Denna uppsats har som syfte att undersöka vad för roll olika teknologiska innovationer har haft för Region Stockholm och Trafikverkets infrastrukturplanering, samt vad för slags möjligheter och utmaningar som kan tänkas uppstå i och med detta. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Stockholmsregionen med fokus på den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling. Tjänstemän från båda myndigheterna har intervjuats och framträder sedan i empirin utifrån deras svar gällande deras tankar och erfarenheter med teknologiska innovationer samt infrastruktur. Intervjuerna har kombinerats med dokumentanalyser av relevanta politiska styr- och planeringsdokument för att få en uppfattning om hur myndigheterna arbetar med olika åtgärder och visioner. För att kunna göra en djupgående analys och diskussion har ekologisk moderniseringsteori och stadsekologi använts som teoretiska ramverk tillsammans med tidigare forskning. Detta har underlättat arbetet att kunna vidareutveckla de tidigare studierna och fylla en forskningslucka som innan fått ett litet utrymme. Region Stockholm och Trafikverkets insatser för en ekologiskt hållbar infrastruktur betonar teknologiska innovationernas avgörande roll för långsiktigt hållbara transportsystem, inklusive elfordon, el-infrastruktur och maskininlärning, trots utmaningar som kostnader och behovet av samordning, samtidigt som de visar medvetenhet om stadsekologiska principer och strävar efter minimerad miljöpåverkan genom landskapsutveckling och biologisk mångfald. För att uppnå en balans mellan kortsiktiga utmaningar och långsiktig hållbarhet krävs noggrann kostnads- och fördelningsanalys samt strategier som främjar samarbete och strategisk planering för en mer miljövänlig infrastruktur.