EU och Sverige har satt mål kring att öka användningen av förnybara energislag samt mål om att uppnå god kvalitet i sjöar och vattendrag. Vattenkraften är avgörande för att uppnå målet om förnybar energi, men det finns frågor kring vilken effekt vattenkraften kan få för älvars möj-lighet att uppnå målet om god vattenmiljö. Denna studie syftar till att undersöka vilken miljöpåverkan vattenkraft har på älvar, och utvärdera i vilken utsträckning åtta olika älvar i norra Sverige uppnår vattenmiljömå-let. Studien bygger på data från den senaste klassningen av Sveriges vat-tenförekomsters ekologiska och kemiska status, vilken tagits fram av vat-tenmyndigheterna i Sverige och är direkt kopplad till de nationella vattenmiljömålen. Analysen genomförs genom att jämföra statusen i fyra reglerade respektive fyra oreglerade älvar i norra Sverige, och därigenom dra slutsatser om potentiell påverkan från vattenkraft. Resultatet tyder på att vattenkraft verkligen medför negativ påverkan på älvar, och i nuläget försvårar möjligheterna att uppnå vattenmiljömålen, då en tydlig skillnad uppvisas mellan reglerade och oreglerade älvar i hur stor del av älven som uppnår miljökvalitetsnormerna. Dock är det osäkert ifall det kom-mer göras så även i framtiden då definitionen av god ekologisk potential ger utrymme för tolkning, vilket skulle medföra att statusklassningen tappar sitt huvudsakliga syfte.

We live in a world where ecosystems and biodiversity are declining at analarming rate. So far, efforts have not been sufficient to reverse the trend. Ifwe continue on the same path, the world will look very different in the nearfuture. The study examines how local actors can work with the economy andecosystem of biological diversity in agreement with the UN convention onbiological diversity goals, for long-term and sustainable management.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad för roll olika teknologiska innovationer har haft för Region Stockholm och Trafikverkets infrastrukturplanering, samt vad för slags möjligheter och utmaningar som kan tänkas uppstå i och med detta. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Stockholmsregionen med fokus på den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling. Tjänstemän från båda myndigheterna har intervjuats och framträder sedan i empirin utifrån deras svar gällande deras tankar och erfarenheter med teknologiska innovationer samt infrastruktur. Intervjuerna har kombinerats med dokumentanalyser av relevanta politiska styr- och planeringsdokument för att få en uppfattning om hur myndigheterna arbetar med olika åtgärder och visioner. För att kunna göra en djupgående analys och diskussion har ekologisk moderniseringsteori och stadsekologi använts som teoretiska ramverk tillsammans med tidigare forskning. Detta har underlättat arbetet att kunna vidareutveckla de tidigare studierna och fylla en forskningslucka som innan fått ett litet utrymme. Region Stockholm och Trafikverkets insatser för en ekologiskt hållbar infrastruktur betonar teknologiska innovationernas avgörande roll för långsiktigt hållbara transportsystem, inklusive elfordon, el-infrastruktur och maskininlärning, trots utmaningar som kostnader och behovet av samordning, samtidigt som de visar medvetenhet om stadsekologiska principer och strävar efter minimerad miljöpåverkan genom landskapsutveckling och biologisk mångfald. För att uppnå en balans mellan kortsiktiga utmaningar och långsiktig hållbarhet krävs noggrann kostnads- och fördelningsanalys samt strategier som främjar samarbete och strategisk planering för en mer miljövänlig infrastruktur.

Forskning har lyft fram etablering av skolodlingsprojekt  som en metod för att skapa en övergripande förståelse om hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom varför skolor i Uppsala kommun väljer (eller inte väljer) att upprätta skolodlingsprojekt. Den behandlar vidare varför det är viktigt att barn lär sig att odla och vilken roll skolan har att förse barn med odlingskunskaper. Uppsatsen undersöker slutligen vilka lösningar som är relevanta för att påbörja skolodlingsprojekt. Resultatet av undersökningen visar att det i Uppsala kommun inte är vanligt att skolor upprättar skolodlingsprojekt. De bakomliggande faktorerna till detta är bland annat betydelsen av lärarnas och rektorernas odlingsintresse, tidsbrist, ekonomiska förutsättningar och praktiska förutsättningar -  som till exempel för små skolgårdar. Resultatet visar även att det finns ett ökande odlingsintresse bland skolor i Uppsala kommun. Det beror bland annat på att det finns verksamheter som arbetar med att påverka skolornas beslut för upprättande av skolodlingsprojekt. Avslutningsvis visar undersökningen att det finns vuxna, däribland föräldrar, som introducerar barnen till odling genom urbanodlingsföreningar, som till exempel Matparken.

