I samhället i dag finns en mängd olika hinder för människor med fysisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av detta tog regeringen år 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i samhället. Som ett led i detta arbete har en bestämmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde, och på allmänna platser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur tillgängliga butiker är för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter. Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med butikschefer, observationer av butiksmiljöer samt observationer av tillgänglighet för att ta reda på hur tillgängliga butiker verkligen är för denna grupp av konsumenter. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ metod för informationssamling, eftersom vi ville gå på djupet med vår undersökning. Vi har även använt oss av en deskriptiv utformning eftersom vi inte vill förklara varför det ser ut som det gör utan beskriva fallet som det är. Slutsatserna i uppsatsen är bland annat att butiker överlag är ganska tillgängliga men att det ändå finns vissa brister. Det finns en väsentlig skillnad i tillgängligheten i det nybyggda affärshuset Storken och de äldre butikerna som ligger längs med gågatan i Alingsås. Flera av butikerna är tillgängliga så till vida att det går relativt lätt och enkelt att ta sig in i byggnaden, men sen kan det vara desto svårare att ta sig fram inne i själva butikslokalen. Att det är trångt och svårt att ta sig fram inne i butikerna beror oftast på varuexponeringar som tar upp för mycket plats i gångar och på andra ställen, som till exempel framför kassan. Provrum är också oftast något som inte anpassas efter funktionsnedsatta konsumenter som exempelvis sitter i rullstol. Ett resultat av vår undersökning visar att de flesta butikscheferna tycker att deras butiker är tillgängliga för fysiskt funktionsnedsatta personer, men visar också på att de inte prioriterar denna grupp av konsumenter särskilt mycket. De anser sig vara tillgängliga för alla, men jobbar inte direkt aktivt för att främja denna grupp av kunder, med undantag från några få som exempelvis IKEA och Ica Maxi.

Vi har reflekterat över hur enskilda butiker många gånger tycks ha en butikskommunikation som inte riktigt stämmer med exempelvis de kunder som handlar i butiken eller det sortiment som tillhandahålles. Vi trodde att butiker med en tydlig målgrupp har lättare att utarbeta en ändamålsenlig butikskommunikation som kan spegla butikens identitet. Det är denna huvudsakliga fråga vi har valt att undersöka i den här rapporten; vilka konsekvenser en tydlig segmentering får på butikskommunikationen. Vidare har vi även undersökt hur de olika delarna i butikskommunikationen påverkar konsumenterna. Denna rapport innehåller ett teorikapitel där olika begrepp, modeller och teorier finns beskrivna. Detta teorikapitel har bidragit till att ge oss bättre kunskap om området vilket har varit nödvändigt för att denna undersökning ska ha kunnat bedrivas ändamålsenligt. Teorikapitlet ger även läsaren en större förståelse för ämnet. Vi har genomfört denna undersökning utefter en kvalitativ metod där vi gjort en fallstudie på en enskild underklädesbutik, en benchmarkingstudie med tre enskilda underklädesbutiker samt fokusgruppsintervjuer med ett antal konsumenter. Genom egna observationer samt öppna individuella intervjuer samt gruppintervjuer har vi kunnat få fram diverse data som vi sedan har analyserat. Detta har blivit det resultat vi kommit fram till i rapporten.

