Global ETD Search

1	Undervisning om ord : En studie av lärares ordkunskapsundervisning på sfi Theander, Joanna January 2014 (has links) Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna. Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner. Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser. I diskussionen framhålls att undervisning om hur eleverna kan läsa ut information om ord i lexikon bör förekomma i högre utsträckning så att alla elever säkert får möjlighet att utveckla sin förmåga att använda lexikon fullt ut. En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en varierad och genomtänkt ordkunskapsundervisning där även undervisning om ordbildning förekommer, men inte så frekvent och systematiskt som en del tidigare forskning förespråkar. ordförråd ordbildning undervisning svenska för invandrare
2	Nybildade ord i Astrid Lindgrens böcker Hanzén, Maria January 2005 (has links) <p>Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.</p><p>Frågeställningarna var följande:</p><p>- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?</p><p>- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?</p><p>- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?</p><p>- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?</p><p>För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok.</p><p>Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord.</p> ordbildning nybildning nyord Astrid Lindgren semantik Swedish language Svenska språket
3	Ordbildningsundervisningskunskaper : En studie av sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i det svenska språket Eriksson, Ingela January 2014 (has links) Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar. Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar. Undersökningen visar också att de kunskaper som besitts i ganska stor utsträckning är implicita. Informanterna anser vidare att explicit undervisning om ord är en effektiv ordinlärningsmetod, en uppfattning som överensstämmer med aktuell forskning. Vad gäller lärarnas kunskaper om ordförråd är det svårare att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att språks lexikala aspekt bör få större plats i lärarutbildningarna, och att redan yrkesverksamma lärare behöver fortbildning inom detta ämnesområde. Uppsatsskribenten drar även slutsatsen att metakunskaper om ordförråd och ordinlärning kan var mycket användbara för både elever och lärare och att det kan skapa en större systematik och struktur i arbetet med att utveckla ett rikt ordförråd. Vi borde således sträva mot att göra sfi-lärarnas implicita kunskaper om ordförråd och ordinlärning mer explicita. ordförråd ordbildning ordkunskap läsförståelse explicit undervisning om ord svenska för invandrare
4	Nybildade ord i Astrid Lindgrens böcker Hanzén, Maria January 2005 (has links) Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord. Frågeställningarna var följande: - Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker? - Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan? - Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras? - Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna? För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok. Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord. ordbildning nybildning nyord Astrid Lindgren semantik Specific Languages Studier av enskilda språk
5	Polska diminutiv i svensk översättning Lovén, Maria January 2018 (has links) Ordbildningskategorin diminutiv är ett utmärkande drag i det polska språket, men inte lika framträdande i svenskan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur polska diminutiva former har översatts till svenska. Först presenteras en forskningsbakgrund och definition av begreppet diminutiv, sedan följer en teoretisk genomgång om översättning. Materialet för uppsatsen består av olika prosatexter: två noveller ur novellsamlingen Gra na wielu bębenkach (Spel på många små trummor) av Olga Tokarczuk (2001) och Le Petit Prince (Lille prinsen/ Mały Książę) av Antoine de Saint-Exupéry (1946/1987). Utgångspunkten har varit de polska novellerna och den polska översättningen av Mały Książę, där substantiv, adjektiv och adverb med diminutiva suffix har markerats. Därefter har motsvarande ställe i de svenska översättningarna markerats och analyserats. Det franska originalet agerar som referens i jämförelsen av en polsk och svensk översättning. Analysen av de utvalda texterna visar att polskan oftare använder diminutiva suffix än svenskan och att svenskan uttrycker diminutivitet på andra sätt än med ändelser. I en del fall har den svenske översättaren använt adjektiv eller lexikala alternativ för att återge de polska diminutiven. I andra fall har de polska diminutiva formerna inte översatts alls. I jämförelse med den franskan texten, visade det sig att den polska översättaren lagt till diminutiva former trots att de inte finns i originalet eller i den svenska översättningen. / Kategoria słowotwórcza deminutiwów stanowi charakterystyczną cechę języka polskiego, jednakże nie jest ona równie oczywista w języku szwedzkim. Celem tej pracy jest prześledzenie, w jaki sposób polskie formy deminutywne znajdują swoje odzwierciedlenie w tłumaczeniach na język szwedzki. Na wstępie zaprezentowano pochodzenie i definicję pojęcia deminutywu (zdrobnienia), jego rozwój w historycznej perspektywie, a następnie