Denna uppsats handlar om formgivningsprocessen av en möbel med historiska förebilder. Den behandlar historiken kring Georg Haupt och den Gustavianska stilepoken och dess efterfölje. Syftet med rapporten är lyfta fram de svårigheter som kan uppstå när du formger en möbel från en viss stilepok. Med hjälp av bilder påvisas detaljer som valts att ta med och vart ifrån dessa har sitt ursprung.

Den här rapporten behandlar de frågor som uppkommit i samband med tillverkningen av jalusierna till min examensmöbel. Den beskriver olika sätt att tillverka jalusier med focus på jalusier med parkettläggning. Även vilka faktorer som påverkar jalusins förmåga att svänga snävt beskrivs. För att komma fram till ett väl fungerande tillvägagångssätt har olika tester genomförts. Resultaten visar att konstruktionen på jalusin till stor del baseras på de olika krav som den specifika jalusin måste ha, när det kommer till utseende i kombination med funktionalitet. Lamellernas profil och storlek men även dragkraftens placering i jalusin är faktorer som påverkar jalusins svängbarhet. Olika metoder att skära isär lamellerna efter att faneren applicerats prövades och det som slutligen visade sig fungera bäst var att skära med ritsmått.

Detta examensarbete är utfört på Möbelsnickeriprogrammet på Carl Malmsten - Centrum för Träteknik och Design i Stockholm. Om man som Möbelsnickare har ambitionen att utveckla och förnya hantverket är det nödvändigt att ha kunskap och kännedom om historiens hantverkstekniker och material. Intarsia, att med tunna träfaner skapa dekorativa mönster och motiv på möbler, är ett typexempel på en sådan teknik. I historien var det genom intarsian som tekniken att färga faner utvecklades. Vilka metoder och material använde man sig av förr? Hur kan en genomfärgningsprocess se ut idag? Hur kan genomfärgat material användas i ett modernt sammanhang? Kan genomfärgat faner vara ett verktyg för att utveckla intarsian och skapa något nytt inom möbelhantverket? Dessa är en del av de frågor som hanteras i rapporten. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken metod och vilka material som är mest lämpliga för att genomfärga faner i mindre skala. Genom studier och samtal med lärare och hantverkare hämtas fakta om vilka material och metoder som användes förr. Med denna kunskap som grund utförs experiment med ett antal utvalda färgämnen för att finna en lämplig metod. Förekommande svårigheter som uppstod under experimenten är att faneren inte helt penetreras av färglösningen eller att färgen inte är den önskvärda. Det kunde dock konstateras att om faneren dränkes under en viss tid i en spritlöslig färgblandning åstadkommes ett gott resultat. Med kunskap om hur faner genomfärgas formges en produkt där det färgade materialet används i en intarsia, Ett antal bilder fungerar som inspirationsmaterial och motivet ritas med utgångspunkten att det skall vara nyskapande och samtida. Resultatet av arbetet är en beskrivning i hur man genomfärgar faner och visar hur detta kan gå till i praktiken. Dessutom diskuteras möjligheterna att använda ett sådant material för att förnya och utveckla hantverkstekniken intarsia. / This exam work is executed at the fine woodworking course at Carl Malmsten – Center for Wood Technology and Design in Stockholm. If you as a cabinetmaker and fine woodworker have the ambition to renew and develop the craft, it is necessary to have knowledge of and insights in traditional techniques and materials. Marquetry, the use of thin wood veneer to create patterns and motives in furniture, is such a technique. In history, it was through marquetry that the technique to dye and stain veneers was developed. Which methods and materials were used in those days? What can a process of dying through veneers look like today? How can dyed-through material be used in a modern context? Can it be used as a tool to develop marquetry and create something new within the woodcraft? These are a few of the questions that are discussed in this work. The purpose of the exam work is to examine which method and materials are most suitable for this dying-through process on a smaller scale. By studying and interviewing teachers and craftsmen, facts were gathered about methods and materials that are used traditionally. With this knowledge a series of experiments are performed with different selected dyestuffs to find a suitable method. Some difficulties that occurred during these experiments were that the solution did not penetrate the veneers fully and that the colour was not the expected one. However, the conclusion was that if the veneers were drenched in a solution of spirit based dyestuff for a certain time span the result was sufficient. With the knowledge of how to dye-through veneer a product is designed where the dyed material is used in a marquetry motif. A series of images work as a source of inspiration and the resulting motif is contemporary and modern in design. The result of the exam work is a description of how to dye-through veneer and shows how this can be performed in a practical situation. Furthermore, the possibilities of using this material, in order to renew and develop the art of marquetry, are explored.

