Butiker använder många olika hjälpmedel för att attrahera sina kunder. Ett av dessa hjälpmedel är butikens skyltfönster vars uppgift är att vara butikens ansikte utåt (Ekberg, 2010). Om man lyckats bygga upp ett unikt skyltfönster som lockar in kunderna i butiken har skyltfönstrets uppfyllt sitt syfte och butiken har samtidigt skapat ett konkurrensmedel. För att bygga upp ett bra skyltfönster krävs det kunskap inom ämnet exempelvis färgkulörers kopplingar till känslor och uppbyggnad av olika teman. Ett skyltfönster behöver inte endast vara uppbyggt som ett traditionellt skyltfönster, med ett öppet skyltfönster låter man hela butiken attrahera de förbipasserande kunderna. Syftet med vår studie var att jämföra traditionella skyltfönster och så kallade öppna skyltfönster inom detaljhandeln för att klargöra skillnaden mellan de olika utförandena av skylfönster. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med butikspersonal från Gina Tricot, Bik Bok och Jolina för att öka förståelsen kring hur butikerna jobbar med skyltfönster samt hur de påverkar butikens attraktion. Vi har även utfört en kvantitativ undersökning för att undersöka vilket skyltfönster som attraherar kunderna mest. Vid analys av vår datainsamling och med hjälp av AIDA modellen visade vårt resultat att en kombination av ett traditionellt och ett öppet skyltfönster skulle vara mest attraktivt att använda sig av enligt butikerna. Detta hade gjort att kunderna kan uppmärksamma och få inspiration av enskilda produkter i ett traditionellt skyltfönster samtidigt som de får en inblick i butiken genom det öppna skyltfönstret / Program: Butikschef, textil och mode

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: från huvudkontor genom butik till kund Utgivningsår: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen på dagens globala marknad måste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sätt att vinna fördelar på i dagens handel. Då kunderna har så många försäljningskanaler att välja bland för att få sina behov och önskemål tillfredsställda, måste en butik stå ut ur mängden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den här uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara ännu viktigare i framtiden och har därför valt att behandla på detta område. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vårt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, från huvudkontor genom butik till kund. Vi tar reda på hur den interna arbetsprocessen ser ut samt vad den visuella butikskommunikationen resulterar i hos kund. För att ta reda på detta har vi intervjuat Lindex Corporate visual merchandisers som arbetar på huvudkontoret i Göteborg samt två VM-ansvariga i butik. Detta följdes sedan upp med påstana intervjuer med Lindex kunder i butik. Huvudkontorets arbete med den visuella butikskommunikationen integrerar flera avdelningar både på intern och extern nivå. Den största fokusen är sälj vilket genomsyrar arbetet både på huvudkontoret och på butiksnivå. Butiken är Lindex största marknadsförningskanal där de vill att kunden känner igen sig och får en modeupplevelse i världsklass. Huvudkontoret arbetar fram direktiv som hjälper butikens VM-ansvarige att verkställa de visuella säljfrämjande åtgärderna. De flesta kunder upplever Lindex butiker som tilltalande och är återkommande. Många vet att Lindex har ett högt nyhetsvärde och besöker ofta Lindex av en specifik anledning, framför allt är det damavdelningen som intresserar. Genom dessa undersökningar har vi kommit fram till att Lindex interna arbetsprocess fungerar väl och detta tack vare tydlig struktur samt god marknads- och kommunikationskännedom. Lindex arbetar med en tydlig kommunikation och följer arbetet längs hela processen. På huvudkontoret är de medvetna om vilka problem som kan uppstå och har på så sätt kunnat förebygga dem. Lindex har lyckats med är att ge kunden en god bild av företaget genom den visuella butikskommunikationen som bland annat resulterar i oplanerade köp och återkommande kunder. / Program: Butikschef, textil och mode

Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010 Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari. Handledare: Krister Jönsson Examinator: Frederic Bill Titel: Sinnesmarknadsföring – butikers chans att skapa en upplevelse. Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga sinnena för att skapa en upplevelse? Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö. Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika. Butikernas koncept, vad de ska förmedla, vilka känslor de vill frambringa är det som resulterar i hur deras sinnestrategi utformas för att skapa en sinnesupplevelse. Det som kan konstateras är att butikerna arbetar med att tilltala minst tre av människans sinnen.   Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, upplevelsemarknadsföring, upplevelserummet, butikskommunikation, butiksatmosfär.

