Det är till fördel för butiker att känna till de bästa sätten för att locka in konsumenter till just deras butik. Idag är det en hård konkurrens mellan detaljister och därför är det viktigt att sticka ut och synas på bästa sätt genom sin exponering. Det är centralt att inspirera med sina produkter då merförsäljning och impulsköp kan ökas genom en intresseväckande interiör del samtidigt som produkterna då också kan sälja sig själva. För att lyckas med detta gäller det att ha en bra butiksatmosfär som är attraktiv för konsumenterna. Rapporten berör hur man genom sin exponering kan göra kunden uppmärksam på sortimentet genom butikens olika delar. Undersökningen har därför gjorts utifrån två klädesbutiker för att se om det skiljer sig åt. För att få en djupare förståelse inom ämnet och bli mer insatta i hur de två butikerna jobbar med detta så har vi gjort kvalitativa undersökningar i form av butiksintervjuer samt en observation i vardera butik. För att även se hur konsumenter uppfattar exponeringarna så har sedan en fokusgruppsintervju genomförts. Resultatet av undersökningarna har visat att båda butikerna jobbar aktivt med sin exponering. Genom att placera matchande varor bredvid varandra slipper konsumenterna leta igenom hela butiken för att få ihop en outfit, samtidigt som det också leder till merförsäljning. Butikerna anser att varorna skall placeras tillgängligt och enkelt, för att kunderna lättare ska kunna hitta och se varorna. De intervjuade detaljisterna ställer också de bästsäljande varorna på de heta ytorna, dvs. där kunderna rör sig som mest. Eftersom det i sin tur gynnar försäljningen. Exponering är betydelsefullt då fokusgruppen anser att konsumenter inte alltid orkar leta aktivt efter varor. Det är då är bra med speciella exponeringar som gör konsumenterna extra uppmärksamma på sortimentet. Respondenterna lägger bättre märke till varor som får tilldelat stötte yta och även produkter som hänger enskilt. Dockor som är frontade väcker stort intresse och även affischer kan skapa en önskan hos kunder att vilja ha plagget som är på bilden. Att ha det städat i butiken och inte allt för rörigt är också viktigt då konsumenterna lättare kan uppmärksamma sortimentet.

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur de utvalda modebutikerna arbetar med butikskommunikation och varuplacering för att påverka kundens köpbeslutsprocess. Vi vill även undersöka hur och om kunden är medveten om detta.</p><p>Denna studie är utförd med kvalitativ metod med inslag av kvantitativ. Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genom intervjuer med butikschefer samt kundintervjuer tillsammans med observationer av kunder i butik har vi arbetat fram vårt empiriska material. All insamling av data har skett i Kalmar bortsett från en mail-intervju med en butiks huvudkontor i Stockholm.</p><p>Alla butiker använder sig av butikskommunikation på ett eller annat sätt. Då konsumenterna idag blir allt mer individualiserade tenderar de att vilja uträtta sina ärenden på egen hand. Samtidigt förväntar de sig ständigt förändringar och nyheter. Butikernas uppgift att exponera sitt sortiment blir därför allt viktigare. Kunderna verkar vara medvetna om butikernas arbete för att påverka dem, men ändå verkar majoriteten av konsumeringen ske oplanerat. Själva köpbeslutsprocessen vid köp av kläder är en mindre avancerad process med lågt engagemang där behovet oftast uppkommer då det önskade tillståndet ökar i butiken.</p>

