<p>Abstract</p><p>Titel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl.</p><p>Seminariedatum: 2008-01-14</p><p>Nivå: Magisteruppsats 15 HP</p><p>Författare: Karlsson Mikaela, Sedighi Payam</p><p>Handledare: Gebert Person Sabine</p><p>Nyckelord: konsumentbeteende, attityder, Lidl</p><p>Syfte & Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl.</p><p>Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar.</p><p>Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum). Undersökningen bygger på enkäter som har delats ut till 100 studenter.</p><p>Empiri: Sammanställning av enkätundersökningen har bidragit med största delen av empirin. Även företagsfakta som har hämtats från företagets hemsida samt andra externa källor.</p><p>Analys och diskussion: Belyser det empiriska materialet med teorin samt för en diskussion kring vad som kan påverkat studenters attityder.</p><p>Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att studenternas preferenser angående livsmedelsföretag, och deras attityder till Lidl. De associationer som studenterna gjort till Lidl är i regel mer av det negativa slaget. Detta beror troligtvis på Lidls profilering på marknaden, som innebär en hårdlågprisstrategi. Vi anser även att företaget till viss del kunde ha undvikit vissa negativa attityder om de varit mer uppmärksamma på hur den svenska marknaden ser ut och därmed undvikit negativ kritik i media.</p>

Abstract Titel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl. Seminariedatum: 2008-01-14 Nivå: Magisteruppsats 15 HP Författare: Karlsson Mikaela, Sedighi Payam Handledare: Gebert Person Sabine Nyckelord: konsumentbeteende, attityder, Lidl Syfte &amp; Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl. Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar. Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum). Undersökningen bygger på enkäter som har delats ut till 100 studenter. Empiri: Sammanställning av enkätundersökningen har bidragit med största delen av empirin. Även företagsfakta som har hämtats från företagets hemsida samt andra externa källor. Analys och diskussion: Belyser det empiriska materialet med teorin samt för en diskussion kring vad som kan påverkat studenters attityder. Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att studenternas preferenser angående livsmedelsföretag, och deras attityder till Lidl. De associationer som studenterna gjort till Lidl är i regel mer av det negativa slaget. Detta beror troligtvis på Lidls profilering på marknaden, som innebär en hårdlågprisstrategi. Vi anser även att företaget till viss del kunde ha undvikit vissa negativa attityder om de varit mer uppmärksamma på hur den svenska marknaden ser ut och därmed undvikit negativ kritik i media.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har används i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende. Resultat: Facebook användes främst som ett marknadsföringsverktyg av bägge företagen. Innehållet i en viss del av inläggen som lades upp tydde på en vilja att bjuda in till dialog. Lidl och ICA verkade dock vara selektiva angående vilka inlägg de besvarade. Negativa kommentarer fick i flera fall inget svar Rent retoriskt präglades både ICA och Lidl:s språk främst av logos. Utifrån urvalet som studerades gick det inte att säga att de bedrev symmetrisk tvåvägskommunikation. Intentionerna finns dock där till viss del – men i sådana fall behöver både ICA och Lidl ställa fler öppna frågor till läsarna och även bemöta de mer negativa kommentarerna mer konsekvent. Dålig eller utebliven respons ökar risken för negativ word-of-mouth – vilket potentiellt kan försämra relationen med deras kunder.

Diploma thesis "Financial analysis of stores Kaufland Česká republika v.o.s. a Lidl Česká republika v.o.s." aims to assess the financial and property situation of the company in the period of 1. 3. 2008 -- 28. 2. 2013. This work is divided into two parts. The first part deals with methodological interpretation of financial analysis, then the second part is focused on the application of theoretical knowledge to the selected companies. At the end of this work, the results of financial analysis are summarized.

