No description available.

Real estate managers work in a hard branch with big competition and skeptical customers. For most people, buying a property is the biggest private purchase of their lives. This puts a big pressure on the real estate agent to make the process run smooth. But how does the customer know which real estate manager to choose? We have researched what effect the real estate managers clothing has on the customers’ first impression and how clothing affects customers’ choice of real estate agents. To answer our questions we´ve done 13 projective interviews with ten customers and three real estate agents, where we showed four pictures with the same person dressed in different styles. The respondents were told to express the feelings and impressions they got from looking at the pictures, and then answer some questions about their experience of real estate managers.  We´ve discovered that the real estate managers clothing affects the customers’ first impression, but in the final choice of real estate managers clothing is not as important as personality for example. The most popular style of the four was number two, business casual. This was because the respondents saw a man they could thrust that is down to earth. The real estate managers their self also favored number two, because it´s a universal style that´s easy to adjust to the customer you´re working with.

Det som skapas idag är ett resultat av vad som tidigare skett. I den här undersökningen problematiserar och resonerar jag kring samtidens kriterier till historiska traditioner inom möbeltapetseraryrket. Primärt rör sig arbetet kring textila ytor och i detta fall möbelklädslar. Inledningsvis ges en kort bakgrund om inspiration och metod. Vidare följer undersökningens huvuddel där bakgrunden, inspirationen och metoden flätas samman med hjälp av frågeställningen: Hur kan man arbeta med ytan inom möbeltapetsering på fler sätt än vad man tidigare gjort och vidareutveckla arbetet med klädsel? Kan man ta tapetserarstilens tankar om dekoration/ytförändring till dagens ideal och i så fall hur?Avslutningsvis redovisas resultatet i undersökningen där metoden samt teknikproblematiken presenteras i form av ett antal slutprodukter. Sedan följer en reflektion kring frågor som uppkommit under arbetets gång.

På senare tid har estetiken blivit en allt viktigare faktor när butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan måste representeras på ett bra sätt. Här har personalensroll fått allt större utrymme och betydelse för att kunden ska få en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna står för på ett, för kunden,fördelaktigt sätt. Personalens framtoning har därmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven på sökandes framtoning från arbetsgivare vid anställningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen är inget undantag. Inombranschen finns krav på att säljaren ska framstå som professionell, kompetent och trovärdig,men samtidigt sympatisk.Undersökningen i uppsatsen bygger på att vi har genomfört intervjuer med tre olika kedjorshuvudkontor inom hemelektronikbranschen där vi ville få reda på deras synsätt på hur derassäljare genom sin framtoning kan framstå som professionella, kompetenta, trovärdiga ochsympatiska. Då det är kundens perspektiv på frågan som vi är ute efter genomfördes vidarefokusgruppsintervjuer med konsumenter av varierande ålder, kön och bakgrund på sammatema.Uppsatsens syfte är att beskriva hur personalens framtoning kan se ut och hur den kanpåverka kundens helhetsupplevelse av, och förtroende för, personalen i enhemelektronikkedja. Vi har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod då vi är intresseradeav att gå på djupet och få mer nyanserad och detaljerad data.Resultatet av vår undersökning visar på att personalens framtoning är viktig för att kunden skakänna förtroende för, och få en positiv helhetsupplevelse av, personalen i enhemelektronikkedja. Vidare spelar det inte så stor roll hur personalen ser ut så länge derasframtoning bildar en sammanhängande positiv helhet. Så länge alla delar stämmer överenskan de se ut i stort sett hur som helst. Ett annat resultat av vår undersökning visar på attkunden inte föredrar en proper och strikt klädsel hos personalen utan istället efterfrågar enprofilklädsel av mer ledig sort. Intressant att nämna är att de kedjor vi har varit i kontakt medinte är medvetna om vad deras kunder efterfrågar, i någon större utsträckning, rörandepersonalens profilklädsel, då de bara har gjort antaganden utan egna undersökningar att luta sig emot.