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor. Vi har gått på djupet i hur viktigt det är att exponera sina varor på rätt sätt och hur särskilda exponeringar kan påverka försäljningen av en vara. Vi har gjort en observationsstudie i sex modebutiker för att se hur butikerna jobbar med sitt ekologiska sortiment idag. Vid tidpunkten för observationen var det endast en butik som jobbade aktivt med att marknadsföra sitt ekologiska sortiment med skyltar i butiken. Övriga butiker använda sig i stor utsträckning av hangtags eller annan information i plaggen. Detta resultat jämfördes sedan med konsumenternas kommentarer från vår marknadsundersökning där väldigt få av de tillfrågade handlar ekologiska kläder. Det var också få som visste om att butikerna de själva handlar andra kläder tillhandahåller ekologiska kläder. Det är svårt för en konsument att upptäcka ett behov och skapa ett ”vill ha”-begär om möjligheten att tillfredsställa behovet inte syns. Det finns redan en hel del forskning kring ämnena exponering och butikskommunikation. Denna forskning har varit en utgångspunkt för oss då den går att tillämpa på vilket plagg som helst. I köpprocessen ser vi att kunden börjar processen med att identifiera behovet som ska tillfredsställas, för att sedan söka efter alternativ och göra en utvärdering av alternativ. Först när ett plagg har klarat sig igenom dessa tre steg sker ett köp av varan. Konsumenten gör även en utvärdering av köpet vid konsumtion. Slutsatserna vi kan dra utifrån våra undersökningar är att butikerna idag inte kommunicerar ut sitt ekologiska sortiment på ett tydligt sätt till konsumenterna. Konsumenterna lider därför av informations- och kunskapsbrist både när det gäller sortimentet i sin helhet och de miljömärkningar som finns. Troligtvis finns det därför en möjlighet för butiker att öka sin försäljning genom att exponera dessa varor, och att på så sätt göra konsumenterna medvetna om att dessa kläder existerar. / Program: Butikschef, textil och mode

För att ett företag ska bli lönsamt krävs anpassning till kundens efterfrågan. Då de flesta kunder tar majoriteten av alla köpbeslut på plats i butiken, blir varuexponeringen i många fall avgörande. Genom att skapa en inspirerande varuexponering som framhäver de ekologiska kläderna kan företag således påverka fler kunder att handla ekologiskt och på så sätt öka efterfrågan. Syftet med vår studie är att granska hur Gina Tricot, Lindex och Polarn O. Pyret exponerar sina ekologiska kläder i butik samt att studera exponeringsmetoder butikerna kan applicera på sitt ekologiska sortiment, för att påverka försäljningen. Insamling av material till studien har gjorts med kvalitativ metod så som intervjuer och observationer. Vi har sedan analyserat det inhämtade materialet utifrån teorier i ämnet. Resultatet av vår studie visar att samtliga butiker arbetar mycket med att märka sina miljövänliga plagg med hang tags och liknande men utöver det så brister det i kommunikationen till kunderna. Genom en tydligare och mer kreativ exponering med mer fokus på de miljöanpassade alternativen hade de kunnat inspirera fler kunder till att handla mer ekologiskt och därmed få en större lönsamhet på det ekologiska sortimentet. / Program: Butikschef, textil och mode

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de utvalda modebutikerna arbetar med butikskommunikation och varuplacering för att påverka kundens köpbeslutsprocess. Vi vill även undersöka hur och om kunden är medveten om detta. Denna studie är utförd med kvalitativ metod med inslag av kvantitativ. Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genom intervjuer med butikschefer samt kundintervjuer tillsammans med observationer av kunder i butik har vi arbetat fram vårt empiriska material. All insamling av data har skett i Kalmar bortsett från en mail-intervju med en butiks huvudkontor i Stockholm. Alla butiker använder sig av butikskommunikation på ett eller annat sätt. Då konsumenterna idag blir allt mer individualiserade tenderar de att vilja uträtta sina ärenden på egen hand. Samtidigt förväntar de sig ständigt förändringar och nyheter. Butikernas uppgift att exponera sitt sortiment blir därför allt viktigare. Kunderna verkar vara medvetna om butikernas arbete för att påverka dem, men ändå verkar majoriteten av konsumeringen ske oplanerat. Själva köpbeslutsprocessen vid köp av kläder är en mindre avancerad process med lågt engagemang där behovet oftast uppkommer då det önskade tillståndet ökar i butiken.