<p>Detta examensarbete är utfört på Möbelsnickeriprogrammet på Carl Malmsten - Centrum för Träteknik och Design i Stockholm. Om man som Möbelsnickare har ambitionen att utveckla och förnya hantverket är det nödvändigt att ha kunskap och kännedom om historiens hantverkstekniker och material. Intarsia, att med tunna träfaner skapa dekorativa mönster och motiv på möbler, är ett typexempel på en sådan teknik.</p><p>I historien var det genom intarsian som tekniken att färga faner utvecklades. Vilka metoder och material använde man sig av förr? Hur kan en genomfärgningsprocess se ut idag? Hur kan genomfärgat material användas i ett modernt sammanhang? Kan genomfärgat faner vara ett verktyg för att utveckla intarsian och skapa något nytt inom möbelhantverket? Dessa är en del av de frågor som hanteras i rapporten.</p><p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken metod och vilka material som är mest lämpliga för att genomfärga faner i mindre skala. Genom studier och samtal med lärare och hantverkare hämtas fakta om vilka material och metoder som användes förr. Med denna kunskap som grund utförs experiment med ett antal utvalda färgämnen för att finna en lämplig metod. Förekommande svårigheter som uppstod under experimenten är att faneren inte helt penetreras av färglösningen eller att färgen inte är den önskvärda. Det kunde dock konstateras att om faneren dränkes under en viss tid i en spritlöslig färgblandning åstadkommes ett gott resultat.</p><p>Med kunskap om hur faner genomfärgas formges en produkt där det färgade materialet används i en intarsia, Ett antal bilder fungerar som inspirationsmaterial och motivet ritas med utgångspunkten att det skall vara nyskapande och samtida.</p><p>Resultatet av arbetet är en beskrivning i hur man genomfärgar faner och visar hur detta kan gå till i praktiken. Dessutom diskuteras möjligheterna att använda ett sådant material för att förnya och utveckla hantverkstekniken intarsia.</p> / <p>This exam work is executed at the fine woodworking course at Carl Malmsten – Center for Wood Technology and Design in Stockholm. If you as a cabinetmaker and fine woodworker have the ambition to renew and develop the craft, it is necessary to have knowledge of and insights in traditional techniques and materials. Marquetry, the use of thin wood veneer to create patterns and motives in furniture, is such a technique.</p><p>In history, it was through marquetry that the technique to dye and stain veneers was developed. Which methods and materials were used in those days? What can a process of dying through veneers look like today? How can dyed-through material be used in a modern context? Can it be used as a tool to develop marquetry and create something new within the woodcraft? These are a few of the questions that are discussed in this work.</p><p>The purpose of the exam work is to examine which method and materials are most suitable for this dying-through process on a smaller scale. By studying and interviewing teachers and craftsmen, facts were gathered about methods and materials that are used traditionally. With this knowledge a series of experiments are performed with different selected dyestuffs to find a suitable method. Some difficulties that occurred during these experiments were that the solution did not penetrate the veneers fully and that the colour was not the expected one. However, the conclusion was that if the veneers were drenched in a solution of spirit based dyestuff for a certain time span the result was sufficient.</p><p>With the knowledge of how to dye-through veneer a product is designed where the dyed material is used in a marquetry motif. A series of images work as a source of inspiration and the resulting motif is contemporary and modern in design.</p><p>The result of the exam work is a description of how to dye-through veneer and shows how this can be performed in a practical situation. Furthermore, the possibilities of using this material, in order to renew and develop the art of marquetry, are explored.</p>

Det här examensarbetet handlar om parkettläggningar och olika tekniker som kan användas för att skapa dem. Parkettläggning är 2- dimensionella mönster i trä och/eller andra material som används för att pryda bland annat möbler och andra produkter. Dem tillverkas i tunna fanerskikt för att kunna appliceras på önskad yta utan att skapa spänningar i materialet. I Europa har parkettläggningar traditionellt sett skapats genom att faner formats till bitar som fogas samman till ett större mönster. Det finns även andra beprövade tillvägagångssätt som utvecklats under olika skeenden i historien och på olika platser i världen. I det här arbetet redogör jag för några av de etablerade tekniker samt experimenterar inom området för att jämföra för- och nackdelar med de olika metoderna. Rapportens innehåll vilar på litteraturstudier, observationer från filmklipp, intervjuer samt praktiska empiriska undersökningar. Jag har jämfört olika tekniker för att se i vilken mån det är möjligt att rationalisera tillverkningen av parkettläggningar. Samtidigt har jag provat en metod som gör det möjligt att skapa parkettläggningar med runda former. På så sätt hoppas jag kunna bidra till utvecklingen och modernisering inom området. / This thesis is about furniture parquetry and various techniques. Parquetry can be describe as wooden, 2-dimensional patterns used to garnish furniture and other products. It is manufactured in thin veneer layer and applied to the surface. By using thin veneer we are able to minimize stresses in the material, which results in tight joints. In Europe, furniture parquetry is traditionally created by wood veneer pieces that has been formed and joined into a pattern. There are also other proven techniques developed during different stages in history and in different places in the world. In my thesis I describe some of those established techniques and some of my experiments in the subject. The report is based on literature studies, observations of movie clips, interviews and empirical practical studies. I have compared different techniques to see in what ways it is possible to rationalize the production of furniture parquetry. At the same time I wanted to try and develop a method that makes it possible to create parquetry patterns containing round shapes. In this way I hope to contribute to the development and modernization in the area.