This report aims to examine how Brunneby Musteri is to update the brand attention for Brunneby Musteri at retail stores. Brunneby wish to assure their brand will catch the customers’ eye in the store and therefore get assistance to discover what to improve. The family business Brunneby Musteri (Brunneby) was founded in 1941 and is located nearby Göta Kanal in the county of Östergötland. Brunneby produce products such as lemonade, jam, jelly, marmelade, cider and vinegar. The company core values are Natural, Healthy and Tasty, although quality and tradition are central values for Brunneby aswell. The methods used are interviews and observations. The results given from the methods are analysed from theories within the subject. Brunneby has many good qualities as a company and a food producer, although this report focus on marketing and graphic design, which is an area of weakness for Brunneby. The given conclusions are as follows; Brunneby has an inconsistent graphic manual, neither do they have a distinct target group for each product. Brunneby uses marketing via digital newsletters, their web page and, to some extent, different events. For those customers who are not familiar with Brunneby, the packaging design is the main channel of marketing. One noticed dilemma in the stores is the transportation package that in some stores are placed on the shelves to expose the products, although the edge of the package is covering the product etiquettes. The transportation package is in the current situation undesigned and does not communicate the brand. To minimize the risk of being unnoticed, Brunneby is recommended to design the package to become eye catching and communicate the brand. The conclusion shows that Brunneby should perform a customer analysis to discover the target group and the customer associations of the brand. Brunneby should then adjust their brand identity to the customer associations. Brunneby is advised to enhance the relationship between the customer and the brand. This will be accomplished by activating the customer through campaigns, contests or product tastings that enable the customer to create brand associations and initiates a relationship to the brand. / Denna rapport ligger till grund för att aktualisera exponeringen för varumärket Brunneby Musteri hos återförsäljare. Brunneby Musteri vill försäkra sig om att fånga kundernas intresse i butiken och då få hjälp med att ta reda på vad som ska förbättras. Genom denna rapport framkommer rekommendationer till företaget angående förbättringar i varumärkets kommunikation och exponering. Familjeföretaget Brunneby Musteri (Brunneby) grundades 1941 och är beläget vid Göta Kanal i Östergötland. De tillverkar saft, sylt, gelé, marmelad, cider, vinäger med mera. Deras kärnvärden är Naturligt, Nyttigt och Gott, men kvalitet och tradition är också viktigt för Brunneby Metoderna som har använts är intervjuer och förebildsanalyser och resultaten från dessa har analyserats utifrån teorier kring ämnet. Slutsatserna som har dragits är att Brunneby har många kvaliteter inom företaget, som är väl värda att marknadsföra. Idag har Bunneby dock en grafisk profil som till viss del är inkonsekvent och produkterna saknar en preciserad målgrupp. Sedan ett år tillbaka har Brunneby ökat sin marknadsföring i och med en nyanställning av en grafisk formgivare. Brunneby arbetar idag med marknadsföring via digitala nyhetsbrev, sin hemsida och till viss del även event. För de kunder som inte känner till Brunneby blir förpackningsdesignen den primära marknadsföringskanalen. Analysen visar dilemman som uppkommer hos återförsäljarna, bland annat att transportförpackningen som hos vissa återförsäljare exponerar produkten på hyllan, har en hög kant som täcker etiketterna. I dagsläget är transportförpackningen odesignad och kommunicerar inte varumärket alls. För att minimera risken med att inte synas i butikshyllan rekommenderas Brunneby formge transportförpackningen, så att den drar ögat till produkterna och dessutom kommunicerar varumärket. Slutsatserna visar på att Brunneby bör göra en kundanalys för att ta reda på målgruppen och kundernas bild av företaget. Brunneby bör därefter anpassa sin varumärkesidentitet till kundernas associationer. Brunneby bör, enligt slutsatserna, stärka relationen mellan kunden och varumärket. Genom att aktivera kunderna via kampanjer, tävlingar eller provsmakningar som involverar kunden kan denne skapa sig associationer till varumärket och på så sätt påbörja en relation.