podstawy teoretyczne przekładu. Materiał, na którym opiera się praca składa się z kilku utworów prozy. Są to dwie nowele ze zbioru Gra na wielu bębenkach (Spel på många små trummor) Olgi Tokarczuk (2001) oraz Le Petit Prince (Lille prinsen/Mały Książę) Antoine de Saint-Exupéry’ego (1946/1987). Metoda pracy polegała na wybraniu z powyższych tekstów rzeczowników, przymiotników i przysłówków ze zdrobniającymi przyrostkami, a następnie przeanalizowanie ich odpowiedników w tłumaczeniach na język szwedzki. Francuski oryginał Małego Księcia spełniał tu rolę punktu odniesienia dla porównania polskiego i szwedzkiego przekładu. Analiza wykazała znacznie większą częstotliwość używania zdrobnień w języku polskim niż w szwedzkim oraz różnice w sposobie tworzenia form deminutywnych. W wielu przypadkach szwedzki tłumacz zastosował formy przymiotnikowe lub leksykalne alternatywy dla oddania polskich zdrobnień. W innych przypadkach odstąpił on całkowicie od tłumaczenia form deminutywnych. W porównaniu z tekstem francuskim okazało się, że w polskim tłumaczeniu wprowadzono formy zdrobniałe, nawet tam gdzie nie występują one w oryginale ani w szwedzkim przekładzie. diminutiv ordbildning semantik pragmatik översättning polska svenska Olga Tokarczuk Antoine de Saint-Exupéry Specific Languages Studier av enskilda språk
6	Ris, skäver och skärva : Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv Westum, Asbjörg January 1999 (has links) In Swedish dialects we find the terms ris,skäver and skärva referring to illnesses in children. The words are also parts of various compounds which refer to variants of the illnesses. The terms are linguistic expressions denoting two folk categories of illnesses, RIS and SKÄVER/SKÄRVA. These categories are investigated from a cognitive semantic perspective. The cognitive perspective argues that we organize our understanding of reality by using Idealized Cognitive Models (ICM) based on our physical, mental and emotional experiences of the world. The aim is twofold: to demonstrate the bases on which an experienced illness is placed in a certain category, and to show how a folk conception of illness is reflected in the word formation strategies. The word formation strategies emanate from notions of characteristic symptoms, and from notions of causes of illnesses. Both categories, RIS and SKÄVER/SKÄRVA, are based on a number of ICM's. The category RIS is a radial structure, which means that the category is held together although its members have no structural criteria in common. The category SKÄVER/SKÄRVA is a concentrating structure, meaning that all members share all structural criteria. There is a strong connection between word formation strategies and the structures of the categories. Terms related to symptoms refer to members of a category which are part of a radial structure, while terms related to causes refer to members of a category which are part of a concentrating structure. This can be explained by two of the basic assumptions of cognitive semantics: semantic content is structred and symbolized overtly on the surface form of a language and categories are conventional, based on cultural assumptions about the world. / digitalisering@umu Scandinavian languages Swedish dialects cognitive semantics folk categoriza¬tion of illnesses Idealized Cognitive Models radial structure concentrating structure folk etiology word formation Kognitiv semantik folklig kategorisering av sjukdomar folklig sjukdomssyn ordbildning Scandinavian languages Nordiska språk
7	Från bautasten till bautastor : studier över fornvästnordiska bautasteinn och svenska ord bildade med bauta(-) / From bautasten to bautastor : studies on the Old West Norse word bautasteinn and Swedish words created with bauta(-) Haugen, Susanne January 2007 (has links) Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två uppslagsord i Svenska Akademiens Ordlista 2006: bautasten och bauta-. Övergripande syfte är att beskriva och förklara lexikala förändringar hos ord bildade med bauta(-) i svenskan under perioden 1664–2006, med särskild hänsyn till dessa förändringars relation till ordens etableringsgrad. Materialet består av 838 belägg för ord bildade med baut- eller böt-, och därutöver undersöks 30 ordböcker. Ordet bautasten är ett isländskt lånord i svenskan. Undersökningen av fornvästnordiska ord visar att bautasteinn kan vara ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i betydelsen ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i samtliga texter. Historiens höga status under stormaktstiden har haft stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan år 1664. Språkstrukturella faktorer har sannolikt lett till att ordet har uppmärksammats och att det har kunnat användas i svenskan. Under perioden 1664–1790 har etableringsgraden hos bautasten inte har varit hög, men vissa tecken tyder på att den höjs under perioden. Fram till ca 1900 stiger etableringsgraden hos bautasten, men den avtar sedan fram till 1973. I avhandlingen antas att ordets växlande etableringsgrad har varit beroende av synen på historien. I början av 1970-talet stiger etableringsgraden åter hos bautasten och 1985 finns första belägget för bauta- som förstärkande förled, vilket med stor sannolikhet har sin orsak att söka hos den stora populariteten hos och spridningen av seriealbumet Asterix. Förleden