<p>Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.</p>

Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.

Syftet med studien var att synliggöra på vilka olika sätt yngre elever kan uttrycka sin förståelse för ekologiska samband. Studien avgränsas till ett specifikt ekologiskt samband, näringskedjor. Syftet inbegriper också den eventuella betydelse ett annat modersmål kunde ha för en elevs sätt att uttrycka sig. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och det sociokulturella perspektivet. I denna kvalitativa studien, som har en fenomenografisk ansats, intervjuades åtta elever i grupp. Fyra av dessa elever hade annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med hjälp av ljudinspelade intervjuer och kompletterades med anteckningar. Resultatet resulterade i tre kategorier som representerade olika sätt att uttrycka sig om näringskedjor. Kategorierna var Förståelse för näringskedjor genom antropomorfistiskt språkbruk, Förståelse för näringskedjor genom ett ändamålstänkande och Förståelse för näringskedjor som en helhet. När eleverna uttryckte sig genom antropomorfistiskt språkbruk gav de djur och växter mänsklig karaktär och det fanns en emotionell koppling till dem. Ett ändamålstänkande innefattar uttalanden där djuren har en överordnad roll i näringskedjan. Eleverna kunde också uttrycka en mer komplex innebörd av begreppet näringskedja och applicera det i olika sammanhang. Kategoriseringen användes som grund för att besvara den andra forskningsfrågan. Resultat för den andra forskningsfrågan påvisade inga större skillnader mellan hur elever med annat modersmål än svenska uttryckte sig om näringskedjor jämfört med de elever vars modersmål var svenska. Slutligen diskuteras resultaten i förhållande till naturorienterande ämnena och gör kopplingar till sociokulturella perspektivet.

Today, most of us live without a physical understanding of what agriculture does in and for modern societies and what its implications are. This makes it hard to see all the complex facets surrounding the farming practice and its connection to our past, present and future. This study explores how peri-urban farmers experience what they find to be a weak practice of the for them purely theoretical phenomenon of sustainable development. Five in-depth interviews were conducted with unconventional farmers in fertile Swedish agricultural area around Mälardalen. Nearby cities include Stockholm, Enköping and Uppsala. The qualitative empirical study deals with issues of peri-urban agriculture and sustainable intensification of agriculture. But above all describes clusters of how the farmers experience the concept of sustainable development. The methodology of phenomenology is used as a way of experiencing what the farmers express both explicitly and implicitly. By adding the term sustainable farming, a triangulation is done for a sustainable development. Two peer-reviewed studies that launch the terms ecological understanding (Carlsson 1999) and distance moral (Almers 2009), together with the sustainability terms, make a more robust theoretical framework for interpreting a sustainable development. The third peer-reviewed study by Larsson (2016) uses scenario analysis of what an up-scaled agriculture in Polish and three Baltic states could mean for the Baltic sea region.  The scenarios point out the effects of either converting into Ecological Recycling Agriculture (ERA) or to the conventional agriculturarl policy (CAP) as promoted in Sweden and the European Union. The empirical study as well as the peer-reviewed studies mutually find a dissonance between theory and practice between governance, organizations, farmers and consumer behavior when it comes to sustainable farming as well as a sustainable development as defined by the UN (WCED 1987). The study raises how a sustainable intensified farming, SIA, (Rockström 2016) and the theoretical framework of sustainable development could benefit from a higher level of ecological understanding and distance moral. The study also suggests a new term: ecemony, from a semantic merger of the terms economy and hegemony. By ecemony I argue that the economy has been given such prominance by and for us, that it pours through our minds and collective thoughts and governance so that it now constitutes our common senses. / I dagens samhällen lever merparten av befolkningen utan egen djup kunskap om eller praktisk erfarenhet av jordbruk. Det påverkar våra uppfattningar om oss själva och vår plats och roll i samhället. Dagens jordbruk och samhällsutveckling att tätt sammanflätade på gott och ont. De både samverkar och motverkas av respektives effekter i form av dolda kostnader. Syftet med studien är att ta reda på hur hållbarhetsbegrepp uppfattas av de periurbana jordbrukarna mätt som kvalitativt skilda beskrivningskategorier med fenomenografisk metod. Studien baserar sig på fem semistrukturerade djupintervjuer med periurbana jordbrukare och identifierar deras uppfattningar om hållbarhetsbegreppet som studiens resultat. Studien omfattar förutom egen empiri också begreppen avståndsmoral (Almers 2009) och ekologisk förståelse (Carlsson 1999) genom tidigare forskning. Ytterligare en studie (Larsson 2016) som använts utgår från tre scenarier för hur jordbruk i Östersjöregionen kan bli mer hållbart. Frågeställningarna som valts är: Vad är jordbrukarnas uppfattningar om begreppet en hållbar utveckling? Vilka uppfattningar har de av begreppet ett hållbart jordbruk? Vad har jordbrukarna för tilltro till om hållbarhetsdefinitionen kan förverkligas?  I den empirin och med stöd av dessa studier, framläggs att och hur ekonomin dominerar över de sociala och ekologiska aspekterna inom hållbarhetsbegreppet och hur stora skillnader mellan ord och handling råder inom praxis i hållbarhetsfrågan. Låg förståelse för ekologi och moralfrågor inom hållbarhetsområdet minskar enligt studien sannolikheten för att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling. I diskussionen återknyts till frågeställning och syftet. Där diskuteras även det som framkommer i uppsatsens bakgrund och problembeskrivning exempelvis att samhällets utmaningar i hög grad sammanfaller med jordbrukets. Aktuell forskning liksom den egna empirin pekar på att pedagogiska, etiska och moraliska utmaning väntar våra samhällen. Slutsatsen blir att moral och etikfrågor kan stärka det teoretiska begreppet hållbar utveckling.