Inom ett företag är det viktigt att ha en enhetlig kommunikation utåt mot kunder. Butiksatmosfären är en del av butikskedjans helhet, vilken påverkar hur kunderna upplever butikerna. Då butikskedjorna får anpassa sina butiker efter ytan, påverkas även den enhetliga kommunikationen som butikskedjan sänder ut. Detta leder till att kunderna får en osammanhängande image som inte stämmer överens med företagets profil och identitet. Rapporten jämför en butikskedjas profil och identitet med kundernas uppfattade image av butikskedjan. Denna rapport visar hur mycket imagen faktiskt påverkas av stimuli i butiksatmosfären, i form av butikernas inredning, kundbemötande och sortiment. Genom att ta del av det som beskrivs i denna rapport, så har butikskedjor möjlighet att få kunskap om hur imagen ska stämma överens med butikskedjans profil och identitet. / Within a company it is important to keep the communication consistent to the customers. The whole of the store chain includes the store atmosphere, which affect the customer’s experi-ence of the stores. When the store chains adapt their stores due to the size and shape, it affects the consistency of the communication. This results in an inconsistent image perceived by the customers which does not match the profile and identity of the company. The report compares a store chain's profile and identity against the image perceived by the customers. It demon-strates how the stimulus of the store atmosphere has an impact on the image, in terms of store decor, customer service and product range. Knowledge from this report can be used by store chains to integrate the image with their profile and identity.

Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön? Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper. Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer. Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts. Butiker i dag behöver förbättra sig på upplevelse aspekten, det räcker inte längre att bara ha ett bra sortiment utan man måste också erbjuda konsumenterna något slag av en upplevelse. För att uppfylla dessa behov gäller det att butikerna börja satsa mer på sin butiksmiljö. Det gäller att butikerna ständigt kommer på nya idéer, så de utvecklas i samma takt som konsumenterna. Men i grund och botten handlar det om att butiken måste ta reda på vad just deras konsumenter har för behov och tillfredställa dessa.

På senare tid har estetiken blivit en allt viktigare faktor när butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan måste representeras på ett bra sätt. Här har personalensroll fått allt större utrymme och betydelse för att kunden ska få en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna står för på ett, för kunden,fördelaktigt sätt. Personalens framtoning har därmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven på sökandes framtoning från arbetsgivare vid anställningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen är inget undantag. Inombranschen finns krav på att säljaren ska framstå som professionell, kompetent och trovärdig,men samtidigt sympatisk.Undersökningen i uppsatsen bygger på att vi har genomfört intervjuer med tre olika kedjorshuvudkontor inom hemelektronikbranschen där vi ville få reda på deras synsätt på hur derassäljare genom sin framtoning kan framstå som professionella, kompetenta, trovärdiga ochsympatiska. Då det är kundens perspektiv på frågan som vi är ute efter genomfördes vidarefokusgruppsintervjuer med konsumenter av varierande ålder, kön och bakgrund på sammatema.Uppsatsens syfte är att beskriva hur personalens framtoning kan se ut och hur den kanpåverka kundens helhetsupplevelse av, och förtroende för, personalen i enhemelektronikkedja. Vi har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod då vi är intresseradeav att gå på djupet och få mer nyanserad och detaljerad data.Resultatet av vår undersökning visar på att personalens framtoning är viktig för att kunden skakänna förtroende för, och få en positiv helhetsupplevelse av, personalen i enhemelektronikkedja. Vidare spelar det inte så stor roll hur personalen ser ut så länge derasframtoning bildar en sammanhängande positiv helhet. Så länge alla delar stämmer överenskan de se ut i stort sett hur som helst. Ett annat resultat av vår undersökning visar på attkunden inte föredrar en proper och strikt klädsel hos personalen utan istället efterfrågar enprofilklädsel av mer ledig sort. Intressant att nämna är att de kedjor vi har varit i kontakt medinte är medvetna om vad deras kunder efterfrågar, i någon större utsträckning, rörandepersonalens profilklädsel, då de bara har gjort antaganden utan egna undersökningar att luta sig emot.

