Denna uppsats är en processbeskrivning i hur man stoppar om en möbel som i sitt ursprung var stoppad på traditionellt vis. Uppsatsen visar med hjälp av beskrivningar och bildar i genomförande delen, processen av hur man stoppar om en rokokosoffa med både traditionell och modern stoppningsteknik. Vilka material som är typiska för dom olika stoppningsmetoderna och vilka materialval jag har gjord går jag närmare inpå i denna del. Efter genomförande delen med processbeskrivningarna ser jag närmare på skillnaderna mellan de två stoppningsmetoderna i form av materialkostnader, arbetstid och hållbarhet. Sist kommer et avsnitt med resultat av det föregående och avslutningsvis en reflektion av processbeskrivningen och resultatet.

Jag har renoverat en ovanlig fåtölj av Carl Malmsten vid namn Redet. I min uppsats redogör jag för mitt tillvägagångssätt för fåtöljen, vilket har inneburit ett nytt resårhus och en ny traditionell stoppning i kroll. Jag beskriver hur man gör när man ska malla upp och sy en rygg bestående av pipor samt disskuterar olika sätt man kan lösa problem som uppstår när man bland annat använder sig av en snodd som har en sömsmån. Jag redogör för hur man ska göra när man syr en plymå samt det övriga klädnadsarbetet.   Jag har valt att mer eller mindre fokusera min uppsats på hur man ska hantera renoveringen av en ovanlig och dyrbar möbel. Det absolut viktigaste är göra en noggrann förstudie där man detaljerat dokumenterar hur möbel ser ut och är gjord i varje stadium samt forska efter så mycket information som möjligt om möbeln. Att hitta så många referensbilder som möjligt underlättar arbetet då man hela tiden ska sträva efter att möbeln man jobbar med ska vara så trogen originalet som möjligt.

<p> </p><p>Idag kommer det in mycket sittmöbler från 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstäderna som är stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svårt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske ställs inför frågor som; Måste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur länge till kommer den gamla stoppningen att hålla innan den bryts ned helt? Går det ens att bevara? Vad har det för betydelse för värdet av möbeln.</p><p>Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och känna till material och tekniker som användes under olika tidsperioder. Så jag har därför valt att avhandla stoppade möbler från 1950- och 1960-talet med fokus på de nya material och tekniker som kom att användas under denna tid. Min avhandling omfattar historik från 1950- och 1960-talet, nya material och tekniker som kom under denna period men också tre dokumenterade tapetserararbeten av sittmöbler. Jag ville se hur möbler från ovannämnda period har stoppats från grunden så jag kunde få en närmare uppfattning om materialen som sådant och hur det är att arbeta med dessa.</p><p>1950-talet var ett experimenterande årtionde med en optimistisk tro på nya tekniker och material som kom efter andra världskriget. I Sveriges satsade man på möbelindustrin och dessutom ökade intresset för inredning i de svenska hushållen.</p><p>1960-talet innebar främst nybyggnationer och moderniseringar av befintliga bostäder, vilket kom att öka efterfrågan på möbler skapade för de unga konsumenterna som flyttade hemifrån och skaffade egna boenden. Unga formgivare och konsthantverkare gav sig till känna med starka färger, stora mönster och nya material. De opponerade sig mot det stillsamt eleganta och sökte en friare och mer uttrycksfull form.</p><p>Typiska former för sittmöbler under 1950-talet var organiska, strömlinjeformade och geometriska former. Man strävade efter att ge möblerna ett svävande eller vilande intryck för att uttrycka lätthet. Det tidiga 1960-talet utmärktes mer av enkla, stilrena och funktionalistiska möbler. I slutet av 1960-talet blev möblerna och inredningen fräckare, mjukare, rundare och färggladare.</p><p>Stoppningen i möblerna, som tidigare bestått av kroll och tagel, ersattes av mer och mer av skumgummi och skumplast, medan resårhus ersattes av spiralkärnor (en mängd sammansatta resårer). Det tidigare hantverket ersattes av modultänkande och produktionen rationaliserades. Det handgjorda förlorade i anseende och sågs som omodernt.</p><p> </p>