bauta- har visat sig vara mycket användbar som förstärkande förled. I materialet finns 3 ord bildade med bauta(-) som inte är etablerade i språksamfundet. / The starting point for the dissertation is two entry words in Svenska Akademiens Ordlista (SAOL 13, 2006): bautasten and bauta-. The overall purpose is to describe and explain lexical changes in words created with bauta(-) in the Swedish language during 1664–2006, placing particular em¬phasis on these changes in relation to the degree of establish¬ment. The material consists of 838 pieces of evidence of words created with baut- or böt- and, in addition, 30 dictionaries are exam¬ined. The word bautasten (‘menhir’, ‘standing stone’) is an Icelandic loan word in the Swedish lan¬guage. The examination of Old West Norse words shows that bautasteinn can be ’sten som är slagen ned i jorden’ (‘stone beaten into the ground’) or ’sten rest över en fallen krigare’ (‘stone erected over a fallen warrior’), two meanings which can be brought together in the meaning ’minnessten’ (‘memorial monument’). This meaning also clearly appears in all texts. The high status of history during the Swedish Age of Greatness was significant for the inclu¬sion of the word bautasten into the Swedish language in 1664. Language-structural factors have likely lead to the word being noticed as well as made it possible to use in the Swedish language. During 1664–1790, the degree of establishment of bautasten was not high, but there are indi¬cations that it increased during the period. Until about 1900, the degree of estab¬lish¬ment of bautasten increased, but then it decreased up until 1973. In the disserta¬tion it is assumed that the varying degree of establishment has been dependent on the view of history. In the beginning of the 1970s, the degree of establishment of bautasten increased once again and in 1985, the first instance of bauta- as an augmentative prefix appears, which most likely can be attributed to the great popularity and wide spread of the cartoon magazine Asterix. The prefix bauta- has proven to be very usable as an augmentative. There are 3 words created with bauta(-) in the material that are not established in the language community Scandinavian languages - general bautasten bauta- Scandinavian languages Swedish language Icelandic lan¬guage Icelandic philology word formation loan words introduction collocations. lexicalization productivity Nordiska språk - allmänt bautasten bauta- nordiska språk svenska språket isländska isländsk filologi ordbildning lånord introduktion etablering produktivitet kollokationer
8	Ris, skäver och skärva : Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv Westum, Asbjörg January 1999 (has links) In Swedish dialects we find the terms ris, skäver and skärva referring to illnesses in children. The words are also parts of various compounds which refer to variants of the illnesses. The terms are linguistic expressions denoting two folk categories of illnesses, RIS and SKÄVER/SKÄRVA. These categories are investigated from a cognitive semantic perspective. The cognitive perspective argues that we organize our understanding of reality by using Idealized Cognitive Models (ICM) based on our physical, mental and emotional experiences of the world. The aim is twofold: to demonstrate the bases on which an experienced illness is placed in a certain category, and to show how a folk conception of illness is reflected in the word formation strategies. The word formation strategies emanate from notions of characteristic symptoms, and from notions of causes of illnesses. Both categories, RIS and SKÄVER/SKÄRVA, are based on a number of ICM's. The category RIS is a radial structure, which means that the category is held together although its members have no structural criteria in common. The category SKÄVER/SKÄRVA is a concentrating structure, meaning that all members share all structural criteria. There is a strong connection between word formation strategies and the structures of the categories. Terms related to symptoms refer to members of a category which are part of a radial structure, while terms related to causes refer to members of a category which are part of a concentrating structure. This can be explained by two of the basic assumptions of cognitive semantics: semantic content is structred and symbolized overtly on the surface form of a language and categories are conventional, based on cultural assumptions about the world. / digitalisering@umu Scandinavian languages Swedish dialects cognitive semantics folk categoriza¬tion of illnesses Idealized Cognitive Models radial structure concentrating structure folk etiology word formation Kognitiv semantik folklig kategorisering av sjukdomar folklig sjukdomssyn ordbildning Languages and Literature Språk och litteratur
