Genom detta projekt söker jag efter tillståndet som kallas för flow, som kan förklaras som ett meditativt tillstånd som kan uppkomma genom att till exempel utföra ett hantverk. Som studium av detta har jag valt att fördjupa mig i ett hantverksmoment som utgörs av den traditionella tekniken att tillverka tageldynor. Jag har valt att tillverka flera dynor för att öka chansen att föra in hantverket i mitt muskelminne och därigenom automatisera processen som ökar chanserna att infinna sig i flow. Ytterligera en faktor till valet av just tageldynor som medel för min efterforskning var att de innefattar ett flertal repetitiva utföranden då dessa sys med många stygn, vilket jag ansåg kunde vara ett bra kriterium för mitt eftersökande av flow.

Det som skapas idag är ett resultat av vad som tidigare skett. I den här undersökningen problematiserar och resonerar jag kring samtidens kriterier till historiska traditioner inom möbeltapetseraryrket. Primärt rör sig arbetet kring textila ytor och i detta fall möbelklädslar. Inledningsvis ges en kort bakgrund om inspiration och metod. Vidare följer undersökningens huvuddel där bakgrunden, inspirationen och metoden flätas samman med hjälp av frågeställningen: Hur kan man arbeta med ytan inom möbeltapetsering på fler sätt än vad man tidigare gjort och vidareutveckla arbetet med klädsel? Kan man ta tapetserarstilens tankar om dekoration/ytförändring till dagens ideal och i så fall hur?Avslutningsvis redovisas resultatet i undersökningen där metoden samt teknikproblematiken presenteras i form av ett antal slutprodukter. Sedan följer en reflektion kring frågor som uppkommit under arbetets gång.

I vårt examensarbete har vi experimenterat medtraditionella hantverkstekniker i syfte att hitta nya sättatt använda oss av dem i inredningar och på möbler.Som tapetserare var vi intresserade av att utgå ifråndessa tekniker för att upptäcka nya sätt att skapaspännande strukturer i klädselarbetet på möbler. I den inledande delen går vi in på de frågor vi villundersöka samt vad som är målet med vårt arbete.Därefter följer huvuddelen där de praktiska testernaredovisas. Här har vi praktiskt testat och arbetatutifrån ett stort antal tekniker för att se vilka som harpotential att användas för vårt syfte. Dessa har tillstörsta delen varit väl beprövade hantverksteknikersom vi har försökt förnya till exempel genom attanvända oss av andra material än vad som vanligtvisanvänds, ändra dimension eller enbart genom attsätta in tekniken i ett nytt sammanhang. I denavslutande delen beskriver vi utvecklingen ochresultatet av ett fåtal tekniker som vi arbetat vidaremed. Vi avslutar med en sammanfattning och enreflekterande diskussion. Det har varit en otroligt spännande och kreativprocess som har utmynnat i många intressanta idéeroch objekt.

I detta examensarbete undersöks förutsättningarna för intarsiateknikens tillämpbarhet inom tapetserarens arbetsfält. Jag har genom att studera de olika hantverken och teknikerna inom intarsian fått en större kunskap om dessa och kunnat reflektera kring deras användning för tapetseraruppgifter. Efter att ha provat och jämfört olika tekniker, material och tillvägagångssätt och omsatt mina experiment i en sittmöbels klädsel har jag kommit fram till följande: Inget av de olika lädermaterial och limmer jag testat fungerar bättre eller sämre än något annat av dem jag provat. Samtliga fungerar bra på såväl välvda som plana ytor, på hårda såväl som mjuka underlag – under de förutsättningar jag närmare redogör för i arbetet. Mina experiment, så långt, har också visat att båda de tillvägagångssätt jag valt, utskärning av mönstret för hand respektive laserskärning, är förenade med problem som gör tekniken svår att i dagsläget förena med kravet på arbetsekonomi och precision. Stansning är förmodligen det mest intressanta tekniken, men den tekniken ingick inte i studien. / This thesis examines the conditions for the intarsia technology’s applicability in the upholsterer’s field. I have by studying the different crafts and techniques in Intarsia gained a greater understanding of these and able to reflect on their use for upholstery tasks. After trying and comparing different techniques, materials and approaches and traded my experiments in a chair outfit I have come to the following: When comparing and evaluating the results it is evident that among the varying leather materials and adhesives I´ve tried there is no one more preferable, nor unpreferable, than the other. All materials included in my study works well on both arched and flat surfaces, on hard as well as on soft surfaces - under the circumstances for which I give a detailed account in my work. My experiments so far have also shown that both the approach I have chosen, cutting out the pattern by hand and laser cutting, are associated with problems that make the technology difficult in the current situation incompatible with the requirement of labor economics and precision. Punching is probably the most interesting technology, but the technology was not included in the study.

Jag har renoverat en ovanlig fåtölj av Carl Malmsten vid namn Redet. I min uppsats redogör jag för mitt tillvägagångssätt för fåtöljen, vilket har inneburit ett nytt resårhus och en ny traditionell stoppning i kroll. Jag beskriver hur man gör när man ska malla upp och sy en rygg bestående av pipor samt disskuterar olika sätt man kan lösa problem som uppstår när man bland annat använder sig av en snodd som har en sömsmån. Jag redogör för hur man ska göra när man syr en plymå samt det övriga klädnadsarbetet.   Jag har valt att mer eller mindre fokusera min uppsats på hur man ska hantera renoveringen av en ovanlig och dyrbar möbel. Det absolut viktigaste är göra en noggrann förstudie där man detaljerat dokumenterar hur möbel ser ut och är gjord i varje stadium samt forska efter så mycket information som möjligt om möbeln. Att hitta så många referensbilder som möjligt underlättar arbetet då man hela tiden ska sträva efter att möbeln man jobbar med ska vara så trogen originalet som möjligt.

