Hat die Trennung in eine Inlands- und eine Auslandsgermanistik einen Sinn? Sittas recht deutliche Bejahung dieser Frage (vgl. Sitta 2004) wird von den anderen Diskussionsbeiträgern zu diesem Themenschwerpunkt zwar ein wenig relativiert (vgl. v. a. Götze 2005), allerdings nicht grundsätzlich in Frage gestellt. Einig ist man sich weithin, dass der Gegenstand beider „Germanistiken“ im Wesentlichen identisch sei (mit Abstrichen bei einigen Spielarten der German Studies, wie sie in den USA und einigen westeuropäischen Ländern seit einiger Zeit betrieben werden; vgl. z.B. Grix 2002; Nijhuis 2002), Unterschiede aber bestünden bei der jeweiligen Perspektive auf diesen Gegenstand, den Methoden, den Ausbildungszielen sowie bei der Sprachkompetenz und sprachlich-kulturellen Sozialisation der Lehrenden, der Studierenden und – im Falle der Lehrerausbildung – der Schüler (vgl. dazu besonders die verschiedenen Szenarien bei Petkov 2005). Bei Helbig (2005) und Petkov (2005) wird der Disziplin Deutsch als Fremdsprache eine gewisse Zwischenstellung zwischen Inlands- und Auslandsgermanistik eingeräumt: Sie teilt mit der Auslandsgermanistik die Fremdperspektive, will auf Berufsfelder vorbereiten, in denen die Studienabsolventen als Sprach- und Kulturmittler auftreten, allerdings tut sie dies wie die Inlandsgermanistik in einem deutschsprachigen Kontext, und ihre Inhalte und Ziele sind auch nicht immer deckungsgleich mit denen mancher „auslandsgermanistischer“ Institute (vgl. Helbig 2005: 8).

Projektet ”Språkpiller” har utformats genom ett samarbete mellan logopeder och biblioteken i Östergötland. Projektet syftar till att stimulera språket hos barn med språkstörning och fungerar i första hand som ett komplement till logopedisk behandling (Linköpings kommun, 2012). Föreliggande studie syftar till att undersöka om bilderböcker skrivna på bosniska/kroatiska/serbiska (BKS) tränar samma grammatiska struktur som motsvarande bilderböcker på svenska gör. Syftet är även att granska huruvida böckerna i föreliggande studie går att rekommendera som träningsmaterial för barn med språkliga svårigheter. En kontrastiv analys mellan BKS och svenska har genomförts av totalt tre bilderböcker. Böckerna i studien innehåller skillnader mellan BKS och svenska inom de flesta grammatiska kategorier och stämmer väl överrens med vad som beskrivits i litteraturen. Det föreliggande materialet antas därför kunna användas som träningsmaterial till vissa grammatiska strukturer.

No description available.

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem. Lyssnarnas kommentarer visar emellertid på att flera talare lyssnar efter och värderar flyt högt och även att taltempot har en betydelse för upplevelsen av uttalet. Flyt definieras inte men ställt ofta i kontrast till ett hackigt uttal. Övriga faktorer som nämns i lyssnarnas kommentarer handlar ofta om segmentella och grammatiska faktorer och även om bland annat röststyrka och -kvalitet och om den berättartekniska förmågan.

Studiens syfte var att undersöka hur andraspråksinlärare identifierade och uppfattade fonologiska vokalkontraster som står i ordpar. Vokalkontrasterna som undersöktes skiljer sig i främre och centrala rundade vokaler. Ett lyssnartest konstruerades och resultaten analyserades med en kvantitativ ansats. Majoriteten av resultaten stämde överens med tidigare forskning inom ämnet och tyder på att andraspråksinlärarna har svårigheter med att identifiera och uppfatta en del främre och centrala rundade vokaler i de flesta av ordparen som användes i lyssnartestet. Dock ska resultaten beaktas med försiktighet, lyssnartestet tog inte hänsyn till deltagarnas ordkunskap vilket kan ha påverkat en del av resultaten. Deltagarna i studien är mellan 16–20 år och läser ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet. Svenskans rundningskontrast ligger till grund för de flesta svårigheterna. Skillnaderna i en del avvikelser kunde förklaras genom att bland annat se över inlärarnas startålder för andraspråksinlärningen.

Finland är ett tvåspråkigt land, där de svenskspråkiga områdena är geografiskt begränsade. Inlärning av svenska gäller fortfarande för alla finska ungdomar som omfattas av obligatorisk undervisning från mellanstadiet till gymnasiet och därefter. Den här språkvetenskapliga studien fokuserar på hur finskspråkiga gymnasieelever i Finland behärskar och förstår svenska prepositioner. Det material som samlats in och analyserats i studien är indelat i tre olika prepositionskategorier: lokala, temporala samt bundna prepositioner. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en testliknande enkät, som har använts för att samla in material från tre gymnasier, varav två ligger i det svenskspråkiga området (f 44) och en i det ickesvenskspråkigt område (f 34). Materialet har analyserats och sorterats med hjälp av fel- och performansanalys samt presenterats med hjälp av ett stapeldiagram. Dessutom ingår en kontrastiv analys av förhållandet mellan språken, baserad på teorin om transfer mellan språken. Resultaten och analysen visar att det är relativt liten skillnad mellan områdena när det gäller korrektheten i prepositionsanvändning. Andelen korrekta svar är dessutom något högre i det icke-svenskspråkiga området. Transfer mellan språken visar också att fler strukturer hämtas från engelska än från finska, men strukturerna på båda språken kan ses påverka svaren.

