Abstract The aim of this essay is to understand the view of man as a creature in the Norse culture by studying rituals and ritual actions in conjunction with homicide. The material on which the study is based is called the Icelandic sagas, which are important source of information to the Norse culture. To achieve the purpose, I used a qualitative content analysis and qualitative narrative analysis along with ritual theories based on Roy A Rappaport among others. The questions are for instance: - What ritual actions occur in connection with the homicide, according to the Icelandic sagas? - What are the differences in how individuals are treated in passages where the ritual actions in relation to homicide and homicide cases investigated and why? The results show four different types of ritual acts in relation to homicide. These are rites of passage, seid, gifts and ritual acts related to the use of blood. That there existed differences between individuals in the saga litterature can be seen in the size of the tombs and the punishments awarded to various people portrayed in the textual material. The reasons for these differences were for instance, dependent upon the reputation and position which the slain individual received in the hierarchy of society, how many kinsmen the central actors had around them, and finally the honor code expressed in the saga litterature. The study shows that homicide could be both a give and take away status, which directly affected the honor of people within honor and shame system and in relation to their social relationships in the Norse society.

Om verbet blífa (bli) och dess historia i isländskan

My aim in this essay is to identify and explain the claims to power that women possessed and were able to wield over other individuals by examining women as a instigators of violence in the Icelandic saga literature. I sought to build upon the previous research on women's representation in the saga literature by further identifying and explaining the power of women. By using qualitative narrative analysis with an approach closely related to content analysis, I searched six Icelandic sagas of different character and featured the identified intrigues in a summary manner. The questions referred to the material are:  - Which expressions show that women's actions are a founding reason for men to engage in violence can be found in the material?  - How do the female actors exercise power in Old Norse literature?  In the light of works by Margaret Clunies Ross, Gro Steinlands, Birgit Sawyers and Jóhanna Katrín Fridriksdottirs and descriptions of women in the Viking Age context with the Norse religion combined with the theoretical starting points from John RP French, Bertram Raven and Sylvia Walby I have answered the questions of the study. The female characters’ claims to power found in the literature were found to be verbally based, in accordance with previous research, and therefore found in social interactions with other individuals.  The result shows that women’s power is established in five different power bases: reward, coercive, legitimate, reference and expertise, where coercion and expertise were the most prominent and frequently reproduced forms of power in the material. The descriptions of the woman's claims to power can demonstrate (1) that the woman had a powerful position in the Viking Age context, (2) highlighted as a cause of disorder which man must sort out - and then appears as the sovereign, (3) a Christian tendency and function as propaganda against paganism. But one of the most interesting and important aspects that this study highlights is that women's actions can be seen as destructive as they are a leading cause of violence in many cases, but the women do not always do this in pure malice, although malice may be present in some intrigue. Several women seem to have a constructive motive as they often want the family to escape the shame and instead perform great deeds which generate honor - which is the moral system that is found in paganism. By understanding women's motives in this way, one can understand that they want to achieve good even if it sometimes requires violent actions. These actions can also be viewed differently than in our modern societies which are characterized by a different mentality towards violence than was the case in Viking society.

No description available.

<p>Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6. </p><p>Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: <i>Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens </i>och <i>Historisk tillförlitlighet</i>. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.</p>

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6. Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens och Historisk tillförlitlighet. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.

Denna uppsats visar att både svenska och danska lärarstudenter utan erfarenhet av isländska har så pass mycket förkunskaper med sig från sitt eget modersmål, att de kan förstå det väsentliga av innehållet i enklare isländska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som användes vid denna grannspråksundersökning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og töfrateppið och dels en artikel ur den isländska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara på frågor om innehållet. Det visade sig att tidningstexten förstods bättre än barnbokstexten, av såväl svenskar som av danskar. När det gällde barnbokstexten fanns markanta skillnader mellan svenskars och danskars resultat. Totalt sett hade svenskarna något bättre resultat på undersökningen, detta trots att svenskarna uppgav att de i skolan mottagit betydligt mindre mängd grannspråksundervisning än danskarna. Men detta kan ha att göra med att undersökningens ringa omfattning.

