I mitt arbete undersöker jag om och hur synliga sammansättningar i träprodukter påverkar konsumenternas val av produkt. Om en synlig sammansättning kan göra produkten mer tilldragande och vilka känslor som kan tänkas väckas av denna. Jag har tillverkat tre identiska produkter men med den skillnaden att dessa sammanfogats på olika sätt, varav en med en synlig sammansättning. Jag har sedan visat upp dessa produkter för en grupp konsumenter och genom en enkät låtit dessa besvara frågor kring detta ämne. Jag analyserar sedan svarsspridningen för att se mönster och för att besvara min frågeställning.

Uppsatsen är en fallstudie av ett försök att nytillverka en sekretär i rokokostilefter en förlaga från mitten av 1700-talet. Ansatsen är att så långt det är möjligtbevara originalets form samtidigt som funktionen anpassas efter deförväntningar som finns på en nytillverkad möbel i dag. Ett antal punkter däroriginalet inte uppfyller dessa förväntningar identifieras och moderniseringarföreslås för att åtgärda dessa punkter. Det rör sig framförallt om att byta utmassiva limfogar mot kryssfaner och lamellskivor för att minska rörelser isamband med temperatur- och fuktväxlingar. Dessutom förnyas lådornaskonstruktion.

Jag gjorde en kortlek med tio kategorier där jag skriver om olika begrepp som upplösning eller namn.jag tyckte texterna fungerade bättre som kortlek så att man kan lägga patience med dem och se om man kommer fram till någon bild... / [I examensarbetet ingår utställningen "Golvet är golvet":] De viktigaste komponenterna i min materutställning, Golvet är golvet, var misslyckad representation, åtrå efter upplösning av rumsligt uttryckta relationer mellan människor och relationer mellan krafter, odödlighet genom mytens befrielse och kreativitetens avstannande genom mytens tendens att bli ett litterärt syntax. Någon typ av cirkulation. En gäspande virvel i havet. Jag riktade in alla brandsprutor mot platsen, dagen då utställningen skulle vara färdig, och medan den växte fram i böljande vågor, siktade jag mot skrovets sidor.I efterhand säger jag: Du måste rita linjer. En linje som inte har en storlek men som verkar i sin egen rätt. Överraskningarna planerar du inte så lätt. Material: Mixed media Teknik: Various techniques

Denna uppsats beskriver en automatisk utvinning av särskrivningar som läggs i ett lexikon och implementeras i en redan existerande stavningskon- troll. Arbetet har utförts i samarbete med Svensk TalTeknologi. Många skribenter har svårt att förstå vilka fraser som ska skrivas samman och vilka fraser som kan stå isär. De datorstödda språkgranskningsprogram som finns för svenska idag har svårt att hantera både särskrivningar och sammansättningar vilket kan ge missvisande rekommendationer. Metoden som har utvecklats i detta arbete extraherar sammanslagna bigram från en icke normativ korpus som är 84,6 MB stor för att jäm- föra mot unigram från en normativ korpus som är 99,2 MB stor. Med begränsningar utvinns 2492 möjliga särskrivningar som påträffas i båda korpusarna och som läggs i ett lexikon. Lexikonets precision uppgår till 92 %. Stavningskontrollens täckning för felaktiga särskrivningar samt ord som det går bra att skriva både ihop och isär uppgår till 60,8 % medan täckningen för felaktiga särskrivningar uppgår till 41,6 %. Lexikonet visar hög noggrannhet och med enkla medel kan precisionen höjas ytterligare. Programmet presterar inte lika bra men med ett mer omfattande lexikon höjs även programmets prestation. / This thesis describes an automatic extraction of split compounds that are added in a lexicon and implemented in an already existing spell checker. The work has been performed in cooperation with Svensk TalTeknologi. Many writers have difficulties understanding what phrases should be writ- ten jointly and what phrases should be written separately. The computer assisted language editors that exist for Swedish today have difficulties dealing with erroneously split and joint compounds, which can result in misleading recommendations. The method that has been developed in this work extracts joint bigrams from a non-normative corpus that is 84,6 MB big to compare with unigrams from a normative corpus that is 99,2 MB big. With some limitations 2492 possible compounds that are found in both the corpora are extracted and put in a lexicon. The lexicon’s precision amounts to 92 %. The recall of the spell checker amounts to 60,8 % for both erroneously compounds and compounds that can be written jointly or separately, and to 41,6 % for erroneously split compounds. The lexicon presents high accuracy and with simple means the precision can be further increased. The spell checker’s achievement is not as good but with a more extensive lexicon the achievement of the program will increase as well.