<p>På senare tid har estetiken blivit en allt viktigare faktor när butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan måste representeras på ett bra sätt. Här har personalensroll fått allt större utrymme och betydelse för att kunden ska få en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna står för på ett, för kunden,fördelaktigt sätt. Personalens framtoning har därmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven på sökandes framtoning från arbetsgivare vid anställningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen är inget undantag. Inombranschen finns krav på att säljaren ska framstå som professionell, kompetent och trovärdig,men samtidigt sympatisk.Undersökningen i uppsatsen bygger på att vi har genomfört intervjuer med tre olika kedjorshuvudkontor inom hemelektronikbranschen där vi ville få reda på deras synsätt på hur derassäljare genom sin framtoning kan framstå som professionella, kompetenta, trovärdiga ochsympatiska. Då det är kundens perspektiv på frågan som vi är ute efter genomfördes vidarefokusgruppsintervjuer med konsumenter av varierande ålder, kön och bakgrund på sammatema.Uppsatsens syfte är att beskriva hur personalens framtoning kan se ut och hur den kanpåverka kundens helhetsupplevelse av, och förtroende för, personalen i enhemelektronikkedja. Vi har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod då vi är intresseradeav att gå på djupet och få mer nyanserad och detaljerad data.Resultatet av vår undersökning visar på att personalens framtoning är viktig för att kunden skakänna förtroende för, och få en positiv helhetsupplevelse av, personalen i enhemelektronikkedja. Vidare spelar det inte så stor roll hur personalen ser ut så länge derasframtoning bildar en sammanhängande positiv helhet. Så länge alla delar stämmer överenskan de se ut i stort sett hur som helst. Ett annat resultat av vår undersökning visar på attkunden inte föredrar en proper och strikt klädsel hos personalen utan istället efterfrågar enprofilklädsel av mer ledig sort. Intressant att nämna är att de kedjor vi har varit i kontakt medinte är medvetna om vad deras kunder efterfrågar, i någon större utsträckning, rörandepersonalens profilklädsel, då de bara har gjort antaganden utan egna undersökningar att luta sig emot.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kläder barn har tillgång till hemma, och vilka kläder de väljer att använda i skolan.  Studien undersöker även hur mycket undervisning femteklassare har fått om klädsel vid utomhusaktiviteter, samt om detta går att koppla till deras val av kläder i skolan. Studien utgörs av en enkätundersökning med 116 elever i årskurs 5 i en medelstor stad i södra sverige. Enkäten var av formen gruppenkät och distribuerades till femteklassarna på fyra olika skolor i staden. Resultaten har redovisats i diagram och analyserats utifrån Maslows behovsteori. Resultatet visar att det inte är alla elever som har tillgång till lämplig utomhusklädsel, av de som har tillgång till lämplig klädsel är det inte alla som tar med den till skolan. Implikationerna av detta är att det finns elever som inte har möjlighet att delta i undervisningen på lika villkor om den utförs utomhus. Enstaka skillnader har hittats mellan stad och landsbygd gällande användandet av vissa utomhusplagg vid olika årstider. Studien har visat på att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna säger sig ha haft undervisning om hur de ska klä sig utomhus, men ingen koppling har kunnat hittas mellan undervisningsgrad och vilka kläder eleverna faktiskt tar med sig till skolan.

<p>Ur ett marknads- och kulturperspektiv, utforska vilken exportstrategi företaget Ultra Tan bör använda sig av för att öka sin försäljning på marknaden i Förenade Arabemiraten.</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi utfört intervjuer med ett huvudföretag och andra svenska företag inom den aktuella sektorn som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten.<strong> </strong></p><p>I arbetet ingår huvudföretaget Ultra Tan och andra svenska hälso och kosmetikföretag som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten.</p><p>De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen tillvägagångssätt vid utlandsetableringar, kulturella skillnader mellan västerländska och muslimska länder.</p><p>Empirin utgör en sammanställning av svaren från de intervjuade företagen i fråga, samt sekundär data.</p><p>Vi rekommenderar Ultra Tan att ta upp kontakten med Madi international och inleda direkt försäljning genom denna externa distributör.</p>

Ur ett marknads- och kulturperspektiv, utforska vilken exportstrategi företaget Ultra Tan bör använda sig av för att öka sin försäljning på marknaden i Förenade Arabemiraten. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi utfört intervjuer med ett huvudföretag och andra svenska företag inom den aktuella sektorn som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten.  I arbetet ingår huvudföretaget Ultra Tan och andra svenska hälso och kosmetikföretag som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten. De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen tillvägagångssätt vid utlandsetableringar, kulturella skillnader mellan västerländska och muslimska länder. Empirin utgör en sammanställning av svaren från de intervjuade företagen i fråga, samt sekundär data. Vi rekommenderar Ultra Tan att ta upp kontakten med Madi international och inleda direkt försäljning genom denna externa distributör.