<p>I detta examensarbete har jag valt att dokumentera och analysera en soffas stoppningshistoria. Soffan, som även kan kallas en färstmanssoffa, är i nyrokokostil och från ca 1870-talet. En kort beskrivning av historiken kring soffan återges samt lite stilhistoria från tiden då den är tillverkad. Jag har valt att ta tillvara på så mycket som möjligt av stoppningen på soffan, en så kallad bevarandetapetsering. Syftet var att dokumentera soffan, vilka material som använts och vilka åtgärder och förändringar som gjorts under årens lopp. Det visade sig att mycket av stoppningen troligen var original. Jag ville se hur mycket som gick att bevara av stoppningen rent funktionellt, skulle det fungera när det var en möbel som skulle användas och var det värt det? Dokumentationen samt det praktiska arbetet som utförts på soffan åskådliggörs på ett strukturerat sätt med text och bilder. Sist kommer ett avsnitt med diskussion kring bevarandetapetsering och avslutningsvis följer analys, resultat och slutsatser.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om en gustaviansk soffa från Löfstad slott. Jag vill visa på alla de förändringar en stoppad möbel kan genomgå under 200 år. Vad som är original och vad som senare tillkommit. I alla dessa spår efter renoveringar kan man söka information. Jag fann stolmakarens signatur vilket gjorde det möjligt att åldersbestämma soffans stomme och jag kunde efter noggrann undersökning konstatera att soffans stoppning var betydligt mycket yngre. Syftet var också att restaurera soffan, att klä om den i ett gammalt sidentyg och förse den med nya snörmakerier. I detta arbete var jag bunden till Emilie Pipers önskemål, Löfstad slotts sista ägarinna, att den för alltid skulle se ut såsom den gjorde när hon dog 1926. Vidare redovisas resultatet av mina efterforskningar om soffans historia och dess ägare.</p> / <p>The object of this project is a Gustavian sofa from Löfstad Castle. My aim was to demonstrate the alterations that upholstered furniture can undergo over two hundred years, showing what is original and what has been added at a later date. It is possible to obtain information from all the traces of restoration. In this sofa I found the stamp of the cabinetmaker, which made it possible to date the frame of the sofa. Furthermore, after thorough investigation I was able to determine that the filling of the sofa was much younger than the frame. My purpose was also to restore the sofa to an appearance as close as possible to the state that it had on the death of Emilie Piper, the last owner of Löfstad, in 1926. However, I also had to respect Emilie Piper’s will which stipulated that nothing was to be changed after her death. Finally, I also present my research concerning the history of this Gustavian sofa and its various owners.</p>

Detta examensarbete handlar om en gustaviansk soffa från Löfstad slott. Jag vill visa på alla de förändringar en stoppad möbel kan genomgå under 200 år. Vad som är original och vad som senare tillkommit. I alla dessa spår efter renoveringar kan man söka information. Jag fann stolmakarens signatur vilket gjorde det möjligt att åldersbestämma soffans stomme och jag kunde efter noggrann undersökning konstatera att soffans stoppning var betydligt mycket yngre. Syftet var också att restaurera soffan, att klä om den i ett gammalt sidentyg och förse den med nya snörmakerier. I detta arbete var jag bunden till Emilie Pipers önskemål, Löfstad slotts sista ägarinna, att den för alltid skulle se ut såsom den gjorde när hon dog 1926. Vidare redovisas resultatet av mina efterforskningar om soffans historia och dess ägare. / The object of this project is a Gustavian sofa from Löfstad Castle. My aim was to demonstrate the alterations that upholstered furniture can undergo over two hundred years, showing what is original and what has been added at a later date. It is possible to obtain information from all the traces of restoration. In this sofa I found the stamp of the cabinetmaker, which made it possible to date the frame of the sofa. Furthermore, after thorough investigation I was able to determine that the filling of the sofa was much younger than the frame. My purpose was also to restore the sofa to an appearance as close as possible to the state that it had on the death of Emilie Piper, the last owner of Löfstad, in 1926. However, I also had to respect Emilie Piper’s will which stipulated that nothing was to be changed after her death. Finally, I also present my research concerning the history of this Gustavian sofa and its various owners.

