The purpose of this study was to investigate if Sweden should reintroduce wild forest reindeer (Rangifer tarandus fennicus Lönn) to the Swedish fauna and what conditions there were for a reintroduction to Vildmarksriket between Mora, Leksand and Vansbro. The purpose was also to investigate the impact of the reintroducement of the stakeholders in the area, such as forest owners, farmers, authorities, organizations and local residents. The methods used were a quantitative attitude survey which consisted of questionnaires and qualitative interviews. The interviews were strategically selected and semi-structured. The conclusion of this study was that stakeholders in the area Vildmarksriket have different opinions about the wild forest reindeer. The issue that concern stakeholders the most and that can create anxiety and conflict in Vildmarksriket is whether the wolves and the bears will be affected by wild forest reindeer and how forestry can be affected. Generally there is a positive attitude towards wild forest reindeer, but there is also a strong uncertainty. Wild forest reindeer can affect species and ecosystems in the region, but the effect seems to be small regardless of whether they are negative or positive. Vildmarksriket still has the potential to be a suitable area for wild forest reindeer to be reintroduced. According to the legislation that exists today, Sweden has no direct juridical obligation to reintroduce wild forest reindeer.

Den här rapporten behandlar de frågor som uppkommit i samband med tillverkningen av jalusierna till min examensmöbel. Den beskriver olika sätt att tillverka jalusier med focus på jalusier med parkettläggning. Även vilka faktorer som påverkar jalusins förmåga att svänga snävt beskrivs. För att komma fram till ett väl fungerande tillvägagångssätt har olika tester genomförts. Resultaten visar att konstruktionen på jalusin till stor del baseras på de olika krav som den specifika jalusin måste ha, när det kommer till utseende i kombination med funktionalitet. Lamellernas profil och storlek men även dragkraftens placering i jalusin är faktorer som påverkar jalusins svängbarhet. Olika metoder att skära isär lamellerna efter att faneren applicerats prövades och det som slutligen visade sig fungera bäst var att skära med ritsmått.

<p>Uppsatsen beskriver konstverket ”Vridning” av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar. Rondellen är en punkt där tre huvudvägar och en lokal väg sammanstrålar. Konstverket reser sig 17 meter över marken och har verkat provokativt på vissa individer. ”Vridning” är välkänt i Kalmar och går i folkmun under beteckningen ”pinnen”. Materialet är trä och även marken i rondellen runt konstverket ingår i konstverkets idé.</p><p>På den ikonografiska nivån går analysen djupare och avser att besvara frågor som: Vad i Kalmar eller andra platser kan ha inspirerat konstnären. I generell mening; vad i traktens natur och kultur kan verka inspirerande för vilken som helst konstnär. Vår perception orsakar att vi drar till oss idéer i vår omgivning som sedan blandas och omtolkas. För en konstnär manifesteras resultatet av denna process genom olika konstverk. Uppsatsens ambition för denna nivå är således att knyta konstverket till konstnärens medvetna och omedvetna inspirationskällor i den lokala/regionala kulturen, vilken har stora delar gemensam med den nationella. Rubriken Material & Dimensioner relaterar till trämaterialet och de dimensioner som är förknippade med lokala/regionala/nationella byggnadsverk och skepp. Rubriken Form& Idé relaterar till formen i universell mening, d v s vilka andra konstverk runt om i världen som inspirerat både tidigare och senare konstnärer. Detta knyts till idén om hur formen påverkar betraktaren att uppfatta en rörelse i konstverket.</p><p>Den ikonologiska nivån ligger än djupare i den tidigare. Med hjälp av abstraktioner som beskriver individuella, mellanmänskliga och kollektiva skeenden och föreställningar avseendeklass, genus, kommunikation, möten, kopplade till material, form, idé och plats föreslås olika objekt som inspirationskällor. Förförståelsen jämförs med texter om t ex konstruktivism, den betydelsebärande skillnaden, gruppdynamik osv. Rubriken Material & Form relaterar tillmaterialet som klassbärare och varaktighet, formen som genusbetydande och avantgardistiska referenser. Rubriken Plats & Idé behandlar vägarnas och vägskälens betydelse för människors möten och kommunikation, liksom hur en plats kan bära individers identitet och meningsföreställningar.</p><p>Diskussionen landar i att ett konstverk som visar upp sig offentligt, utan att människor aktivtbehöver välja om de vill ta del av det inte, uppenbarligen kan verka mer provocerande än institutionell konst. Det kan också sammanbinda en lokalbefolkning, utgöra en del av dess identitet. En handfull skulle kanske fortfarande lättat andas ut om det plockades ned, men de flesta skulle nog ändå sörja ett förlorat sjö- och landmärke som tillhör kollektivet.</p>