Lidls nya butik på Norremark i Växjö har uppnått miljöcertifieringen BREEAM:S högsta nivå “outstanding” (Food Supply 2016), vilket visar att de är på rätt väg mot den hållbara butiken. Alla Lidls nybyggda butiker kommer certifieras med BREEAM och alla de äldre butikerna kommer genomgå ett lyft. Lyftet innebär både visuell uppfräschning av konceptet men också miljöfrämjande förbättringar ( Hultén 2017). I studien framgår att Lidl arbetar med CSR (corporate social responsibility) och tar ekonomiskt-, socialt-, miljömässigt- och etiskt ansvar.  Trots hållbarhetsengagemanget uppfattas varumärket inte som grönt av svenska konsumenter, enligt undersökningen “Sveriges grönaste varumärke 2016”, som årligen genomförs av Differ (2016). En annan undersökning genomförd av Råd och Rön (2013), visar att Lidl saknar transparens i sitt CSR-arbete. Därför behöver Lidl bli mer öppna och göra konsumenterna medvetna om hur de arbetar med CSR. Detta för att ändra konsumenternas uppfattning om Lidls varumärke.  En kvalitativ studie har genomförts, med syfte att förtydliga Lidls CSR-arbete och leda kunden till hållbarare köp, genom butikskommunikation. Intervjuer har genomförts med Emelie Hansson, hållbarhetsansvarig för Lidl Sverige, Mattias Tas, byggprojektledare för Lidl Sverige och Peter Skoog, butikschef för butiken på Norremark. Även mini-intervjuer med fem besökare och observation av butiken har skett. För att utforma butikskomponenter till butiken på Norremark i Växjö, finns ett teorikapitel som behandlar butikskommunikation. Utifrån analys av det empiriska materialet genom teorin, framgår att Lidl kan bli tydligare i sin kommunikation genom att ha större skyltar som berättar om Lidls CSR-arbete, låta de ekologiska och svenska produkterna ta mer plats i butiken, bli tydligare i färgkodning och ge miljömässiga budskap större uppmärksamhet. I resultatet presenteras en designlösning i form av fyra butikskomponenter, två sorters skyltar och förtydligad färgkodning. “Näringsblomman” för det ekologiska utbudet av frukt- och grönsaker, “Gröna linjen” för gröna val i kyldiskarna, “Kunskapsgaveln” som kommunicerar hur Lidl arbetar med CSR, “Fyndiga granen” för varor med kort bäst-före-datum och “Infobladen” för att sprida budskap. Designförslagen är framtagna för Lidls butik på Norremark i Växjö, men utformade för att passa alla Sveriges Lidlbutiker.

<p>I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja. Nu när denna expansion nått Umeå så upplevde vi det som intressant att granska stadens invånares attityder kring detta vilket utmynnade i vårt syfte: att ta reda på Umeå invånares attityder kring företaget Lidl med avseende på dess etablering i Umeå. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökning där målgruppen var Umeås invånare. Genom slumpmässiga urval fick vi bra demografisk spridning av respondenterna som till antalet blev 126 stycken. Enkäten utformades med hjälp av teorier rörande attityder som grund, dessa teorier användes även då vi analyserade resultatet. Utifrån vår analys kunde vi dra slutsatserna att gruppen studenter skilde sig signifikant mot de övriga invånarna i staden i den mån att studenterna hade en mer negativ inställning till företaget Lidl. Paradoxalt nog var andelen som kunde tänka sig handla på Lidl större i gruppen Studenter än vad den var i gruppen Övriga. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan invånarna som bor närmast butiken och de som bor långt ifrån med avseende på deras attityd gentemot Lidl som företag och deras val av att etablera sig i Umeå. Vi kunde även observera att studenterna som grupp var signifikant åtskilt från gruppen Övriga med avseende deras syn på tyska matvarors kvalité. Studenterna var mer negativa till tysk mat än vad den andra gruppen var. Priset var utan tvekan den mest viktiga aspekten för respondenterna gällande sin dagligvaruhandel men även variabeln produktkvalité var väldigt högt rankad. Butiksegenskaper så som personalens arbetsförhållande samt butiksmiljön ansågs däremot inte vara av samma betydelse för respondenterna.</p>