Idag räcker det sällan med att shopping och konsumtion fyller ett praktiskt behov; det ska helst också vara roligt och lustfyllt. Att dagens konsumenter ställer högre krav gör att spelreglerna på marknaden har förändrats. Mossberg (2003) och Hultén, Broweus och van Dijk (2008) konstaterar att en ny typ av marknadsföring håller på att växa fram, där fokus flyttas från produkten och dess egenskaper till att produkten och inköpet ska ses som en upplevelse. Ett sätt att öka kundernas upplevelse i butik är att skapa en tilltalande butiksatmosfär. Dessvärre saknar många svenska butikschefer kunskaper om hur det arbetet kan gå till. Uppsatsens syfte är att lyfta fram frågan om butiksatmosfärens betydelse, och då framförallt för butiker inom second hand-branschen. Jag vill genom undersökningen ta reda på varför second hand-butiker i större utsträckning än andra butiker uppvisar brister i butiksatmosfärens utformning. I undersökningen framkommer att butiksatmosfärens utformning till stor del beror på butikens ekonomiska förutsättningar. Den undersökta butiken drivs av en välgörenhetsorganisation, och därmed har butikschefen stor press att hålla nere kostnaderna så mycket som möjligt. Undersökningen visar dessutom att kunderna i second hand-butiker inte värdesätter en tilltalande butiksatmosfär särskilt högt. Andra faktorer såsom låga priser, ett unikt sortiment och möjlighet att handla miljövänligt värdesätts mer. Kunderna uppger dock att vissa förändringar i butiksatmosfären skulle kunna göra deras besök enklare och trevligare. Ett utökat kundutrymme, mindre varor i butiken samt bättre belysning är förändringar som välkomnas av den undersökta butikens kunder. För second hand-butikers icke-kunder har butiksatmosfären också betydelse då den till viss del ligger bakom deras undvikande beteende. Att de upplever butiken som rörig och ofräsch tycks ha en avskräckande effekt. För att omvandla icke-kunderna till kunder krävs dock mer än en förändring i butiksatmosfären då de har en allmänt negativ inställning till att handla begagnade varor. Butiksatmosfärens utformning bör av den anledningen istället utgå från de befintliga kundernas åsikter och önskemål.

Butikskommunikation och personlig försäljning är idag två faktorer som är viktiga för att en butik ska fungera på ett bra sätt, framförallt då det gäller att förmedla sortimentet och nå ut till kunderna. Som läsare av denna uppsats kommer ni att få läsa om hur butikskommunikationen och den personliga försäljningen skiljer sig i butiker som säljer hög- respektive lågengagemangsprodukter. Ni kommer att få se hur engagemanget hos kunden faktiskt skiljer sig då de ska köpa en lågengagemangsprodukt eller högengagemangsprodukt. Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med två butikschefer från butiker som säljer lågengagemangsprodukter och två butikschefer från butiker som säljer högengagemangsprodukter. Vi har intervjuat dessa för att få reda på hur de faktiskt jobba med just butikskommunikationen och den personliga försäljningen i butikerna. För att få en klarare bild på hur de faktiskt jobbar med dessa faktorer så har vi även intervjuat butikernas respektive huvudkontor, av dessa har vi fått fram ytterligare information om hur de jobbar med butikskommunikationen. För att se hur de följde upp den personliga försäljningen i butiken gjorde vi även observationer, vi observerade interaktionen mellan personal och kunder. Uppsatsens syfte är att genom våra intervjuer och observationer i franchisebutiker och frivillig fackhandelskedja som säljer hög- respektive lågengagemangsprodukter, kartlägga skillnaderna mellan hur butikscheferna och personalen arbetar med butikskommunikationen och den personliga försäljningen. Vilka metoder använder butikerna för att påverka kunden? Och hur skiljer sig deras arbetsgång vad gäller butikskommunikationen? Detta är frågor vi har till syfte att kunna besvara i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att vara till hjälp för dem som ska öppna en ny butik, samt även att underlätta för personalens och befintliga butikschefers praktiska arbete. De centrala slutsatserna i uppsatsen är att det finns skillnader mellan hur butikerna arbetar med butikskommunikationen och den personliga försäljningen. När det gäller den personliga försäljningen så går butikerna tillväga på två olika sätt i säljprocessen, på så sätt att lågengagemangsbutikerna använder sig av färre steg i säljprocessen. Skillnaden ligger också i att butikerna i de olika engagemangsgraderna använder sig av olika påverkansmetoder. När det gäller skillnaderna i butikskommunikationen grundar sig dessa ofta främst i butikernas förutsättningar vad gäller produkter, kundsegment o.s.v. Lågengagemangsbutiker använder sig främst av skyltar, medan högengagemangsbutiker har bättre förutsättningar att appellera till t.ex syn och känsel med hjälp av sortimentet. Dessa skillnader grundar sig främst i att engagemanget hos kunden skiljer sig då de köper en produkt som t.ex. mat till skillnad från då den ska köpa en TV, vilket främst beror på att kunden har olika behov och olika kriterier på vad den vill ha uppfyllt då de ska köpa ett paket mjölk eller en TV. Att konsumenten vill känna trygghet och säkerhet i ett köp av en TV är kanske inte helt oväntat, eller?

