Freiburg (Breisgau), Universiẗat, Diss., 1995.

Uppsatsen är en fallstudie av ett försök att nytillverka en sekretär i rokokostilefter en förlaga från mitten av 1700-talet. Ansatsen är att så långt det är möjligtbevara originalets form samtidigt som funktionen anpassas efter deförväntningar som finns på en nytillverkad möbel i dag. Ett antal punkter däroriginalet inte uppfyller dessa förväntningar identifieras och moderniseringarföreslås för att åtgärda dessa punkter. Det rör sig framförallt om att byta utmassiva limfogar mot kryssfaner och lamellskivor för att minska rörelser isamband med temperatur- och fuktväxlingar. Dessutom förnyas lådornaskonstruktion.

Denna uppsats handlar om formgivningsprocessen av en möbel med historiska förebilder. Den behandlar historiken kring Georg Haupt och den Gustavianska stilepoken och dess efterfölje. Syftet med rapporten är lyfta fram de svårigheter som kan uppstå när du formger en möbel från en viss stilepok. Med hjälp av bilder påvisas detaljer som valts att ta med och vart ifrån dessa har sitt ursprung.

François Boucher kritiserades redan under sin levnadstid för att vara alltför lättsam och oseriös i sin konst, en uppfattning som alltjämt lever kvar än idag. Men all konst kan ses som en produkt av sin tid. Undersökningens syfte är att visa på hur samtidens syn på genus och sexualitet i förhållande till rådande politiska klimat speglas i François Bouchers konst. Observation används som datainsamlingsmetod och resultaten presenteras i form av Panofskys bildanalys på pre-ikonografisk och ikonografisk nivå. Detta diskuteras sedan på en ikonologisk nivå. Resultatet har visat att Bouchers konst bär tecken för dåtidens erotiska karaktär, moderskapets och kvinnans betydelse samt den otydliga gräns som fanns mellan manligt och kvinnligt. Resultatet har också visat att han bröt mot samtidens starkt falloscentrerade och heterosexuella sexualitet samt målade upp en utopisk bild av adelsståndet.

Uppsatsens ämne kretsar kring plafonderna i Drottningens sommarrum i Stockholms Slott, utförda av Domenico Francia och Guillaume Thomas Rafael Taraval. På grund av avsaknad av samtida arkivmaterial från dess tillkomst, utgörs studiens främsta empiriska material av plafonderna själva, i egenskap av visuella källor. Syftet är att genomföra en receptionsestetisk analys av målningarna där de allegoriska programmen ställs i relation till frihetstidens politiska situation – i synnerhet kungligheternas roll i den konstitutionella monarkin. Således bygger det teoretiska perspektivet på Wolfgang Kemps receptionsestetiska begrepp: externa och interna faktorer, samt implicit betraktare. Men då Kemps syn på de externa faktorerna är något begränsad, kommer främst Peter Gillgrens adaption av begreppen att användas. Dispositionsmässigt består analysen av tre delar, där den förstnämnda fungerar kontextualiserande och redogör i korthet för frihetstidens politiska situation och regenternas roll diskuteras. Därefter följer två enskilda bildanalyser. En huvudfråga i forskningen om plafondernas program har rört huruvida de är allmänt hållna eller återspeglar faktiska inrikes- eller utrikespolitiska förhållanden. Undersökningens resultat visar på att plafonderna inte bara knyter an till den samtida politiken, utan kan även härledas till stormaktstidens praktverk Suecia Antiqua et Hodierna, vilket sammankopplar programmen med stormaktstidens retorik och politiska kultur, och visar att stormaktsambitionerna ännu ej var glömda, utan manifesteras – om än subtilt – även i frihetstidens inredningar i Stockholms Slott.

I den här uppsatsen beskriver jag hur ett byggnadsvårdsuppdrag kan fungera som plattform för förmedling och kunskapsutbyte av kulturhistoria, materialkunskap och metod. Uppsatsen baseras på det praktiska arbetet med att rekonstruera tre väggpartier till stora sovkammaren i det brandhärjade Regnaholms herrgråd. Jag har genomfört projektet i samarbete med Marwa Hussei och Rola Hamza. Uppsatsen beskriver det metodiska arbete som väggarnas uppbyggnad innebar, att bygga spännramar, spänna linneväv, limma lumppapp, kredera ytan, måla ytskiktet och slutligen måla dekor och utifrån det redogöra jag för den kunskap som vi delat, om våra olika kulturer, den samtida och dess historia, om material och metoder som används och har använts samt hur besluten kring material och metod som väggpartierna slutligen utfördes med. Den redogör även för de likheter vi fått syn på och som härigenom fått en konkret förankring, till exempel hur begrepp, former, metoder har inspirerat och gett avtryck i svenska formuttryck och om kulturella likheter och olikheter som vi erfarit under projektets gång. Uppsatsen baseras på det dagliga arbetet dokumenterat genom foto, dagboksanteckningar samt diskussioner och egna reflektioner. Avslutningsvis summeras de resultat projektet medför som plattform för integration samt en diskussion om dessa värden.