<p>I samhället i dag finns en mängd olika hinder för människor med fysisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av detta tog regeringen år 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i samhället. Som ett led i detta arbete har en bestämmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde, och på allmänna platser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur tillgängliga butiker är för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter. Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med butikschefer, observationer av butiksmiljöer samt observationer av tillgänglighet för att ta reda på hur tillgängliga butiker verkligen är för denna grupp av konsumenter. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ metod för informationssamling, eftersom vi ville gå på djupet med vår undersökning. Vi har även använt oss av en deskriptiv utformning eftersom vi inte vill förklara varför det ser ut som det gör utan beskriva fallet som det är. Slutsatserna i uppsatsen är bland annat att butiker överlag är ganska tillgängliga men att det ändå finns vissa brister. Det finns en väsentlig skillnad i tillgängligheten i det nybyggda affärshuset Storken och de äldre butikerna som ligger längs med gågatan i Alingsås. Flera av butikerna är tillgängliga så till vida att det går relativt lätt och enkelt att ta sig in i byggnaden, men sen kan det vara desto svårare att ta sig fram inne i själva butikslokalen. Att det är trångt och svårt att ta sig fram inne i butikerna beror oftast på varuexponeringar som tar upp för mycket plats i gångar och på andra ställen, som till exempel framför kassan. Provrum är också oftast något som inte anpassas efter funktionsnedsatta konsumenter som exempelvis sitter i rullstol. Ett resultat av vår undersökning visar att de flesta butikscheferna tycker att deras butiker är tillgängliga för fysiskt funktionsnedsatta personer, men visar också på att de inte prioriterar denna grupp av konsumenter särskilt mycket. De anser sig vara tillgängliga för alla, men jobbar inte direkt aktivt för att främja denna grupp av kunder, med undantag från några få som exempelvis IKEA och Ica Maxi.</p>

<p>Vi har reflekterat över hur enskilda butiker många gånger tycks ha en butikskommunikation som inte riktigt stämmer med exempelvis de kunder som handlar i butiken eller det sortiment som tillhandahålles. Vi trodde att butiker med en tydlig målgrupp har lättare att utarbeta en ändamålsenlig butikskommunikation som kan spegla butikens identitet. Det är denna huvudsakliga fråga vi har valt att undersöka i den här rapporten; vilka konsekvenser en tydlig segmentering får på butikskommunikationen. Vidare har vi även undersökt hur de olika delarna i butikskommunikationen påverkar konsumenterna. Denna rapport innehåller ett teorikapitel där olika begrepp, modeller och teorier finns beskrivna. Detta teorikapitel har bidragit till att ge oss bättre kunskap om området vilket har varit nödvändigt för att denna undersökning ska ha kunnat bedrivas ändamålsenligt. Teorikapitlet ger även läsaren en större förståelse för ämnet. Vi har genomfört denna undersökning utefter en kvalitativ metod där vi gjort en fallstudie på en enskild underklädesbutik, en benchmarkingstudie med tre enskilda underklädesbutiker samt fokusgruppsintervjuer med ett antal konsumenter. Genom egna observationer samt öppna individuella intervjuer samt gruppintervjuer har vi kunnat få fram diverse data som vi sedan har analyserat. Detta har blivit det resultat vi kommit fram till i rapporten.</p>

Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare och numera konsumerar vi inte bara det som är nödvändigt utan även ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsättning och ett sätt att umgås för många. När det gäller nöjesshopping så blir själva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden väljer att handla i butiken, butikskommunikationen är där med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna. Uppsatsens undersökning grundar sig på att vi har besökt fyra stycken butiker som ingår i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett läge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfären och därifrån komma fram till vad som kan förbättras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder från vardera butik för att få fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har även intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att få fram hur de tänker och arbetar kring ämnet butikskommunikation. Vår uppsats bygger både på kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta säkrade upp att vi fick med alla delar. De centrala slutsatser vi har dragit efter vår undersökning är att alla delar i butikens atmosfär är viktiga element att arbeta med. Kunderna påverkas av de intryck den får i butiken och svarar upp emot dem på ett eller annat sätt. Som butik är det viktigt att man förstår vilken betydelse dessa delar har. Vi kunde av vår undersökning se att de butikerna som upplevdes som störst var de som fick bäst genomsnittsvärden på många frågor som vi ställde till kunderna. De största skillnaderna kunde vi se när det gällde hur bekväma kunderna kände sig i butikerna samt hur inspirerande de ansåg att butikerna var. Av detta kunde vi dra slutsatserna att de butiker som hade störst butiksyta också hade mer rum att arbeta med utställningsmiljöer, specialexponeringar och andra inspirerande åtgärder som hjälper till att skapa den ultimata butiksatmosfären. De butikerna som kunderna upplevde som varmast och mest välkomnande var de butikerna som hade centrumläge med gamla gedigna butikslokaler. Något som stämmer väl in på det koncept som kedjan vill sända ut till kunden.

