<p>Abstract</p><p>Titel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl.</p><p>Seminariedatum: 2008-01-14</p><p>Nivå: Magisteruppsats 15 HP</p><p>Författare: Karlsson Mikaela, Sedighi Payam</p><p>Handledare: Gebert Person Sabine</p><p>Nyckelord: konsumentbeteende, attityder, Lidl</p><p>Syfte & Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl.</p><p>Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar.</p><p>Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum). Undersökningen bygger på enkäter som har delats ut till 100 studenter.</p><p>Empiri: Sammanställning av enkätundersökningen har bidragit med största delen av empirin. Även företagsfakta som har hämtats från företagets hemsida samt andra externa källor.</p><p>Analys och diskussion: Belyser det empiriska materialet med teorin samt för en diskussion kring vad som kan påverkat studenters attityder.</p><p>Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att studenternas preferenser angående livsmedelsföretag, och deras attityder till Lidl. De associationer som studenterna gjort till Lidl är i regel mer av det negativa slaget. Detta beror troligtvis på Lidls profilering på marknaden, som innebär en hårdlågprisstrategi. Vi anser även att företaget till viss del kunde ha undvikit vissa negativa attityder om de varit mer uppmärksamma på hur den svenska marknaden ser ut och därmed undvikit negativ kritik i media.</p>

Abstract Titel: Lidl är billigast: En kvantitativ studie om svenska studenters preferenser gällande livsmedelsföretag och attityder till lågprislivsmedelsföretaget Lidl. Seminariedatum: 2008-01-14 Nivå: Magisteruppsats 15 HP Författare: Karlsson Mikaela, Sedighi Payam Handledare: Gebert Person Sabine Nyckelord: konsumentbeteende, attityder, Lidl Syfte &amp; Problembakgrund: 2003 etablerades Lidl på den svenska marknaden och sedan dess har det skrivits en hel del negativt om företaget i media. Den massiva uppmärksamhet som lågprisföretagen har fått i massmedia påskyndar säkerligen förändringen av konsumentens attityder och köpbeteende. Vi ämnar med denna uppsats att undersöka konsumenters attityder, med fokus på studenter, mot livsmedelsföretaget Lidl. Teori: definierar begreppet attityd, hur attityder uppstår och vad som påverkar konsumenten. Kulturens inverkan på attityder och hur inkomst påverkar värderingar. Metod: metoden bygger på en kvantitativ metod. Undersökningen bygger på studenter på Uppsala Universitet (Ekonomikum). Undersökningen bygger på enkäter som har delats ut till 100 studenter. Empiri: Sammanställning av enkätundersökningen har bidragit med största delen av empirin. Även företagsfakta som har hämtats från företagets hemsida samt andra externa källor. Analys och diskussion: Belyser det empiriska materialet med teorin samt för en diskussion kring vad som kan påverkat studenters attityder. Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att studenternas preferenser angående livsmedelsföretag, och deras attityder till Lidl. De associationer som studenterna gjort till Lidl är i regel mer av det negativa slaget. Detta beror troligtvis på Lidls profilering på marknaden, som innebär en hårdlågprisstrategi. Vi anser även att företaget till viss del kunde ha undvikit vissa negativa attityder om de varit mer uppmärksamma på hur den svenska marknaden ser ut och därmed undvikit negativ kritik i media.

<p>Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt.</p><p>Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic. På företagets hemsida kan besökare knappa in ett nummer som står på Dole Organics frukter för att få tillgång till bland annat text och bilder på plantagen där frukten odlades. Vi anser att det som Dole Organic förmedlar, det vill säga information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö, är helt rätt i tiden eftersom information om företags ansvarstagande aktiviteter är bristfällig och problematisk att kommunicera. Vi ställer därför frågan: Vad har konsumenter för attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö?</p><p>Då information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö är ett helt nytt koncept som det, enligt vår vetskap, inte har bedrivits någon forskning kring tidigare väljer vi att utföra en explorativ studie. Vi väljer vidare att genomföra en kvalitativ fokusgruppsstudie för att få förståelse för så många aspekter av ämnet som möjligt samt då vi anser att konsumenterna behöver befinna sig i en stimulerande och kreativ miljö för att bli motiverade att tänka fritt och fundera fram olika alternativ till en av våra frågeställningar.</p><p>Konsumenterna i fokusgrupperna efterfrågar följande information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö: information om samtliga led i en produkts produktionsprocess inklusive information om antibiotika, arbetsförhållanden, besprutning, distribution, djurens föda, djurhållning, energikällor, exakt adress, genmodifiering, manuell/automatisk produktion, miljöutsläpp, paketering, rensning, resväg, slakt, smaksättning, transportmedel, vilka som arbetar med produkten och återvinning.</p><p>Konsumenterna föreslår bland annat att information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö ska kommuniceras på en hemsida där man kan klicka på samtliga delar av en produkts produktionsprocess. Den specifika information som bör finnas på hemsidan är bilder och text om de miljöer som produkten passerar, bilder på hur arbetarna arbetar, bilder på hur djur som medverkar i produktionen har det, film via en webbkamera på produktionen och djur i transporter, karta över hur produkten transporteras, möjlighet att zooma in fabriken via Google Earth, samt intervjuer med arbetarna.</p><p>Vi kommer bland annat fram till att de konsumenter i vår studie som konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller information om de etiska frågor som de själva värdesätter och som tillfredsställer deras inre känsla av nyttighet, struktur, värdering, struktur och/eller personförsvar och att de konsumenter som inte konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller trovärdig information och som kommuniceras på ett trovärdigt sätt och som tillfredsställer deras inre känsla av struktur.</p>

Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt. Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic. På företagets hemsida kan besökare knappa in ett nummer som står på Dole Organics frukter för att få tillgång till bland annat text och bilder på plantagen där frukten odlades. Vi anser att det som Dole Organic förmedlar, det vill säga information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö, är helt rätt i tiden eftersom information om företags ansvarstagande aktiviteter är bristfällig och problematisk att kommunicera. Vi ställer därför frågan: Vad har konsumenter för attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö? Då information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö är ett helt nytt koncept som det, enligt vår vetskap, inte har bedrivits någon forskning kring tidigare väljer vi att utföra en explorativ studie. Vi väljer vidare att genomföra en kvalitativ fokusgruppsstudie för att få förståelse för så många aspekter av ämnet som möjligt samt då vi anser att konsumenterna behöver befinna sig i en stimulerande och kreativ miljö för att bli motiverade att tänka fritt och fundera fram olika alternativ till en av våra frågeställningar. Konsumenterna i fokusgrupperna efterfrågar följande information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö: information om samtliga led i en produkts produktionsprocess inklusive information om antibiotika, arbetsförhållanden, besprutning, distribution, djurens föda, djurhållning, energikällor, exakt adress, genmodifiering, manuell/automatisk produktion, miljöutsläpp, paketering, rensning, resväg, slakt, smaksättning, transportmedel, vilka som arbetar med produkten och återvinning. Konsumenterna föreslår bland annat att information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö ska kommuniceras på en hemsida där man kan klicka på samtliga delar av en produkts produktionsprocess. Den specifika information som bör finnas på hemsidan är bilder och text om de miljöer som produkten passerar, bilder på hur arbetarna arbetar, bilder på hur djur som medverkar i produktionen har det, film via en webbkamera på produktionen och djur i transporter, karta över hur produkten transporteras, möjlighet att zooma in fabriken via Google Earth, samt intervjuer med arbetarna. Vi kommer bland annat fram till att de konsumenter i vår studie som konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller information om de etiska frågor som de själva värdesätter och som tillfredsställer deras inre känsla av nyttighet, struktur, värdering, struktur och/eller personförsvar och att de konsumenter som inte konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller trovärdig information och som kommuniceras på ett trovärdigt sätt och som tillfredsställer deras inre känsla av struktur.

The consumption has increased by 40% in just a few decades, which has given a negative impact on the environment. At the same time, millennials also called generation X, have a huge purchasing power compared to other generations. A major problem of unsustainable clothing consumption is fast fashion. Millenials are the biggest target group for fast fashion companies and are those who buy more products than any other target group. Through this thesis, we want to provide with motivation, attitude and values for both sustainable consumption and unsustainable consumption. The aim is to investigate the target group of millennials and their attitudes towards environmentally consciousness and what motivates them in their purchase decision when it comes to clothing consumption. This should, among other things, make it easier for marketers to know how to best reach out to the group who has the highest purchasing power. Through 20 qualitative in-depth interviews with as many men as women, they have been interviewed regarding their views, attitudes and behavior regarding clothing consumption and sustainable clothing consumption. The study's results show that many millenials are not ready to buy green clothing for various reasons such as pricing and trust in companies. Other interesting discoveries about norms and self-image is also emerged. / Konsumtionen har ökat med 40 % på enbart några decennier vilket har en negativ påverkan på miljön. Samtidigt så har millennials alltså generation X, har en enorm köpkraft jämförelse med de andra generationerna. Ett stort problem av ohållbar klädkonsumtion är fast fashion där millenials är de som är den största målgruppen för företag och de som köper mer produkter än några målgrupper. Genom detta arbetet vill vi förstå millennials motivation, attityd och värderingar till både hållbar konsumtion och ohållbar konsumtion. Syftet är att undersöka målgruppen millennials attityd till miljömedvetet konsumerande, samt vad som motiverar dem i köpbeslutet när det gäller klädkonsumtion. Detta ska bland annat underlätta för marknadsförare att veta hur de på bästa sätt kan nå ut till en av de mest köpbenägna samhällsgrupperna. Genom 20 kvalitativa djupintervjuer med lika stor del män som kvinnor har de intervjuats angående deras åsikter, attityder och beteende kring klädkonsumtion och hållbar klädkonsumtion. Studiens resultat visar att många inte är redo att handla hållbara kläder av olika anledningar så som prissättning och tilltro till företag. Även andra intressanta upptäckter kring normer och självbild framkom.