Den här uppsatsen handlar om tillverkningsprocessen av vad författaren har valt att kalla för ludvigkuber till delar i en gesällmöbel. Ludvigkuber är ett illusionsmönster av fanerbitar som bildar tredimensionella kuber. Mönstret har sitt ursprung från bland annat antikens Grekland men blev populärt under Ludvig XIV:s regeringstid. Syftet med uppsatsen är att undersöka tillverkningsprocessen av en traditionell metod och jämföra denna med en modern metod för att fastställa vilken av dessa som lämpar sig bäst vid tillverkningen av delar till en gesällmöbel. I uppsatsen beskrivs tillverkningen och användandet av två olika jiggar samt för-och nackdelar med dessa. Resultatet visar på fördelar med att använda sig av den moderna metoden just i det här fallet, men att den klassiska metoden med lite mer efterforskning och justeringar skulle lämpa sig att använda även till detta ändamål.

Examensarbetet är en beskrivande rapport om tillverkningsprocessen av ett gesällprov. Rapportens syfte är att beakta olika konstruktioner och hur de förvärvade kunskaperna används för att utföra en slutprodukt, i det här fallet ett gesällprov. Rapporten försöker svara på vilka faktorer som varit mest avgörande för ett lyckat resultat. Tyngdpunkten i arbetet ligger i att beskriva tillverkningsprocessen. Rapporten beskriver resonemanget kring valet av en möbel. Den presenterar olika träslag och hur de kan påverka möbelns uttryck. Vidare berättar rapporten om olika alternativ på skivmaterial att använda som blindträ. Uttag och hantering av faner och massivträ förklaras. Rapporten visar även olika konstruktioner och sammansättningar. I den avslutande delen presenteras resultatet av tillverkningen och granskarnas betygssättning. Ett resonemang förs angående vilka faktorer, så som erfarenheter, förvärvade kunskaper, noggrannhet etc. som påverkat resultatet. Slutligen beskrivs olika svårigheter och vad som skulle kunna göras annorlunda.

<p>Examensarbetet är en beskrivande rapport om tillverkningsprocessen av ett gesällprov. Rapportens syfte är att beakta olika konstruktioner och hur de förvärvade kunskaperna används för att utföra en slutprodukt, i det här fallet ett gesällprov. Rapporten försöker svara på vilka faktorer som varit mest avgörande för ett lyckat resultat.</p><p>Tyngdpunkten i arbetet ligger i att beskriva tillverkningsprocessen. Rapporten beskriver resonemanget kring valet av en möbel. Den presenterar olika träslag och hur de kan påverka möbelns uttryck. Vidare berättar rapporten om olika alternativ på skivmaterial att använda som blindträ. Uttag och hantering av faner och massivträ förklaras. Rapporten visar även olika konstruktioner och sammansättningar.</p><p>I den avslutande delen presenteras resultatet av tillverkningen och granskarnas betygssättning. Ett resonemang förs angående vilka faktorer, så som erfarenheter, förvärvade kunskaper, noggrannhet etc. som påverkat resultatet. Slutligen beskrivs olika svårigheter och vad som skulle kunna göras annorlunda.</p>