Studiens objekt är en av Carl Malmsten formgiven soffa med markerad plymå. Renoveringen av markerad plymå med traditionella metoder är tidskrävande och krånglig. Ofta väljer man enklare lösningar. Dessa förändrar soffan exteriört och formgivarens intentioner går därmed förlorade. I studien vill jag undersöka om det finns andra metoder som är möjliga att använde, vilka förenklar arbetet med att bygga en markerad plymå på ett sådant sätt att det är ekonomiskt rimligt samtidigt som soffans originalutseende behålls. I klädselarbetet av plymån prövas om fet finns praktisk möjlighet att förstärka illusionen av att plymån ligger lös genom användandet avtvå kedrar på kantbotten. Under det praktiska arbetet upptäcks också en tidsbesparande metod att fästa resårer genom att skruva fast dessa med fästen. En metod att bygga vulster med prefabricerade pappersvulster och sadeljord faller väl ut. Försöken att sy kedrar i plymån ger också önskat resultat. Studien visar att det är möjligt att renovera soffor med markerad plymå till originalutseende med rimlig arbetsinsats.

Kan en möbeltapetserare arbeta med återbruk av modernt producerade möbler? I vårt examensarbete har vi arbetat med återbruk av några utvalda produkter ur Ikeas sortiment. Vi har med vårt yrkeskunnande som möbeltapetserare och vår miljö som utgångspunkt velat skapa uppgraderade möbler av det människor tröttnat på. Resultatet av detta arbete är en liten kollektion redesignade möbler. Möbler att älska och att slita på under många år till.

<p> </p><p>Under våren 2007 var jag på ett föredrag som hölls av Björn Persson, VD i företaget Vilax AB. Föredraget handlade om måttbeställda handsnörda spiralkärnor som företaget använder vid produktion av sängar och möbler till både offentliga och privata kunder. Mitt intresse fångades och jag började fundera på hur tapetserare kan dra nytta av denna teknik. Detta resulterade i att jag praktiserade två veckor hos Vilax AB under hösten 2008.</p><p>Idag använder man denna typ av spiralkärnor tillsammans med moderna material som exempelvis skum, men nog skulle man väl kunna använda dem tillsammans med traditionella material. Detta skulle kunna underlätta resårarbete i en möbel och samtidigt effektivisera tapetserarens arbete. Visst borde man kunna blanda moderna och traditionella material i en möbel. Man kan fråga sig om det är kommersiellt försvarbart att snöra ett resårhus för hand om man kan köpa en färdig måttanpassad spiralkärna.</p><p>Utöver praktiken hos Vilax AB har jag arbetat praktiskt med en äldre Emmafåtölj från slutet 1800-talet. Fåtöljens gamla resårer har tagits bort och ersatts med en måttbeställd handsnörd spiralkärna från Vilax AB som sedan stoppats med traditionella material såsom linnevävar och tagel. Det är detta mitt examensarbete handlar om.</p><p> </p>

<p>I detta examensarbete har jag valt att dokumentera och analysera en soffas stoppningshistoria. Soffan, som även kan kallas en färstmanssoffa, är i nyrokokostil och från ca 1870-talet. En kort beskrivning av historiken kring soffan återges samt lite stilhistoria från tiden då den är tillverkad. Jag har valt att ta tillvara på så mycket som möjligt av stoppningen på soffan, en så kallad bevarandetapetsering. Syftet var att dokumentera soffan, vilka material som använts och vilka åtgärder och förändringar som gjorts under årens lopp. Det visade sig att mycket av stoppningen troligen var original. Jag ville se hur mycket som gick att bevara av stoppningen rent funktionellt, skulle det fungera när det var en möbel som skulle användas och var det värt det? Dokumentationen samt det praktiska arbetet som utförts på soffan åskådliggörs på ett strukturerat sätt med text och bilder. Sist kommer ett avsnitt med diskussion kring bevarandetapetsering och avslutningsvis följer analys, resultat och slutsatser.</p>

Under våren 2007 var jag på ett föredrag som hölls av Björn Persson, VD i företaget Vilax AB. Föredraget handlade om måttbeställda handsnörda spiralkärnor som företaget använder vid produktion av sängar och möbler till både offentliga och privata kunder. Mitt intresse fångades och jag började fundera på hur tapetserare kan dra nytta av denna teknik. Detta resulterade i att jag praktiserade två veckor hos Vilax AB under hösten 2008. Idag använder man denna typ av spiralkärnor tillsammans med moderna material som exempelvis skum, men nog skulle man väl kunna använda dem tillsammans med traditionella material. Detta skulle kunna underlätta resårarbete i en möbel och samtidigt effektivisera tapetserarens arbete. Visst borde man kunna blanda moderna och traditionella material i en möbel. Man kan fråga sig om det är kommersiellt försvarbart att snöra ett resårhus för hand om man kan köpa en färdig måttanpassad spiralkärna. Utöver praktiken hos Vilax AB har jag arbetat praktiskt med en äldre Emmafåtölj från slutet 1800-talet. Fåtöljens gamla resårer har tagits bort och ersatts med en måttbeställd handsnörd spiralkärna från Vilax AB som sedan stoppats med traditionella material såsom linnevävar och tagel. Det är detta mitt examensarbete handlar om.