Denna uppsats är en processbeskrivning i hur man stoppar om en möbel som i sitt ursprung var stoppad på traditionellt vis. Uppsatsen visar med hjälp av beskrivningar och bildar i genomförande delen, processen av hur man stoppar om en rokokosoffa med både traditionell och modern stoppningsteknik. Vilka material som är typiska för dom olika stoppningsmetoderna och vilka materialval jag har gjord går jag närmare inpå i denna del. Efter genomförande delen med processbeskrivningarna ser jag närmare på skillnaderna mellan de två stoppningsmetoderna i form av materialkostnader, arbetstid och hållbarhet. Sist kommer et avsnitt med resultat av det föregående och avslutningsvis en reflektion av processbeskrivningen och resultatet.

Detta arbete består av två delar, en teoretisk och en praktisk. I det teoretiska arbete så studeras ursprunget och idén bakom rokokorummets gestalt, samt när i tiden denna gestalt uppenbarade sig. I det praktiska arbetet så undersöks i vilken utsträckning kopparstick och mönsterböcker kan användas som förlagor vid tillverkning av rokokoornamentik. Genom det undersökande arbetet så har följande resultat framkommit: Rokokorummet tar sitt mest karaktäristiska utryck mellan perioden år 1730 till 1750. Dess ursprung står att finna i de antika stilideal vi kan se ta plats inom inredningsarkitekturen under renässansen. Idén bakom rokokorummets gestalt är en total motsättning till de antika tektoniska strukturerna samt till barockens scenografiska karaktär. Denna unika scenografiska gestaltningsidé präglas av en naturromantiks karaktär, i en värld fjärran från krav och förpliktelser. Resultatet från undersökningen kring hur vida det går att tillverka rokokoornamentik utifrån kopparstick och mönsterböcker pekar på att det i allra högsta grad är möjligt. I den studie av befintlig rokokoornamentik som gjorts i detta arbete så har ingen gemensam nämnare för hur rokokoornamentiken i detalj skurits stått att finna. Däremot så är mångfalden i utförandet av rokokoornamentiken så pass stor, så oavsett hur den individuella bildhuggaren i detalj har skurit ornamentiken som avbildas i kopparsticket/mönsterboken så har detta resultat fallit innanför ramarna för vad som, åtminstone idag, anses vara rokoko.

This study analyzes objects of Chinese porcelain found at Kina slott located on Drottningholm just outside Stockholm from a material culture (Material Culture Studies MCS) perspective. The aim is to examine how the materiality of porcelain can generate knowledge within MCS and to shed light on how it influenced the image of the Far East in Sweden during the mid-1700s. The study also wants to open up ways for further analyses of Chinese porcelain at the royal palaces in Sweden. Theory is drawn from various interdisciplinary fields of research and activates the concepts of transculturalism and agency to problematize how the porcelain objects was displayed at the castle and how they interact with the environment. The analyses also raise questions about the objects' age and stylistic development. The gaze of the Art historian and the knowledge of connoisseurship are discussed in a reflective section. The result of the study places the material culture and agency of porcelain as an actor with an important impact on the imagination of the utopian Far East in the 1700s but also as a transformer for cultural exchange between East and West. The objects are believed to have been of great importance as authentic props from a distant world and the discussion also takes into consideration the porcelain objects political influence as a status object and commodity.

The aim of this thesis was to write a monograph of the painter František Jakub Prokyš, who lived and worked in 18th century in the south of Bohemia. The first part is text put together from thoroughly examined archival sources and literature. It deals with the painter's private and professional life. The text is separated into compact chapters. The events are arranged chronologically. There are also included notes explaining in more detail the profiles of his customers. The main part of the text is the thorough cataloguing of Prokyš's works of art. The works are separated into groups according to the type of work such as pendant pictures, wall paintings, no longer existing works of art and other attributed works. Each catalogue entry has a unified structure. There is the title, technique, dating and origin at the beginning. Then follows the list of the archival sources and literature. In cases where it was possible, historical information about the works of art is included. An important part of the text is the description of the art piecework of art and its comparison with the painter's other works. There are mentioned the patterns of the works, if they were discovered during the research for this thesis. A separate part deals with the topic of iconography. The appendices contain the collection of...