Den svenska regeringen har som ett led i uppfyllandet av deras miljömål beslutat att ekologiskt jordbruk ska främjas. Trots detta så har omställningen till ett mer ekologiskt jordbruk i Sverige saktat ner de senaste åren. För att på ett effektivare sätt kunna påverka omställningen i önskad riktning behövs en bättre förståelse för vad som påverkar jordbrukare att välja ekologisk eller konventionell produktion. Tidigare forskning har visat på vikten av både ekonomiska och sociala faktorer. En faktor som tilldelats betydelse är jordbrukarens utbildningsbakgrund där ekologiska jordbrukare i högre utsträckning funnits vara högutbildade jämfört med konventionella. Huruvida detta stämmer i Sverige och på vilket sätt utbildningen påverkar jordbrukares val av jordbruksmetod är dock outforskat. Denna studie har ämnat fylla denna kunskapslucka genom en enkätundersökning av ekologiska och konventionella jordbrukare i Sverige och en resultatanalys med stöd av teorin om innovationsspridning och teorin om planerat beteende. Studien fann inga skillnader i utbildningsbakgrund mellan de konventionella och ekologiska jordbrukarna i undersökningen. Däremot upplevde en minoritet av jordbrukarna att deras utbildning haft betydelse för deras val av jordbruksmetod. Av dessa upplevde fler att utbildningen påverkat avhållande snarare än bejakande till upptag av ekologiskt jordbruk. Orsaker bakom denna påverkan identifierades i huvudsak som negativa attityder till ekologiskt jordbruk samt kunskapsbrister i undervisningen. Sådana avhållande inslag i utbildningen skulle kunna bidra till en ogynnsam utveckling på jordbruksområdet. För att främja välavvägda beslut bland jordbrukare och beslutsfattare föreslås därför vidare forskning kring den faktiska omfattningen på dessa inslag och orsakerna bakom dem. / The Swedish government has decided to support organic agriculture in their effort to fulfill their environmental goals. However, the conversion to a more organic agriculture in Sweden has slowed down the last years. In order to be able to affect the transition in a more efficient way, a better understanding of what influence farmer’s decision to choose either conventional or organic production is needed. Earlier studies have shown the importance of both financial and social factors. One factor that has been given importance is the education background of the farmer where organic farmers in general have been found to be higher educated than conventional farmers. If this is true in Sweden, and in what way education affects the farmers choice of farming method, is however unexplored. This study has been attempting to fill this knowledge gap through a survey of organic and conventional farmers in Sweden and an analysis with support from the diffusion of innovations theory and the theory of planned behavior. The study found no differences in the educational background between the conventional and organic farmers in the survey. However, a minority of the farmers experienced that their education had affected their choice of farming method. Among these, more farmers had experienced this influence as deterrent rather than affirmative on adopting organic farming methods. Reasons behind this influence were mainly identified as negative attitudes towards organic agriculture combined with a lack of knowledge in the education. Such deterrent elements in the education could potentially contribute to an undesired development in the area of agriculture. To support considered decisions among farmers and policy makers, this study therefore suggests future research to investigate the actual scope of such elements and the reasons behind them.

No description available.

Syfte: Marknaden för ekologiska produkter har expanderat men försäljningsutvecklingen ökar långsamt. Konsumenternas köp av ekologiska produkter påverkas av många olika faktorer. Syftet med denna studie är att undersöka marknadsföringsmixens påverkan på konsumenternas köp av ekologiska produkter.   Metod: En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning. Det empiriska materialet som samlades in via enkäter analyserades via statistik programmet SPSS.   Resultat & slutsats: Konsumenters ekonomiska situation kan begränsa köpet av ekologiska produkter eftersom produkterna tenderar att ha högre priser än de konventionella. Men det är inte endast priset som är den avgörande faktorn utan även utbudet, tillgängligheten samt konsumenternas kunskaper om ekologisk produktion kan påverka köpet. Genom att använda hela marknadsföringsmixen och kombinera faktorerna kan den ekologiska produkten vinna konkurrensfördelar.   Förslag till fortsatt forskning: Denna undersökning studerade hur marknadsföringsmixens faktorer påverkar ekologisk konsumtion. Framtida undersökningar kan fortsätta studera hur kombinationen av flera faktorer inom marknadsföringsmixen tillsammans kan påverka och främja ekologisk konsumtion. Vidare kan forskningen fokusera på hur olika kombinationer av faktorerna fungerar på olika åldersgrupper eller kön. Det är möjligt att en viss kombination fungerar på specifika grupper.   Uppsatsens bidrag: Studiens resultat visar att marknadsföringsmixens faktorer påverkar ekologisk konsumtion. Genom att kombinera olika faktorer, pris med plats och produkt med påverkan kan studien belysa vilka förutsättningar och hinder det finns för den ekologiska marknaden.   Nyckelord: Ekologiska produkter, ekologisk konsumtion, grönmarknadsföring, konsumentbeteende, grön märkning.