This thesis is about a part of the marquetrytechnique, scorching. Scorching is made by heating up something, put a veneer into the heated substance and make a controlled burning. This technique is old but still used today and have according to me great potential for development. In my work I wanted to give the scorching greater room then I earlier have seen. I wanted the scorching to be the dominant ingredient for a decorative element in a piece of furniture or an interior. This, I believe, is one way of making the art of marquetry more modern.   In my report I have written about the history of scorching, both in terms of how often the technique has been used throughout history, but also for its development during time. This part of the thesis is mainly based upon studies of literature and some interviews.   The biggest part of the thesis tries to consolidate a method for how to achieve a successful scorching. The criterion for successful is an equal gradient, repeatability and controlled length for the scorching. I have mainly experimented with exposuretime, exposuretemperature and different substances to heat up. During this experiments I have tried to define the best way to work. Several different woodspieces have been used but I have mainly worked with veneer of birch. During my work I have also tested to achieve new esthetical looks still mainly using the same technique. Changing materials to heat up and changing the way of applying the veneer. These parts of the thesis is based on empirical studies and with the report there are some physical samples describing my results. / Detta examensarbete handlar om en del av intarsiatekniken, skuggbränning. Skuggbränning åstadkommer man genom att hetta upp någonting, föra ned ett faner i det upphettade och på det sättet åstadkomma en kontrollerad bränning. Tekniken är gammal men används fortfarande och kan moderniseras och vidareutvecklas. Jag har i mitt arbete önskat att ge skuggbränningen större utrymme än jag tidigare sett. Låta skuggbränningen bli det dominerande inslaget i ett dekorativt element på en möbel eller inredning. Detta menar jag, kan vara en väg att modernisera intarsiakonsten.   Jag har i min rapport i viss mån redogjort för skuggbränningens historia, både vad gäller hur utbredd användningen varit men också den metodiska historien. Denna del vilar i huvudsak på litteraturstudier och intervjuer.   Rapportens största del handlar om att befästa ett tillvägagångssätt för hur man på bästa sätt kan åstadkomma en lyckad skuggbränning. Kriterierna för lyckad är jämn övertoning, stor repeterbarhet och kontrollerad längd på övertoningen. Moment jag experimenterat med är i huvudsak exponeringstid, exponeringstemperatur och vilket upphettat ämne som är det lämpligaste mediet. Jag har för dessa moment försökt definiera det bästa tillvägagångssättet. Rapporten behandlar flera träslag men i huvudsak björkfaner. I arbetet har jag vidare försökt att med nya material åstadkomma nya estetiska uttryck men med samma grundteknik. Dessa delar av rapporten vilar på empiriska undersökningar och tillhörande rapporten finns en fysisk provkarta med mina resultat.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:01:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 AlineSM.pdf: 1989491 bytes, checksum: 8a1f759349023fd90f5d13c4289e236d (MD5) Previous issue date: 2008-03-03 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior / The mollusks present a great taxon variety and life habits in coral reefs being good environmental indicators. It is important to know the distribution pattern of the mollusks and the processes that influence it, so that disturbances in sea ecosystems could be monitored. The present study aims to accomplish the inventory and distribution of epibenthic mollusks in the Parracho of Maracaja?. 23 sites in different habitats of the Parracho were settled: 11 in the reef habitat, 3 in the sandy bottom and 9 in the seagrass bed. Qualitative and quantitative samplings have been done through snorkeling and scuba diving. Three band transects (10m?) were sampled in each site and the data were obtained to each m? of the transect, where the species were counted and the environmental variables (rugosity and recovery of the substratum) were valued. The data were submitted to multivariate analyses in order to find possible distribution patterns that could be associated to the substratum variables. The diversity indexes were calculated for each reef sites and compared with each other. A number of 46 species were registered. The reef habit at should to be the richnest area while the sandy bottom was poorest one. In the reef habitat, the mollusks were associated to rugosity and recovering of frondose algae and zoanthids, while for the seagrass bed, the animals exhibited a richness variation associated to the muddy and sandy sediment. There were found 3 species economically explored, what requires an appropriate management for the maintenance and conservation of the area resources in a sustainable way / Os moluscos apresentam uma grande variedade de t?xons e h?bitos de vida nos recifes de coral mostrando-se bons indicadores ambientais. ? importante conhecer sua istribui??o e os fatores de influ?ncia a fim de auxiliar no monitoramento de poss?veis dist?rbios no ambiente marinho. O presente estudo teve por objetivo realizar o levantamento e distribui??o dos moluscos epibent?nicos no Parracho de Maracaja?. Foram definidos 23 s?tios de amostragem nos diferentes habitats do Parracho sendo 11 no habitat recifal, 3 no fundo arenoso e 9 nas faner?gamas marinhas. Foram realizadas amostragens qualitativas e quantitativas atrav?s de mergulhos livres e aut?nomos para obten??o dos dados de moluscos e caracter?sticas do substrato. Em cada s?tio foram amostrados 3 transec??es em faixa de 10 m?, onde os dados foram registrados a cada m? da transec??o, sendo ent?o contadas as esp?cies e valoradas as vari?veis ambientais (rugosidade e cobertura do substrato). Os dados foram submetidos a an?lises multivariadas para encontrar poss?veis padr?es de distribui??o, associadas ?s vari?veis de substrato mensuradas. Tamb?m foram calculados os ?ndices de diversidade para os s?tios recifais e comparados entre si. Registraram-se 46 esp?cies, com maior riqueza no habitat recifal, seguida nas faner?gamas marinhas e com menor valor, no fundo arenoso. No habitat recifal, os moluscos apresentaram-se associados ? rugosidade e cobertura de algas frondosas e zoant?deos, enquanto nas faner?gamas, os animais exibiram uma varia??o de riqueza associada ao sedimento lamoso e arenoso. Foram encontradas 3 esp?cies exploradas comercialmente, sendo necess?rio o manejo adequado visando a manuten??o e conserva??o dos recursos para a regi?o