Denna uppsats beskriver delar av processen med mitt examensarbete, somäven är ett gesällarbete. Fokus ligger på klädseltekniker med olika typer avmaterial så som läder och textil. Med utgångspunkt i mitt gesällarbeteundersöker jag hur klädseltekniker inom yrket möbeltapetsering går till idagoch hur det har sett ut över tid.Med en kunskapsteoretisk bakgrund har jag undersökt likheter och skillnadergällande klädselarbete med olika material och huruvida dessa kan beskrivaspå ett pedagogiskt och kunskapsförmedlande sätt, så att det kommer till nyttaför kommande generationer av tapetserare.Genom litteraturstudier, intervjuer och experiment har jag både praktiskt ochteoretiskt försökt identifiera gemensamma grundtankar hos erfarna tapetseraregällande klädselarbete och dokumenterat detta på ett trovärdigt sätt. Uppsatsen är uppdelad i två större delar där den första delen berör denhistoriska aspekten av klädseltekniker och hur det har utvecklats över tid. Den andra delen beskriver praktiska experiment rörande klädsel av möbler ikombination med min gesällmöbel. Detta för att validera och synliggörakunskapen och kunna presentera den på ett trovärdigt sätt.Tillvägagångssättet redovisas i text och bilder. Uppsatsen avslutas med endiskussion gällande behovet och nyttan i att hantverkskunnandet gällandeklädseltekniker inom tapetsering dokumenteras och värdet i att föra dettavidare in i framtiden.

Det är svårt att hitta svensk forskning om ansiktsdöljande klädsels effekter på kommunikationen mellan socialarbetare och klienter. Uppsatsen uppmärksammar en kunskapslucka i den sociologiska forskningen och ger läsaren en inblick i 46 svenska socialarbetares upplevelser av kommunikation med klienter bärande olika slags ansiktstäckande klädsel. Studien utgår från två frågeställningar som undersöker ansiktstäckande klädsels påverkan på kommunikationen och om klädsel som döljer klientens ansiktsuttryck har en påverkan på hur socialarbetaren ställer frågor om eventuell våldsutsatthet. Studiens resultat baseras på en webbenkät som skickades till 154 socialarbetare i nio svenska städer. Undersökningens resultat visar ansiktstäckande klädsel utgöra en utmaning i det klientnära sociala arbetet samtidigt som den inte bedöms utgöra ett hinder för en fungerande kommunikation. Flera av socialarbetarna kompenserade en utebliven helhetlig ansiktsavläsning genom djupare följdfrågor som hjälp för klienten att uttrycka sina tankar och känslor med ord. Trots att enkätfrågorna också behandlade solglasögon, kepsar, huvor och mössor tilldelades den muslimska slöjan den största uppmärksamheten genom den komplexitet som omger plagget. Mest framträdande var reflektioner som bottnade i användningens frivillighet och socialarbetarnas strävan efter att inte diskutera plagget av rädsla för att kränka klientens kultur och religion. De allra flesta socialarbetarna uppgav sig vara bekväma med att fråga alla klienter om våld och beskrev momentet som en del av arbetet som underlättades av modeller innehållande frågor som ställdes alla klienter (Freda och Patriark). Socialarbetarna var tydliga med att förtryck av kvinnor förekommer i alla kulturer, oavsett kvinnornas klädsel, och inget som enbart ska sammankopplas till användning av ansiktstäckande slöja. Oavsett klientens ursprung krävs tydlighet, öppenhet och lyhördhet för att klienten kan utveckla ett förtroende för socialtjänsten.