Butikskommunikation har som uppgift att visa upp produkter och att vägleda kunden i dennes inköp genom att informera, inspirera och skapa köplust. Butiken ska visa sortimentet på ett optimalt och tilltalande sätt samt skapa ett helhetsintryck som stämmer med butikens koncept. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken därav skyltfönstret. Uppmärksamhet kan skapas utanför butiken och för att snabbt nå kunderna kan man ha en bra fönsterskyltning vilken ska förmedla konceptet och generera ökad trafik i butiken. För många butiker är skyltfönstret butikens främsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak på vad som finns inne i butiken och skapa nyfikenhet hos konsumenten. Det finns mycket runt omkring butiken som kan få konsumenternas uppmärksamhet såsom grannbutikens skyltfönster, gatulivet och bilar. Därför är det viktigt att ha något i sitt egna skyltfönster som fångar upp konsumentens uppmärksamhet. Uppsatsens undersökning grundar sig på om en fönsterskyltning vilken är gjord enligt teorins riktlinjer kan skapa uppmärksamhet, intresse och begär hos konsumenten. För att ta reda på detta ska konsumenter inom målgruppen som skyltningen riktas till observeras och intervjuas. Vår uppsats bygger både på en kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit bra då vi har kunnat få ut bra med information till vår undersökning. De slutsatser vi kan dra efter vår undersökning är att det visade sig att skyltfönstret har stor betydelse för att väcka uppmärksamhet, intresse och begär hos konsumenten. Det går dock inte att generalisera resultaten då flera faktorer som läge, tidpunkt och typ av skyltning och butik kan spela stor roll.