<p>Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare och numera konsumerar vi inte bara det som är nödvändigt utan även ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsättning och ett sätt att umgås för många. När det gäller nöjesshopping så blir själva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden väljer att handla i butiken, butikskommunikationen är där med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.</p><p>Uppsatsens undersökning grundar sig på att vi har besökt fyra stycken butiker som ingår i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett läge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfären och därifrån komma fram till vad som kan förbättras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder från vardera butik för att få fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har även intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att få fram hur de tänker och arbetar kring ämnet butikskommunikation.</p><p>Vår uppsats bygger både på kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta säkrade upp att vi fick med alla delar. De centrala slutsatser vi har dragit efter vår undersökning är att alla delar i butikens atmosfär är viktiga element att arbeta med. Kunderna påverkas av de intryck den får i butiken och svarar upp emot dem på ett eller annat sätt. Som butik är det viktigt att man förstår vilken betydelse dessa delar har. Vi kunde av vår undersökning se att de butikerna som upplevdes som störst var de som fick bäst genomsnittsvärden på många frågor som vi ställde till kunderna. De största skillnaderna kunde vi se när det gällde hur bekväma kunderna kände sig i butikerna samt hur inspirerande de ansåg att butikerna var. Av detta kunde vi dra slutsatserna att de butiker som hade störst butiksyta också hade mer rum att arbeta med utställningsmiljöer, specialexponeringar och andra inspirerande åtgärder som hjälper till att skapa den ultimata butiksatmosfären. De butikerna som kunderna upplevde som varmast och mest välkomnande var de butikerna som hade centrumläge med gamla gedigna butikslokaler. Något som stämmer väl in på det koncept som kedjan vill sända ut till kunden.</p>

Det råder idag ytterst hög konkurrens bland klädföretag då man inte bara konkurrerar lokalt utan även globalt. För att urskilja sig från andra företag med liknande utbud används visuell butikskommunikation och butikskampanjer för att försöka fånga konsumenters uppmärksamhet. Målet är att det ska resultera i köp. Denna uppsats handlar om ett företags arbete med visuell butikskommunikation och vilka visuella element de använder sig av. I samband med detta utreder vi vilka av dessa element företaget använder sig av i marknadsföringen av företagets butikskampanjer. Utifrån detta undersöker vi slutligen om marknadsföringen av butikskampanjer, genom det visuella, uppfattas av kund. I utförandet av vår studie har vi använt oss av ett flertal olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa. De metoder vi har använt oss av är två enkätundersökningar som utförts på företagets besökare, en observation innan företagets omhäng i butik, en semistrukturerad intervju med en exponeringsansvarig i butik och även en strukturerad intervju med Country Visual Merchandiser från företagets huvudkontor. Vår undersökning visar att företaget lägger stor vikt vid att använda sig av ett flertal visuella element när det kommer till deras visuella butikskommunikation. Dessa element används för att framföra företagets produkter på bästa sätt, i syfte att stimulera butiksmiljön för besökarna. Detta gör man genom att ständigt presentera varor på nya sätt där tydliga köpförslag visas upp för att inspirera kund. Det huvudsakliga syftet med företagets visuella butikskommunikation är att maximera försäljning. När det kommer till våra enkätundersökningar skiljer sig resultaten åt i de båda kampanjerna. Det som tydligt går att urskilja är att den ena kampanjen gav godare resultat än den andra. Med godare resultat menas att fler respondenter hade lagt märke till kampanjen, vilket var det huvudsakliga syftet med enkätundersökningarna. Utifrån vår studie kan vi konstatera att företaget aktivt arbetar med butiksdesign och layout, skyltfönster, skyltdockor, skyltning, ljussättning samt produktpresentation när det kommer till deras visuella butikskommunikation. Det framgår också att det mest framgångsrika sättet att framföra kampanjer inne i butik är med hjälp av skyltar vid kampanjprodukterna. Vi kan även dra slutsatsen att huruvida marknadsföringen av en kampanj nått fram till respondent beror på om de innan besöket blivit uppmärksammade om kampanjen. Denna uppsats kan bidra till att fylla den lucka som finns i den akademiska litteraturen när det kommer till sambandet mellan visuell butikskommunikation och butikskampanjer. Vi menar även på att den kan bidra till den befintliga forskningen kring dessa. Resultaten kan vara till betydelse både för vårt fallföretag och för andra liknande företag som behöver underlag till utvecklingen av deras arbete med visuell butikskommunikation och butikskampanjer.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen använder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgränsa oss gick vi främst in på användandet av ABC-ytor, butikslayout och färgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vår studie på modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stämmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fångar kunders uppmärksamhet i butik. Vi beskriver även vilka olika layouter en butik kan använda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder. Detta länkas sedan samman med vår undersökning vilket ger svar på vår frågeställning. Vår undersökning utgörs av en deltagande observation i tre av Lindex butiker i centrala Göteborg, där vi undersökte hur kunderna betedde sig i butikerna. Vi observerade hur de bemötte de olika butiksytorna och om de följde något specifikt kundvarv. Vi observerade även vilka färger butikerna hade valt att använda sig av i sin visuella butikskommunikation. Genom vår undersökning kom vi fram till att det är viktigt att butiken använder sig av olika stimuli för att väcka kundens intresse. Detta kan man till exempel göra genom att arbeta fram en tilltalande butiksatmosfär där butikens färger och ljussättning har en betydande roll. Vi kom även fram till att det är viktigt för butiken att arbeta med ett styrt kundvarv för att kunderna ska besöka alla ytor i butiken. Utöver ett organiserat kundvarv är det också viktigt att butiken aktivt arbetar med sin exponering på sina A-, B- och C-ytor. Detta för att kunden skall vilja stanna kvar i butiken och vilja utforska alla butikens ytor. / Program: Butikschef, textil och mode