When we compare the grammatical structure of texts in French and Swedish, we notice important differences. The aim of this essay is to make a contrastive analysis on a French economic text which we have translated into Swedish. We focus on what types of French constituents we can find that correspond to Swedish subordinate clauses of different types. We are also interested in examining the French subordinate clauses to see how they have been translated into Swedish.

Den här studien undersöker det ryska verbprefixet v(o)- och cirkumfixet v(o)- -sja i det konkreta fysiska rummet. Syftet med den kontrastiva studien är att undersöka och beskriva betydelser. Tvåspråkig data från en samtida rysk-svensk ordbok analyseras med Krongauz metod. En lista över verbaffixens betydelser byggs upp genom att jämföra lexikala betydelser och morfosyntaktiska konstruktioner för verben i båda språken. Resultatet visar att affixens betydelser kan delas in i följande kategorier: Spatiala rörelser in i ett slutet rum, Spatiala rörelser till en avgränsad yta, Spatiala rörelser mot en närhet, Vidhäftning och Platser i det fysiska rummet. / This present study investigates the Russian verbal prefix v(o)- and circumfix v(o)- -sja in the concrete physical space. The aim of the contrastive study is to explore and describe meanings. Bilingual data, extracted from a contemporary Russian-Swedish dictionary, is analysed by using Krongauz’s method. A list of meanings of the Russian verbal affixes is built by comparing similarities and differences between lexical meanings and morphosyntactic structures for the verbs in both languages. The result shows that the meanings of the affixes can be divided into the following categories: Spatial movements into an enclosed space, Spatial movements onto a delimited surface, Spatial movements towards a vicinity, Adhesion and Locations in physical space.

Vi har uppmärksammat att andraspråkselever med finska som modersmål har svårt att tillämpa olika grammatiska fenomen som finns i det svenska språket. Detta har väckt vårt intresse för det aktuella temat och därför vill vi i denna uppsats fördjupa våra kunskaper samt undersöka orsakerna till specifika svårigheter som finska andraspråksinlärare tenderar att ha i det svenska språket. I denna uppsats kommer vi att fokusera på de grammatiska fenomen som leder till svårigheter i andraspråksinlärningen hos tvåspråkiga högstadieelever med finska som modersmål. I uppsatsen försöker vi förklara de grammatiska felen genom att analysera skriftliga texter som andraspråksinlärarna med finska som modersmål har skapat. Syftet med vår undersökning är att få en bredare uppfattning av vad som orsakar de grammatiska felen i de tvåspråkiga elevernas skriftliga produktion och som stöd kommer vi att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod för att besvara undersökningens frågeställningar. Undersökningsmaterialet består av 22 autentiska texter som högstadieelever med finska som modersmål från årskurs 7 till 9 har skriftligt producerat. Dessa elever har en lång studiebakgrund och började studera det svenska språket i årskurs 6 i Finland innan de flyttade till Sverige. De analyserade elevtexterna producerades under olika tillfällen och är skrivna utifrån olika teman och genrer. Resultatet påvisar att de flesta grammatiska felen som eleverna gör vid skriftlig produktion av svenska uppstår dels av en negativ transfer, så kallad interferens, från modersmålet, dels av att modersmålet saknar målspråkets strukturer. Detta kan utrönas genom att bland annat jämföra de grammatiska strukturerna i både det svenska och finska språket; en kontrastiv analys tar vid. De fel som den kontrastiva analysen inte kunde förklara kan tänkbart uppstå av inlärningsspråkets komplexitet, övergeneraliseringar, att inläraren inte besitter tillräckliga grammatiska kunskaper i målspråket samt att inläraren använt sig av kommunikationsstrategier.

This essay investigates how mother tongue teachers in Sweden view cross-linguistic influence in the Spanish classroom. It focuses on three areas: the student groups’ linguistic profiles; the evaluation of described/presumed strengths and challenges within Spanish phonology, lexicon and morphosyntax; and perspectives on effective contrastive classroom practices. Six semi-structured interviews were conducted with teachers of Arabic, English, and Somali, which were analyzed phenomenographically. The results showed that the students are generally multilingual in their mother tongue, Swedish, and English, with proficiency varying according to birthplace. Whereas English was considered the main support for English-speaking students, Somali and Arabic students were deemed particularly facilitated by their mother tongue in morphosyntax and Swedish/English in lexicon, while phonology was mixed. Finally, there was consensus that Spanish classroom practices should include comparisons to mother tongues, Swedish, and English, by teachers and/or students. Having some mother tongue knowledge was thus deemed beneficial, albeit not essential, for Spanish teaching. / La presente tesina explora las perspectivas de profesores de lenguas maternas en Suecia hacia la influencia cros-lingüística en la enseñanza de español. Se enfoca en tres áreas: el perfil lingüístico de los estudiantes; la evaluación de fortalezas y desafíos descritos/ presumidos en la fonología, el lexicón y la morfosintaxis español; y las percepciones de buenas prácticas didácticas contrastivas. Se realizaron seis entrevistas con profesores del árabe, el inglés y el somalí, cuales se analizaron fenomenograficamente. Los resultados revelaron un multilingüismo estudiantil general de la lengua materna, el sueco y el inglés, con niveles variando según el país de crianza. Mientras el inglés se consideró el mejor apoyo para los estudiantes ingleses en todas áreas, los estudiantes somalíes y árabes se consideraron más facilitados por la lengua materna en asuntos morfosintácticos y el sueco/inglés en léxico, mientras la fonología resultó mezclada.  Finalmente, se concordó que la enseñanza de español debe incluir comparaciones hacia las lenguas maternas igual que el sueco y el inglés, por estudiantes o/y estudiantes. Consecuentemente, tener conocimientos básicos de lenguas maternas se consideró beneficial, si bien no imprescindible, para enseñar español.