In this report two Sustainability Life Cycle Assessments are carried out for two types of tiles for Riksbyggen, to contribute to a sustainable urban transition. Sustainability Life Cycle Assessment involves performing a life cycle assessment based on four principles based on scientific research and presented by the non- governmental, non-profit organization, The Natural Step. The principles concern raw materials, chemically produced substances, degeneration of nature and social conditions.Origin of products, manufacturing sites and manufacturing procedures were initially completely unknown and much of the work has consisted of finding the entire cycles, understand manufacturing processes of ceramic tiles and evaluating what materials and what type of energy sources that are required for the production. A socially sustainable perspective has been of high relevance alongside an ecologically sustainable perspective.The report begins with the basic underlying facts and the purposes of this investigation and that the reasons why Sustainability Life Cycle Assessments are carried out are to provide Riksbyggen and the own workers with documents presenting Riksbyggens ideas regarding sustainability and to hopefully get the ideas further down in the supply chain. The methods used to fulfill the investigation are presented and scientific facts about LCA and ceramic building materials are reviewed. Furthermore the results for the two products and their life cycles are described. The production areas in Italy and Czech Republic are described. The areas for extracting the materials, Ukraine and Czech Republic, and the different types of clay being used are presented. The impact on workers and areas are described and analyzed and hazardous processes such as glazing are investigated. The analysis mainly touches which processes or materials that have the biggest negative effect on the environment, such as extracting of raw materials, and also a critical analysis of the information sources being used, since they mostly consists of interviews and fieldtrips. The report concludes with an analysis of both the results and the use of Sustainability Life Cycle Assessments. It is concluded that the different tiles can be used in the production still meeting Riksbyggen’s sustainability conditions. At last suggestions for further studies and information dedicated to Riksbyggen are presented.

För höga halter av näringsämnen och miljögifter i sjöar och vattendrag kan orsaka algblomningar, försämrat siktdjup, förändrade ekosystem, svårigheter att bada och oätlig fisk. Brunnsviken är en av de vattenförekomster som i dagsläget inte uppnår Vattenmyndighetens kriterier för god ekologisk status. För att uppnå målet krävs att åtgärder genomförs och därmed att det finns uppgifter om de kostnader och nyttor som åtgärderna leder till. I den här uppsatsen redovisas resultatet från en enkätstudie som undersöker betalningsviljan bland boende i Stockholms kommun för att genomföra åtgärder som leder till att Brunnsvikens ekologiska status går från otillfredsställande till god innan år 2027. Därutöver genomförs en regressionsanalys för att undersöka huruvida betalningsviljan är högre bland de invånarnare som bor i Brunnsvikens närområde än i övriga Stockholm. Resultatet visar att hushållen i genomsnitt är beredda att betala 465 - 552 kr årligen (i tio år) för en förbättring av vattenkvaliteten i Brunnsviken. Nuvärdet av nyttan skattas till ca 1,7 – 2 miljarder kronor, vilket kan jämföras med åtgärdskostnaderna som skattas till ca 90 miljoner kronor. Detta indikerar att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma att genomföra. Resultatet från regressionsanalysen visar att det finns ett positivt samband mellan att bo nära vattenförekomsten och viljan att betala. Däremot påverkar avståndet inte hur stort belopp respondenten är beredd att betala. Personer som anser att det är viktigt med bra fiske i Stockholms sjöar och vattendrag har både signifikant högre sannolikhet att vilja betala och är beredda att betala mer än andra.

Bakgrund: I Linköping byggs stadsdelen Vallastaden som är färdig för inflyttning 2017. Stadsdelen har välformulerade och visionära mål kring ekologisk och social hållbarhet och kommer att visas upp för allmänheten i ett bo- och samhällsexpo under hösten 2017.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur den fysiska utformningen kan få ett bostadsområdes blivande invånare att bete sig mer hållbart.Genomförande: I uppsatsen används två metoder: en textanalys och ett hypotetiskt resonemang. Teori baseras på nationalekonomisk teori, tidigare forskning fokuserar på ekologisk och social hållbarhet. Empirin hämtas från källor tillgängliga för dem som ska flytta till Vallastaden, då Vallastaden utgör uppsatsen fallstudie. Källorna utgörs av Vallastadens hemsida, dokument och beslut från Linköpings kommun och information från byggherrar och andra aktörer involverade i byggandet. I analysen möter läsaren tre hypotetiska individtyper som speglar potentiella invånare i Vallastaden.Slutsats: Uppsatsen finner att stadsplanering kan ändra individers beteenden till att blir mer hållbara. Det beror dock inte enbart på stadsdelens utformning utan också på de institutioner som bildas på olika sociala nivåer. / Background: A new district called Vallastaden in Linköping is under construction and the residents will be moving in during 2017. The district has clearly expressed and visionary goals concerning ecological and social sustainability. Vallastaden will be unveiled to the public in an exhibition during the fall of 2017.Aim: The aim of this paper is to analyse how the physical features in a residential area can make its future inhabitants behave in more sustainable ways.Completion: This paper utilizes two methods: text analysis and hypothetical reasoning. The theoretical framework is based on economic theory, the earlier studies focus on specific areas within ecological and social sustainability. The empirics are collected from sources available to the future inhabitants of Vallastaden, the residential area we have chosen to study. They include Vallastaden’s webpage, documents and resolutions from Linköping County as well as public information from the constructors and others involved in the project. The analysis introduces three hypothetical types of individuals who pose as potential inhabitants of Vallastaden.Conclusion: City planning can change human behaviour, influencing inhabitants to behave in a more sustainable manner. It does not only depend on the physical features, but also on the institutions that will be created on different social levels.Keywords: City