I den här uppsatsen undersöks uppkomsten och utvecklingen av den obestämda artikeln einn i fornisländsk litteratur från 1200- till 1400-talet. Undersökningen sker utifrån analysen av den tidigare forskningen samt Bernd Heines (1997) och Paul J. Hoppers &amp; Elizabeth Traugotts grammatikaliseringsmodell (2003) av einn:s funktioner (från räkneord till obestämd artikel). Modellen kontextualiseras i mina undersökningsresultat av fyra isländska släktsagor, Íslendinga sögur.     Undersökningens resultat visar tydligt att det inte finns någon obligatorisk användning av obestämd artikel i Íslendinga sögur under den nämnda tidsperioden. Det som kan påpekas är dock att ordet einn bär på en viss potential att utvecklas till obestämd artikel. Denna potential räcker ändå inte för att en egen inhemsk isländsk obestämd artikel ska kunna uppstå. Det blir tydligt när man betraktar de få fall jag utrett. I dessa fall framträder nämligen en viss grad av främmande påverkan vad gäller einn:s användningsområden.

Syftet med denna undersökning är att se hur bruket av engelska ser ut i de två nordiska språken svenska och isländska, samt om det finns några skillnader i fråga om förhållningssätt till engelsk påverkan. Inte bara accepterade lånord inkluderas, utan även mindre etablerat bruk av engelska såsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för är sådant som är relativt nytt i språket, vilket här definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat användas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i användning efter nämnda tidpunkt. Undersökningen är uppdelad i två delar där den ena fokuserar på hur bruket ser ut och den andra på hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestående av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in från elva svenska och lika många isländska bloggar. Den slutgiltiga textmassan består av sammanlagt 66 512 ord där 33 399 ord utgör det svenska materialet och 33 113 utgör det isländska. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av enkät och intervjuer. Enkäten har besvarats av 132 svenskar och 128 islänningar. Av dessa deltog åtta, fyra från varje språk, i en efterföljande intervju. Resultat av bloggundersökningen visar att det i båda språken är vanligast att låna in substantiv, vilka utgör drygt hälften av den totala mängden engelska ord och uttryck. En stor skillnad mellan de två språkens material är att det isländska materialet innehåller en betydligt högre andel ord och uttryck som anpassas enligt inhemsk stavning och böjning. Av det totala bruket av engelska i den isländska textmassan utgör anpassade lån 36 %, medan motsvarande siffra i det svenska materialet är 12 %. Detta märks också i attitydundersökningen där islänningar är betydligt mer positivt inställda till anpassning av engelska. Vissa ser det som en förutsättning för att kunna använda ett ord eller uttryck. Attitydundersökningens resultat visar också att både svenskar och islänningar värdesätter kunskaper i engelska högt. Hälften av informanterna i varje språkgrupp anser att engelska används för mycket i Sverige/på Island, medan den andra hälften inte tycker det. Många anser att de själva använder mycket engelska i vardagen, något som vissa anser är positivt och andra negativt. Särskilt bland de isländska informanterna finns många som uttrycker missnöje över i vilken utsträckning de använder engelska ord och uttryck när de talar isländska.

<p>Opgaven vil fokusere på kvinders stilling i fristatstiden, samt på omfang og karakter af en mulig forandring af denne i den sene del af fristatstiden, hvor samfundsstrukturen i den islandske fristat var under voksende pres. Vægten i opgaven vil blive lagt på kvinders vilkår i relation til ejendomsforhold, civilstand og social stratifiering. Spørgsmål der vil søges undersøgt i denne forbindelse er</p><p>• Hvilke samfundsmæssige forhold påvirkede kvinders rolle og vilkår i fristatstiden?</p><p>• Hvad var begrundelser herfor?</p><p>• Kan et mønster tegnes for forandring i kvinders vilkår i denne periode?</p><p>Opgaven har fokuseret på kvinders samfundsmæssige stilling og betydning i fristatstiden, samt ændringer i denne, ud fra en undersøgelse af kvinders stilling i forhold til ejendom, slægtskab og civilstand, og udvikling af denne over tid og i forhold til social stand. Undersøgelsen hviler på et studie af kvinders rolle og vilkår som de fremgår af samtidigt kildemateriale, og som materialet er blevet tolket i tidligere forskning. Fokus ligger på den jordejende klasses kvinder og den rolle de spillede i slægt og samfund.</p>