Jag har i denna uppsats valt ut ett område i Dresdens absoluta centrum och undersökt gatunamn ur ett morfologiskt och etymologiskt perspektiv. När det gäller det morfologiska har jag analyserat de ingående suffixen och fogeelementen (-er,      -itz, -ner, -en- och -s-). Det etymologiska har utgått från olika namngivningsprinciper för gatunamnen: efter personer, utseende, yrken och färger. Namn efter läge och funktion har fått utgå, då de inte rymts inom ramen för denna undersökning. Det har gjort att jag kunnat granska totalt 60 av de 98 ingående gatorna i centrumområdet i Dresden. Jag har dels använt mig av Google kartor och dels några viktigare böcker (Das Namenbuch der Straßen und Plätze im 26er Ring Dresden, Wortbildung der deutschen Gegenwartssprache och Wortbildung des modernen Deutschen - Ein Lehr- und Übungsbuch). Mina resultat i denna uppsats är att de gator som heter något med gränder är de äldsta, att August den Starkes familj fick ett stort antal gator uppkallade efter sig, och att det blev mode att uppkalla gator efter manliga borgerliga personer, att kvinnor fick gator uppkallade efter sig först i början av 1900-talet. Vidare resultat är att namn med fogeelement blev ovanliga under andra delen av 1700-talet, att det finns få slaviska influenser på gatunamnen i Dresden, att alla nazistiska namn ändrades efter andra världskriget, att alla kommunistiska namn ändrades i Dresden efter 1989, men inte nödvändigtvis i andra delar av Tyskland, till exempel Berlin och Leipzig.

I suppletion har olika böjningsformer av ett ord olika stammar. Det svenska adjektivet liten har den suppletiva pluralformen små och är det enda svenska adjektivet med numerussuppletion. I sammansättningar förekommer formerna lill- och små-. Då förled i sammansättningar inte förväntas vara suppletiva enligt moderna ordbildningsteorier kan de tänkas ha en annan funktion i sammansättningar. Denna studie undersöker produktivitet, användning och betydelse av förleden lill- och små- i nominala svenska sammansättningar med data från korpusar. Resultaten visar att lill- och små- inte uttrycker grammatiskt numerus i sammansättningar utan sinsemellan uteslutande, lexikaliserade betydelser. Lill- har en hög grad av individualitet och används i betydelsen ’mindre’ och ’imitation’, samt som en ameliorativ diminutivform som syftar på barn. Små- är mer produktivt än lill-, har en lägre grad av individualitet och används med betydelserna ’liten storlek’, ’obetydlig’ och ’ung’. För en begränsad grupp sammansättningar med släktskapsord som huvudled verkar numerus vara den viktigaste faktoren vid val av förled. / In suppletion different inflectional forms of a word have different stems. The Swedish adjective liten has the suppletive plural form små and is the only Swedish adjective with number suppletion. In compounds the forms lill- and små- are used. Since non-head elements in compounds are not expected to show suppletion according to modern theories of word formation they may be assumed to express some other meaning. This study examines the productivity, use and meaning of lill- and små- in nominal Swedish compounds, using data from corpora. The results show that lill- and små- do not express grammatical number in compounds, but mutually exclusive, lexicalized senses. Lill- has a high degree of individuality and is used in the senses of ‘smaller’, ‘imitation’ as well as of an ameliorative diminutive referring to children. Små- is more productive than lill-, has a lower degree of individuality and is used with the senses ‘small size’, ‘unimportant’ and ‘young’. For a limited group of compounds with a kinship term as a head, number seems to be the most important factor when determining which first element to chose.

Den här är en korpusbaserad studie över sammansättningar med efterledet -bubbla under 2000–2014. Följande ord har studerats ingående: bostadsbubbla, lånebubbla, finansbubbla, aktiebubbla, småbolagsbubbla, husbubbla, lönebubbla och hyresbubbla. Studien har funnit att sammansättningarna är etablerade, att metaforiken bubbla är konventionaliserad att sammansättningarna används i en ekonomisk diskurs och mer allmänt. Studien för även en vidare diskussion kring nyord och metaforik och föreslår en offentlig konversation med ekonomijournalister och språkforskare. / This is a corpus-based study of compound words with the modifier -bubble in texts from 2000 to 2014. The following compound words were studied closely: housing bubble, credit bubble, the financial bubble, the stock bubble, small cap bubble, real estate bubble, salary bubble and the rental bubble. Results indicate that these compound words are established, that the metaphor bubble is conventionalized, and that the compound words are used both in economic discourse and more generally. Further, new words and metaphors are discussed. A public conversation with financial journalists and linguists is suggested.

Swedish has a contrast between two so-called tonal word accents: accent 1 and accent 2. In central standard Swedish, for example, compound words generally have accent 2 and primary stress on the first element. In contrast, traditional Scanian dialects exhibit both a high occurrence of accent 1 in compounds and dialect geographic variation between accent 2 and second element stress. This dissertation argues in favour of four diachronically oriented hypotheses pertaining to the word accent distribution in compounds with monosyllabic first elements in these dialects: (1) compounds emanating from syntactic juxtapositions have accent 1; (2) compounds formed by way of compounding proper (stem compounds and comparable formations) have accent 2 or second-element stress; (3) compounds of either of these two types do, however, have accent 1 if the first element was originally disyllabic and has lost its posttonic syllable through syncope; (4) West Germanic loanwords have accent 1. This permits the generalisation that postlexical accent 2, which applies generally in compounds in central standard Swedish, for example, only applies in (non-syncopated) compounds proper in Scanian dialects, while in the other categories the word accent follows from the first element. The larger dialect geographical picture in Sweden is discussed, and it is concluded that the system found in Scanian and many other dialects represents the original state of affairs in Scandinavia as a whole, while the central standard Swedish system with general accent 2 in compounds is an innovation. The dissertation also gives a dialect geographical account of second-element stress, which, in agreement with previous research, is found to be primarily a south Scanian but to some degree also a north-west Scanian phenomenon. It is further proposed that Scanian second-element stress originated in an accent-2 curve with the floating prominence tone H (entailing the curve’s F0 maximum) timed with the posttonic syllable, by way of association of the prominence tone to the posttonic syllable. This curve is documented in south­-east Scania and is hypothesised to have earlier been spread throughout southern and western Scania.