I detta examensarbete har jag valt att dokumentera och analysera en soffas stoppningshistoria. Soffan, som även kan kallas en färstmanssoffa, är i nyrokokostil och från ca 1870-talet. En kort beskrivning av historiken kring soffan återges samt lite stilhistoria från tiden då den är tillverkad. Jag har valt att ta tillvara på så mycket som möjligt av stoppningen på soffan, en så kallad bevarandetapetsering. Syftet var att dokumentera soffan, vilka material som använts och vilka åtgärder och förändringar som gjorts under årens lopp. Det visade sig att mycket av stoppningen troligen var original. Jag ville se hur mycket som gick att bevara av stoppningen rent funktionellt, skulle det fungera när det var en möbel som skulle användas och var det värt det? Dokumentationen samt det praktiska arbetet som utförts på soffan åskådliggörs på ett strukturerat sätt med text och bilder. Sist kommer ett avsnitt med diskussion kring bevarandetapetsering och avslutningsvis följer analys, resultat och slutsatser.

Målet med detta examensarbete har varit att presentera ett relevant beslutsunderlag för val av grundstoppningsmaterial till sittmöbler i dagligt bruk.Genom test av hållbarhet och förslitning hos fem olika sitsar med olika stoppningsmaterial och genom blindtester av dessa fem sitsar, före och efter hållbarhets- och förslitningstest, har jämförbara värden, både objektiva och subjektiva upplevelser tagit fram.Det ur alla synvinklar bästa alternativet både med hänsyn till pris, hållbarhet och subjektiv upplevelse av komfort och hållbarhet visades sig vara vulkaniserat tagel.

Idag kommer det in mycket sittmöbler från 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstäderna som är stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svårt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske ställs inför frågor som; Måste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur länge till kommer den gamla stoppningen att hålla innan den bryts ned helt? Går det ens att bevara? Vad har det för betydelse för värdet av möbeln. Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och känna till material och tekniker som användes under olika tidsperioder. Så jag har därför valt att avhandla stoppade möbler från 1950- och 1960-talet med fokus på de nya material och tekniker som kom att användas under denna tid. Min avhandling omfattar historik från 1950- och 1960-talet, nya material och tekniker som kom under denna period men också tre dokumenterade tapetserararbeten av sittmöbler. Jag ville se hur möbler från ovannämnda period har stoppats från grunden så jag kunde få en närmare uppfattning om materialen som sådant och hur det är att arbeta med dessa. 1950-talet var ett experimenterande årtionde med en optimistisk tro på nya tekniker och material som kom efter andra världskriget. I Sveriges satsade man på möbelindustrin och dessutom ökade intresset för inredning i de svenska hushållen. 1960-talet innebar främst nybyggnationer och moderniseringar av befintliga bostäder, vilket kom att öka efterfrågan på möbler skapade för de unga konsumenterna som flyttade hemifrån och skaffade egna boenden. Unga formgivare och konsthantverkare gav sig till känna med starka färger, stora mönster och nya material. De opponerade sig mot det stillsamt eleganta och sökte en friare och mer uttrycksfull form. Typiska former för sittmöbler under 1950-talet var organiska, strömlinjeformade och geometriska former. Man strävade efter att ge möblerna ett svävande eller vilande intryck för att uttrycka lätthet. Det tidiga 1960-talet utmärktes mer av enkla, stilrena och funktionalistiska möbler. I slutet av 1960-talet blev möblerna och inredningen fräckare, mjukare, rundare och färggladare. Stoppningen i möblerna, som tidigare bestått av kroll och tagel, ersattes av mer och mer av skumgummi och skumplast, medan resårhus ersattes av spiralkärnor (en mängd sammansatta resårer). Det tidigare hantverket ersattes av modultänkande och produktionen rationaliserades. Det handgjorda förlorade i anseende och sågs som omodernt.

Denna uppsats handlar om processen att snöra, stoppa och klä Carl Malmstens fåtölj ”Solo”. Den handlar om de vägval som tapetserar ställs inför i sin vardag gällande design och funktion. Uppsatsen består främst av en djupgående beskrivning som redogör för arbetsgångens process med syftet att förstå varför vissa val görs och hur de påverkar de kommande momenten. Det är en traditionell stoppning det handlar om och ett mindre experiment med materialmattor beskrivs. Avslutningsvis behandlas ämnet i en resultatdel samt en diskussions- och reflektionsdel.