9	Rechercheintensive Werbemittelerstellung und sozialversicherungspflichtige Onlinemarketingagenturen : Eine deutsch-schwedische Übersetzungsanalyse von Substantiv- und Adjektivkomposita / Rechercheintensive Werbemittelerstellung und sozialversicherungspflichtige Onlinemarketingagenturen : A German-Swedish translation study of noun compounds and adjective compounds Frandsen, Martina January 2019 (has links) Compounds, i.e. combining two lexical morphemes, are used for various reasons, e.g. naming, reduction of letters and words, drawing attention and producing expressive and humorous effects, etc. Compounding is not a unique concept to the German language, but is regarded as one of its characteristic features. As the stylistic norms differ from language to language, it renders the task of translating compounds challenging. There are various translation strategies for translating compounds, the tendencies of which are explored in this study. The analysis is based on a Swedish translation of Kühn’s (2016) Das Handbuch für digitale Nomaden and focuses on noun and adjective compounds, as they are the most frequent compounds in German. Concerning noun compounds, the study shows a tendency towards translation strategies, which are close to the source text material in form and meaning, whereas translations of adjective compounds tend to use strategies, which are similar in meaning, but not in form, e.g. a paraphrase. On this basis, it is concluded that even though German and Swedish share linguistic similarities, they differ when it comes to stylistic norms, as German is considered more nominal, whereas Swedish has a more verbal mode of expression. adjective compound compound words compounds German word formation noun compound source text Swedish target text translation translation strategies Adjektivkomposita Kompositum Komposita Substantivkomposita Deutsch Schwedisch Ausgangstext Zieltext Komposition Übersetzung Übersetzungsstrategien sammansättningar adjektiv substantiv tyska svenska ordbildning översättning kontrastiv översättningsstrategier måltext källtext Languages and Literature Språk och litteratur General Language Studies and Linguistics
10	As equivalências no português e no italiano de verbos suecos com prefixos de origem germânica num corpus paralelo de textos escritos / The equivalences of Swedish verbs with prefixes of a Germanic origin in Portuguese and Italian in a parallel written corpus Cuofano, Letizia January 2011 (has links) Os prefixos germânicos de alguns verbos suecos serão comparados numa análise contrastiva com as relativas equivalências em português e em italiano num corpus paralelo escrito composto por um romance de língua sueca, um de língua portuguesa e um de língua italiana e pelas suas respectivas traduções. As funções desenvolvidas pelos prefixos germânicos dos verbos suecos analisados serão examinadas e depois confrontadas com as relativas equivalências, com o resultado que também nas duas línguas românicas relevam-se, de maneira bastante constante, procedimentos gramaticais parecidos aos desenvolvidos pelos prefixos germânicos. / Germanic prefixes of which some Swedish verbs are composed are going to be compared in acontrastive analysis with their relative equivalences in Portuguese and Italian in a parallel written corpus characterized by a Swedish-language romance, a Portuguese-language romance and an Italian language romance, and by their relative translations. The functions executed by the German prefixes of the analysed Swedish verbs are going to be examined and then compared with their relative equivalences, with the result that even in the Romance languages it is possible to find in a quite constant way grammatical processes which are similar to those executed by the Germanic prefixes. / I prefissi germanici di alcuni verbi svedesi saranno comparati in un'analisi contrastiva con le relative equivalenze in portoghese e in italiano in un corpus parallelo scritto composto da un romanzo di lingua svedese, uno di lingua portoghese e uno di lingua italiana e dalle rispettive traduzioni. Le funzioni svolte dai prefissi germanici dei verbi svedesi analizzati saranno esaminate e poi confrontate con le relative equivalenze, con il risultato che anche nelle due lingue romanze si riscontrano in maniera abbastanza costante processi grammaticali simili a quelli svolti dai prefissi germanici. / De germanska prefix som återfinns i vissa svenska verb kommer att jämföras med sina motsvarigheter på portugisiska och italienska. Detta görs med hjälp av en skriven korpus bestående av en roman ursprungligen skriven på svenska, en skriven på portugisiska och en skriven på italienska samt översättningar av dessa romaner till de två andra språken. Funktionen hos de svenska verben med germanska prefix kommer att analyseras och sedan jämföras med verbens motsvarigheter. Resultatet av analysen visar att det är möjligt att finna systematiskt återkommande grammatiska processer i de romanska språken, som liknar de som förekommer i samband med de germanska prefixen på svenska. equivalences verbs grammatical procedures parallel corpus contrastive anaysis word formation verbal aspect verb valency Portuguese Swedish Italian. equivalenze verbi procedimenti grammaticali corpus parallelo analisi contrastiva formazione di parole aspetto verbale valenza verbale portoghese svedese italiano. equivalências verbos procedimentos gramaticais corpus paralelo análise contrastiva formação de palavras aspecto verbal valência verbal português sueco italiano. Äquivalenzen Verb grammatische Prozeduren Parallelcorpora kontrastive Analyse Wortbildung Verbalaspekt Verbvalenz Portugiesisch Schwedisch Italienisch ekvivalenser verb grammatiska utvecklingar parallell korpus kontrastiv analys ordbildning verbal aspekt valens portugisiska svenska italienska. Specific Languages Studier av enskilda språk

Search results