Uppsatsen beskriver konstverket ”Vridning” av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar. Rondellen är en punkt där tre huvudvägar och en lokal väg sammanstrålar. Konstverket reser sig 17 meter över marken och har verkat provokativt på vissa individer. ”Vridning” är välkänt i Kalmar och går i folkmun under beteckningen ”pinnen”. Materialet är trä och även marken i rondellen runt konstverket ingår i konstverkets idé. På den ikonografiska nivån går analysen djupare och avser att besvara frågor som: Vad i Kalmar eller andra platser kan ha inspirerat konstnären. I generell mening; vad i traktens natur och kultur kan verka inspirerande för vilken som helst konstnär. Vår perception orsakar att vi drar till oss idéer i vår omgivning som sedan blandas och omtolkas. För en konstnär manifesteras resultatet av denna process genom olika konstverk. Uppsatsens ambition för denna nivå är således att knyta konstverket till konstnärens medvetna och omedvetna inspirationskällor i den lokala/regionala kulturen, vilken har stora delar gemensam med den nationella. Rubriken Material &amp; Dimensioner relaterar till trämaterialet och de dimensioner som är förknippade med lokala/regionala/nationella byggnadsverk och skepp. Rubriken Form&amp; Idé relaterar till formen i universell mening, d v s vilka andra konstverk runt om i världen som inspirerat både tidigare och senare konstnärer. Detta knyts till idén om hur formen påverkar betraktaren att uppfatta en rörelse i konstverket. Den ikonologiska nivån ligger än djupare i den tidigare. Med hjälp av abstraktioner som beskriver individuella, mellanmänskliga och kollektiva skeenden och föreställningar avseendeklass, genus, kommunikation, möten, kopplade till material, form, idé och plats föreslås olika objekt som inspirationskällor. Förförståelsen jämförs med texter om t ex konstruktivism, den betydelsebärande skillnaden, gruppdynamik osv. Rubriken Material &amp; Form relaterar tillmaterialet som klassbärare och varaktighet, formen som genusbetydande och avantgardistiska referenser. Rubriken Plats &amp; Idé behandlar vägarnas och vägskälens betydelse för människors möten och kommunikation, liksom hur en plats kan bära individers identitet och meningsföreställningar. Diskussionen landar i att ett konstverk som visar upp sig offentligt, utan att människor aktivtbehöver välja om de vill ta del av det inte, uppenbarligen kan verka mer provocerande än institutionell konst. Det kan också sammanbinda en lokalbefolkning, utgöra en del av dess identitet. En handfull skulle kanske fortfarande lättat andas ut om det plockades ned, men de flesta skulle nog ändå sörja ett förlorat sjö- och landmärke som tillhör kollektivet.

<p>This graduation paper is based on my interest for wood and its different tonal quality’s.</p><p>After some time of thinking I decided to write my paper on the tonal difference between two of the most common woods in guitars, East Indian Rosewood and European Maple. I had built two identical guitars before my graduation paper in which the difference was the wood the back and sides were made of. One was being made of East Indian Rosewood and the other being made of European Maple.</p><p>I chose to speak with a number of people with different angle of approach to the two kinds of wood and its tonal difference and quality’s. I present my point of view to these two woods. I also present the point of view of guitarists and guitar makers.</p><p>To present picture proof off the tonal difference in the woods I chose to record notes from both of the test guitars that I’ve built and used in my work. The notes were processed by a program that present the ton in a spectrogram in which you can see the difference in the notes between the different guitars/woods.</p><p>I asked about the difference both tonal and esthetically in the interviews I did of the established guitar makers. Unfortunately I didn’t receive as many answers as I wished for but I felt that it was important to present the ideas about the woods from those guitar makers who answered.</p>

This graduation paper is based on my interest for wood and its different tonal quality’s. After some time of thinking I decided to write my paper on the tonal difference between two of the most common woods in guitars, East Indian Rosewood and European Maple. I had built two identical guitars before my graduation paper in which the difference was the wood the back and sides were made of. One was being made of East Indian Rosewood and the other being made of European Maple. I chose to speak with a number of people with different angle of approach to the two kinds of wood and its tonal difference and quality’s. I present my point of view to these two woods. I also present the point of view of guitarists and guitar makers. To present picture proof off the tonal difference in the woods I chose to record notes from both of the test guitars that I’ve built and used in my work. The notes were processed by a program that present the ton in a spectrogram in which you can see the difference in the notes between the different guitars/woods. I asked about the difference both tonal and esthetically in the interviews I did of the established guitar makers. Unfortunately I didn’t receive as many answers as I wished for but I felt that it was important to present the ideas about the woods from those guitar makers who answered.