Vi har undersökt hur MQ arbetar med säljteknik, butikskommunikation och marknadsföring för att gynna sin försäljning i butik och för att få kunden att komma tillbaka. / Program: Butikschefsutbildningen

Idag tar kunden de flesta beslut angående ett köp i butiken. Därför ska butikens interna kommunikation vara ett hjälpmedel för kunden att hitta vad den söker. Kommunikationen ska vara en mekanisk säljare, som komplement till personalen.Avsikten med arbetet är att svara på vilka betydelsefulla delar som ingår i butikens interna kommunikation och hur de kan skapa positiva attityder och köpbeteenden. Genom att analysera, undersöka och observera har vi kommit fram till vår slutsats. I Borås centrum har vi utfört en enkätundersökning. Huvudfrågorna svarade på vad kunden anser påverka mest vid ett köp och hur de vill att en säljare ska uppträda mot dem i butiken. Resultatet av enkäten har vi redovisat i stapel- och cirkeldiagram under avsnittet ”empiri och analys”. Enkäten vi utförde visade att sortimentet är bland det viktigaste vid ett köp för kunden.För att undersöka hur de betydelsefulla delarna i den interna kommunikationen används i verkliga butiker valde vi att utföra observationer i fyra butiker i Borås centrum, observationen delade vi upp i två delar. Den första omfattade exponeringen i butiken, klädernas exponering och skyltdockorna för att se hur butiken kommunicera med sina kunder genom sortimentet. För att få en tydlig bild av butikens helhetskoncept observerade vi även skyltar, musiken, ljuset och framkomligheten. Observationen visade att man till största del väljer att hänga kläderna i front- eller garderobshäng samt att dessa är placerade cirka en till två meter över golvetDen andra delen av observationen undersökte vi hur många kunder som stannade vid frontbordet. Observation visade, precis som litteraturen, att människan påverkas av färger.Slutligen har vi kommit fram till att kläderna ska exponeras så att kunden uppmärksammar dem samtidigt som de själva ska inspireras till att kombinera olika plagg. / Program: Butikschef, textil och mode