Den ökade globaliseringen har resulterat i att många organisationer stiger in på denkonkurrenskraftiga internationella marknaden. Detta har influerat organisationer att spridaderas budskap globalt – oftast genom marknadsföring. Tv-reklam är en mediekanal som anseseffektiv när man tillämpar humor som en kommunikationsstrategi då den enligt tidigareforskning genererar högt medvetande hos konsumenterna. Dock, finns det ett behov av attbelysa de kulturella skillnaderna när reklamen riktas internationellt eftersom humor uppfattasolika beroende på kultur, vilken kan generera negativa effekter. Eftersom att de kulturellaskillnaderna i humoristisk reklam tenderar att bli bortsedda så fokuserar denna kvantitativestudie på att belysa dessa skillnader med hjälp av Hofstedes kulturdimensionsteori. Dennakvantitativa studie fokuserar därför på att belysa karaktärerna av de kulturella skillnaderna ihumoristisk reklam, genom att använda Hofstedes kulturdimensionsteori, eftersom de tenderaratt bli översedda. Länderna Sverige och Kina jämfördes genom att betona kulturen motreaktionerna gentemot de olika humorstilarna i tv-reklam kopplat till uppfattade känslor. Föratt kunna identifiera humortyperna, användes Rod Martins fyra humorstilar affiliative humor,self-enhancing humor, aggressive humor och self-defeating humor.Syftet med studien var att upplysa hur viktiga aspekterna av de kulturella skillnaderna är ihumoristisk reklam med betoning på kultur och hur känslor mottas i svensk och kinesiskkultur. Detta för att se hur humor kan tillämpas effektivt i reklam över internationella gränser.Enkäten utfördes på svenska och kinesiska universitetsstudenter vilket genererade i detinsamlade empiriska materialet. Resultatet visade att affiliative humor och aggressive humorapplicerad i reklamfilm tas emot likadant känslomässigt i både kinesisk och svensk kultur ochpåverkar även köpintentionerna på samma sätt. Medan, self-defeating humor och selfenhancinghumor tas känslomässigt emot likadant i båda kulturera, men de kinesiskakonsumenterna är mer villiga att köpa produkten. / The growth of globalization has resulted in more organizations entering the competitiveinternational market which has influenced organizations to disseminate their message globally- commonly through the use of advertising. Television commercial is a media channelconsidered to be highly effective if applied with humor as a communication strategy. Theeffectiveness of this strategy generates in high awareness according to previous studies.However, there is a need of highlighting the cross-cultural distinctions when promoting acrossinternational boarders as humor is perceived differently depending on culture, which cannegatively affect the results. As the cultural characteristics in this matter tend to beoverlooked, this quantitative research is focusing on highlighting the cross-culturalcharacteristics in humorous advertising, through the use of Hofstede’s framework of nationalculture. The countries Sweden and China were compared with emphasize on cultureassociated to the reaction toward different humor styles in television commercials linked toperceived emotions. For identifying the humor types, Rod Martin’s four humor stylesaffiliative humor, self-enhancing humor, aggressive humor, and self-defeating humor, wereused.The purpose of this research was to disseminate the importance of cross-cultural aspects inhumor advertising with emphasize on culture and how emotions are perceived in Swedish andChinese culture. The importance relied within how to effectively apply humor in commercialsover cross-cultural boundaries. The questionnaires were performed by Swedish and Chineseuniversity students that generated in the collection of the empirical chapter. The researchfindings indicated that affiliative humor and aggressive humor used in commercial is equallyperceived emotionally in both Chinese and Swedish culture and also affects the purchaseintention similarly. Whereas self-defeating humor and self-enhancing humor are emotionallyequally perceived in both cultures, but the Chinese consumers are more willing to purchasethe product.