I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja. Nu när denna expansion nått Umeå så upplevde vi det som intressant att granska stadens invånares attityder kring detta vilket utmynnade i vårt syfte: att ta reda på Umeå invånares attityder kring företaget Lidl med avseende på dess etablering i Umeå. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökning där målgruppen var Umeås invånare. Genom slumpmässiga urval fick vi bra demografisk spridning av respondenterna som till antalet blev 126 stycken. Enkäten utformades med hjälp av teorier rörande attityder som grund, dessa teorier användes även då vi analyserade resultatet. Utifrån vår analys kunde vi dra slutsatserna att gruppen studenter skilde sig signifikant mot de övriga invånarna i staden i den mån att studenterna hade en mer negativ inställning till företaget Lidl. Paradoxalt nog var andelen som kunde tänka sig handla på Lidl större i gruppen Studenter än vad den var i gruppen Övriga. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan invånarna som bor närmast butiken och de som bor långt ifrån med avseende på deras attityd gentemot Lidl som företag och deras val av att etablera sig i Umeå. Vi kunde även observera att studenterna som grupp var signifikant åtskilt från gruppen Övriga med avseende deras syn på tyska matvarors kvalité. Studenterna var mer negativa till tysk mat än vad den andra gruppen var. Priset var utan tvekan den mest viktiga aspekten för respondenterna gällande sin dagligvaruhandel men även variabeln produktkvalité var väldigt högt rankad. Butiksegenskaper så som personalens arbetsförhållande samt butiksmiljön ansågs däremot inte vara av samma betydelse för respondenterna.

Background:                 Brands are associated with certain elements, including name, logo and slogan. Being understood as major parts of all brands, changing these would be considered as a vital event. The term ‘rebranding’ is an umbrella term for describing the three following processes; changing name, changing the aesthetics of the brand, and/or repositioning. Although rebranding often results in success, the process of rebranding is challenging and risky, and it is important for firms to understand the main opportunities as well as the main barriers in order for the rebranding process to be as well-organised and effective as possible. With this in mind after a significant change, companies need to enforce the brand images previously perceived by consumers, in order to capture and transfer brand equity, as well as making sure that the rebranding process responds to the desired corporate identity of the firm. Purpose:                       The purpose of this thesis is to understand corporate rebranding, focusing on repositioning, and what consequences arise from it, in terms of brand equity, corporate identity, and brand image, by using the case of Lidl in order to illustrate this.   Method:                       A single-case study has been conducted illustrating Lidl in accordance with the purpose of this thesis. Primary data have been collected through a qualitative method, and secondary data has been gathered to further support purpose and gain understanding about Lidl. Theoretical insights have been collected through a literature review. Conclusion:                   Derived from the research the authors can conclude that repositioning, as a process of rebranding, is a difficult and long-term process. The research and findings show that repositioning although difficult is possible proven by examining positive effects from the rebranding process of Lidl on brand equity, corporate identity and brand image.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har använts i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende. Resultat: Facebook användes främst som ett marknadsföringsverktyg av bägge företagen. Innehållet i en viss del av inläggen som lades upp tydde på en vilja att bjuda in till dialog. Lidl och ICA verkade dock vara selektiva angående vilka inlägg de besvarade. Negativa kommentarer fick i flera fall inget svar Rent retoriskt präglades både ICA och Lidl:s språk främst av logos. Utifrån urvalet som studerades gick det inte att säga att de bedrev symmetrisk tvåvägskommunikation. Intentionerna finns dock där till viss del – men i sådana fall behöver både ICA och Lidl ställa fler öppna frågor till läsarna och även bemöta de mer negativa kommentarerna mer konsekvent. Dålig eller utebliven respons ökar risken för negativ word-of-mouth – vilket potentiellt kan försämra relationen med deras kunder.

Research question: What initiatives does Lidl Sweden implement in the area of environmental sustainability?                          Purpose: The purpose of this research is to investigate what initiatives Lidl has developed and how the company implemented its corporate social responsibility in the direction of environmental sustainability. The purpose is also to compare the company’s activities with the guidelines of the EU Environment Commission and theoretical frameworks developed by previous research, and, as the result, to provide recommendations to the Lidl management. As well the purpose is to review the general improvement patterns within the food retail industry. Method: The research is made by using a qualitative method with a deductive approach. In order to present quality information in the study, a case design was chosen. The empirical analysis includes four interview transcriptions, secondary data and documentation, as well as a comparison to the theoretical concepts in the descriptive analysis. Conclusion: The responsibility and awareness of the improvement of the environmental sustainability is vital in the food retail industry. Indeed, it was found that aspects such as product and supplier’s control, the use of resources, transportation and distribution, as well as waste management and information communication to the employees and customers are considered as important aspects of the contribution for the environmental impact reduction. Lidl Sweden has developed and implemented some initiatives towards environmental sustainability, as well regarding the corporate social responsibility. However, there are some suggested actions that can be taken in order to excel the development.