Ekologisk hållbarhet handlar om att se till att ekosystemen fungerar och inte utarmas. Det är viktigt att sträva efter på alla plan i samhället, även genom ekologiskt hållbarskötsel inom parkförvaltning. Ekologiskt hållbar skötsel innebär att ha ett kretsloppstänkande. Att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Det innebär även att använda miljövänliga maskiner, produkter och arbetsmetoder. Det är bättre för arbetsmiljön och kostnadseffektivt på sikt. I tidigare studier har det framkommit att koloniträdgårdsamatörer ofta har större kunskaper om ekologiska funktioner och att det återfanns en högre biologisk mångfald i deras parker än hos park- och kyrkogårdsförvaltare. Syftet med denna studie är framför allt att försöka förstå vilken betydelse ekologisk hållbarhet har för förvaltningen av offentliga parker. Syftet är även att ta reda på hur ekologiskt hållbara skötselmetoder tillämpas i offentliga parker. Studien ska ta reda på vad företeelsen och begreppet innebär för parkförvaltare. Den ska också undersöka hur förvaltare sköter parker och om de har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Studien bygger på fyra intervjuer av parkförvaltare. Resultat visar att parkförvaltare ser positivt på att använda ekologiskt hållbara metoder. Det är av olika innebörd för förvaltarna beroende på kompetensnivå. Många av förvaltningarna har en ekologisk skötselinriktning eller tillämpar ekologiskt hållbara metoder på ett eller annat sätt. Resultat visar även att det främst är ekonomi och medarbetarnas kompetens som påverkar om förvaltningen har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Förhoppningsvis kan studien uppmuntra parkförvaltare att ta till fler ekologiskt hållbara skötselmetoder i deras parker - för en bättre arbetsmiljö och högre biologisk mångfald som en följd.

Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra. / This study is dealing with how existing parks in urban areas can fill a bigger role for bumblebees then they are today. My questions concern: lack of food for bumblebees in parks, lack of opportunities to find places to live and to hibernate and actions how to mitigate this. The results of this study show that existing parks can have a bigger positive impact on the biodiversity in urban areas. If bumblebees can’t find places to live or hibernate or find food, the risk is then that their populations will continue to decline which will have a strongly negative effect on us humans because we are depending on pollinators. With the right knowledge and measures we can make it easier for bumblebees to live in urban areas. To facilitate for biodiversity in the planning of parks means that we will create oases which both humans, birds and insects can benefit from.