<p>På senare tid har estetiken blivit en allt viktigare faktor när butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan måste representeras på ett bra sätt. Här har personalensroll fått allt större utrymme och betydelse för att kunden ska få en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna står för på ett, för kunden,fördelaktigt sätt. Personalens framtoning har därmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven på sökandes framtoning från arbetsgivare vid anställningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen är inget undantag. Inombranschen finns krav på att säljaren ska framstå som professionell, kompetent och trovärdig,men samtidigt sympatisk.Undersökningen i uppsatsen bygger på att vi har genomfört intervjuer med tre olika kedjorshuvudkontor inom hemelektronikbranschen där vi ville få reda på deras synsätt på hur derassäljare genom sin framtoning kan framstå som professionella, kompetenta, trovärdiga ochsympatiska. Då det är kundens perspektiv på frågan som vi är ute efter genomfördes vidarefokusgruppsintervjuer med konsumenter av varierande ålder, kön och bakgrund på sammatema.Uppsatsens syfte är att beskriva hur personalens framtoning kan se ut och hur den kanpåverka kundens helhetsupplevelse av, och förtroende för, personalen i enhemelektronikkedja. Vi har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod då vi är intresseradeav att gå på djupet och få mer nyanserad och detaljerad data.Resultatet av vår undersökning visar på att personalens framtoning är viktig för att kunden skakänna förtroende för, och få en positiv helhetsupplevelse av, personalen i enhemelektronikkedja. Vidare spelar det inte så stor roll hur personalen ser ut så länge derasframtoning bildar en sammanhängande positiv helhet. Så länge alla delar stämmer överenskan de se ut i stort sett hur som helst. Ett annat resultat av vår undersökning visar på attkunden inte föredrar en proper och strikt klädsel hos personalen utan istället efterfrågar enprofilklädsel av mer ledig sort. Intressant att nämna är att de kedjor vi har varit i kontakt medinte är medvetna om vad deras kunder efterfrågar, i någon större utsträckning, rörandepersonalens profilklädsel, då de bara har gjort antaganden utan egna undersökningar att luta sig emot.</p>

<p>Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön?</p><p>Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper.</p><p>Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer.</p><p>Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts. Butiker i dag behöver förbättra sig på upplevelse aspekten, det räcker inte längre att bara ha ett bra sortiment utan man måste också erbjuda konsumenterna något slag av en upplevelse. För att uppfylla dessa behov gäller det att butikerna börja satsa mer på sin butiksmiljö. Det gäller att butikerna ständigt kommer på nya idéer, så de utvecklas i samma takt som konsumenterna. Men i grund och botten handlar det om att butiken måste ta reda på vad just deras konsumenter har för behov och tillfredställa dessa.</p>

Systembolaget är ett statligt ägt företag som har monopol på försäljning av alkohol i Sverige. Deras mål är att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt utan vinstmaximering, syftet med försäljningen är inte att sälja fler artiklar. Butikskommunikation är en inriktning inom rumslig gestaltning som intresserar mig. I samband med ett besök på en av Systembolagets butiker insåg jag att det fanns problem med den nuvarande butikslayouten. En kontakt påbörjades med personal på huvudkontoret och efter ett möte hos dem startades ett samarbete för att ta fram ett förslag på hur deras butikslayout kan ändras. Utifrån metoder som rumsanalys, observation och intervju med butikspersonalen gavs en helhetsbild över den nuvarande butikslayouten och vilka delar som eventuellt skulle behöva ändras. Med hjälp av insamlad information i form av teorier har ett gestaltningsförslag tagits fram, det visar hur en butikslayout kan utformas för att vara tillgänglig, framkomlig och strukturerad. / <p>För att få förståelse i hur butikskommunikation fungerar i detta sammanhang se Systembolagets reklamfilm på: https://www.youtube.com/watch?v=L4t-fCKQCP4</p>