem stereotypiskt, vilket skapar samhälleliga konsekvenser. De teoribildningar som används för att ge svar på studiens frågeställning är genus, stereotyp, feministisk teori, femvertising, the male gaze samt semiotik. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där totalt sex bilder från American Apparel jämförs komparativt. Genom en semiotisk analys jämförs dessa sex bilder som American Apparel har släppt för kommersiella ändamål. Tre av dessa bilder är från tidigare kampanjer av företaget, och de återstående tre är reklambilder som har släppts efter nylanseringen. Syftet med denna studie är att jämföra dessa bilder genom en semiotisk analysmetod för att urskilja huruvida det finns några skillnader gällande framställningen av kvinnor i annonserna, samt undersöka om de efter sin nystart använder sig av femvertising. Bilderna analyseras genom sju begrepp i den semiotiska analysmetoden. Dessa begrepp är setting, pose, gaze, color, body-chopping, empowerment samt representation. I resultatet framgick det att de tidigare reklambilderna från American Apparel sexualiserade kvinnor och framställde dem stereotypiskt. Bilderna efter nylanseringen illustrerar däremot kvinnor som är empowered, och det går även att notera att företaget använder sig av femvertising. / This study focuses on the way the brand American Apparel previously have and currently is representing women in their advertising. American Apparel has a long history of being criticized for their sexist portrayal of women. This has lead the company to do a relaunch. However, advertising in general share the trait of sexualizing and stereotyping women, which creates societal consequences. The theory forms used to give answers to the study's research question are gender, stereotype, feminist theory, femvertising, the male gaze and semiotics. The study is a qualitative content analysis where a total of six images from American Apparel are compared comparatively. Through a semiotic analysis a total of six images that have been released for commercial purposes will be compared. Three of these pictures are from previous campaigns by the brand, whereas the remaining three are released after the relaunch. The aim of this study is to compare six images through a semiotic analysis method in order to distinguish whether or not there are any differences regarding the portrayal of women in the advertisements, as well as to investigate if they are using femvertising after the relaunch. To be able to compare the images, seven elements will be examined in the semiotic analysis method. These elements are setting, pose, gaze, color, empowerment, representation and body-chopping. The result presented that the former images released by American Apparel sexualized and stereotyped women. The new images from after the relaunch illustrates empowered women and a usage of femvertising.