The concept of "family" has undergone major changes over the past 50 years. This thesis examines changes in attitudes and values that can be detected in German and Swedish during this time. In order to investigate these changes in the concept of "family" I have analyzed how the German focus word Familie and the Swedish focus word familj are used in newspaper articles from the 1960s, 1980s and early 2000s. The empirical data consists of German and Swedish newspaper corpora from the three different periods. The theoretical point of departure is a social constructionist perspective, where family is considered to be something constructed and negotiated in language use. The method is corpus linguistic discourse analysis: compound words, collocations and multi-word patterns that include the focus words are analyzed using large text corpora. The study is both about changes in HOW the words familj and Familie are used and WHAT is said about the family in public language use. The thesis shows changes in both Swedish and German language use. I conclude that two different sub-concepts are being constructed and negotiated: the family as a GROUP OF PERSONS and family as a WAY OF LIVING TOGETHER. As regards the family as a group of persons this sub-concept has undergone major changes during the period studied. Differences in Swedish and German language use indicate more and sometimes earlier changes in the Swedish concept of family. The sub-concept of family as a way of living together is more constant. The observed changes can also be seen against a background of Swedish and German conceptual norms of family that do not change to the same extent. New family structures such as nätverksfamiljer (reconstituted families) and regnbågsfamiljer (rainbow families) are partly constructed as deviations from these conceptual norms. The thesis also shows that the sub-concept of family as a group of persons has become even more complex, especially in Swedish language use and particularly in so-called bio boxes, where pets are mentioned as family members and couples without children label themselves as familj. / Begreppet ”familj” har genomgått stora förändringar de senaste 50 åren. I den här avhandlingen studeras vilka förändringar i synsätt och värderingar som kan upptäckas i det tyska och det svenska språkbruket under denna tid. För att undersöka dessa förändringar i begreppet ”familj” analyseras hur det tyska fokusordet Familie och det svenska fokusordet familj används i tidningstext från 1960-talet, 1980-talet och början av 2000-talet. Det empiriska materialet består av tyska och svenska tidningskorpusar från de tre olika perioderna. Den teoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där familj betraktas som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändning. Metoden är korpuslingvistisk diskursanalys: med hjälp av stora textkorpusar analyseras sammansatta ord, kollokationer och flerordsmönster där fokusorden ingår. Det handlar här både om förändringar i HUR orden familj och Familie används och i VAD som sägs om familj i offentligt språkbruk. Avhandlingen visar på förändringar i både den svenska och den tyska språkanvändningen. Jag kommer fram till att två olika delbegrepp konstrueras och förhandlas: familj som PERSONGRUPP och familj som SAMLEVNADSFORM. När det gäller familj som persongrupp genomgår det delbegreppet stora förändringar under den studerade tidsperioden. Förändringarna visar sig vara större och ibland tidigare i det svenska materialet än i det tyska materialet. Delbegreppet familj som samlevnadsform är mer konstant. De förändringar som kan observeras sker också mot en bakgrund av svenska och tyska normbilder av familj, som inte förändras i samma grad. Nya familjebildningar som nätverksfamiljer och regnbågsfamiljer konstrueras delvis som avvikelser från dessa normbilder. Avhandlingen visar också att delbegreppet familj som persongrupp blir allt mer mångfacetterat, särskilt i svenskt språkbruk och i synnerhet i s.k. faktarutor, där även husdjur nämns som familjemedlemmar och par utan barn får etiketten familj.

Compounds, i.e. combining two lexical morphemes, are used for various reasons, e.g. naming, reduction of letters and words, drawing attention and producing expressive and humorous effects, etc. Compounding is not a unique concept to the German language, but is regarded as one of its characteristic features. As the stylistic norms differ from language to language, it renders the task of translating compounds challenging. There are various translation strategies for translating compounds, the tendencies of which are explored in this study. The analysis is based on a Swedish translation of Kühn’s (2016) Das Handbuch für digitale Nomaden and focuses on noun and adjective compounds, as they are the most frequent compounds in German. Concerning noun compounds, the study shows a tendency towards translation strategies, which are close to the source text material in form and meaning, whereas translations of adjective compounds tend to use strategies, which are similar in meaning, but not in form, e.g. a paraphrase. On this basis, it is concluded that even though German and Swedish share linguistic similarities, they differ when it comes to stylistic norms, as German is considered more nominal, whereas Swedish has a more verbal mode of expression.