<p>Butikskommunikation och personlig försäljning är idag två faktorer som är viktiga för att en butik ska fungera på ett bra sätt, framförallt då det gäller att förmedla sortimentet och nå ut till kunderna. Som läsare av denna uppsats kommer ni att få läsa om hur butikskommunikationen och den personliga försäljningen skiljer sig i butiker som säljer hög- respektive lågengagemangsprodukter. Ni kommer att få se hur engagemanget hos kunden faktiskt skiljer sig då de ska köpa en lågengagemangsprodukt eller högengagemangsprodukt.</p><p>Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med två butikschefer från butiker som säljer lågengagemangsprodukter och två butikschefer från butiker som säljer högengagemangsprodukter. Vi har intervjuat dessa för att få reda på hur de faktiskt jobba med just butikskommunikationen och den personliga försäljningen i butikerna. För att få en klarare bild på hur de faktiskt jobbar med dessa faktorer så har vi även intervjuat butikernas respektive huvudkontor, av dessa har vi fått fram ytterligare information om hur de jobbar med butikskommunikationen. För att se hur de följde upp den personliga försäljningen i butiken gjorde vi även observationer, vi observerade interaktionen mellan personal och kunder.</p><p>Uppsatsens syfte är att genom våra intervjuer och observationer i franchisebutiker och frivillig fackhandelskedja som säljer hög- respektive lågengagemangsprodukter, kartlägga skillnaderna mellan hur butikscheferna och personalen arbetar med butikskommunikationen och den personliga försäljningen. Vilka metoder använder butikerna för att påverka kunden? Och hur skiljer sig deras arbetsgång vad gäller butikskommunikationen? Detta är frågor vi har till syfte att kunna besvara i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att vara till hjälp för dem som ska öppna en ny butik, samt även att underlätta för personalens och befintliga butikschefers praktiska arbete. De centrala slutsatserna i uppsatsen är att det finns skillnader mellan hur butikerna arbetar med butikskommunikationen och den personliga försäljningen. När det gäller den personliga försäljningen så går butikerna tillväga på två olika sätt i säljprocessen, på så sätt att lågengagemangsbutikerna använder sig av färre steg i säljprocessen. Skillnaden ligger också i att butikerna i de olika engagemangsgraderna använder sig av olika påverkansmetoder. När det gäller skillnaderna i butikskommunikationen grundar sig dessa ofta främst i butikernas förutsättningar vad gäller produkter, kundsegment o.s.v. Lågengagemangsbutiker använder sig främst av skyltar, medan högengagemangsbutiker har bättre förutsättningar att appellera till t.ex syn och känsel med hjälp av sortimentet. Dessa skillnader grundar sig främst i att engagemanget hos kunden skiljer sig då de köper en produkt som t.ex. mat till skillnad från då den ska köpa en TV, vilket främst beror på att kunden har olika behov och olika kriterier på vad den vill ha uppfyllt då de ska köpa ett paket mjölk eller en TV. Att konsumenten vill känna trygghet och säkerhet i ett köp av en TV är kanske inte helt oväntat, eller?</p>

<p>Butikskommunikation har som uppgift att visa upp produkter och att vägleda kunden i dennes inköp genom att informera, inspirera och skapa köplust. Butiken ska visa sortimentet på ett optimalt och tilltalande sätt samt skapa ett helhetsintryck som stämmer med butikens koncept. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken därav skyltfönstret. Uppmärksamhet kan skapas utanför butiken och för att snabbt nå kunderna kan man ha en bra fönsterskyltning vilken ska förmedla konceptet och generera ökad trafik i butiken. För många butiker är skyltfönstret butikens främsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak på vad som finns inne i butiken och skapa nyfikenhet hos konsumenten. Det finns mycket runt omkring butiken som kan få konsumenternas uppmärksamhet såsom grannbutikens skyltfönster, gatulivet och bilar. Därför är det viktigt att ha något i sitt egna skyltfönster som fångar upp konsumentens uppmärksamhet.</p><p>Uppsatsens undersökning grundar sig på om en fönsterskyltning vilken är gjord enligt teorins riktlinjer kan skapa uppmärksamhet, intresse och begär hos konsumenten. För att ta reda på detta ska konsumenter inom målgruppen som skyltningen riktas till observeras och intervjuas.</p><p>Vår uppsats bygger både på en kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit bra då vi har kunnat få ut bra med information till vår undersökning.</p><p>De slutsatser vi kan dra efter vår undersökning är att det visade sig att skyltfönstret har stor betydelse för att väcka uppmärksamhet, intresse och begär hos konsumenten. Det går dock inte att generalisera resultaten då flera faktorer som läge, tidpunkt och typ av skyltning och butik kan spela stor roll.</p>