Global ETD Search

1	De e gotländske de ska va! : En uppsats om gotländska ungdomars dialekt. Öhlund, Lovisa January 2010 (has links) <p>Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).</p><p>De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man <em>mair</em>, <em>meir </em>eller <em>mer</em>?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -<em>a </em>(säger man <em>sluta</em>, <em>slute </em>eller <em>slut</em>?) och uttalet av objektspronomenen <em>mig</em>, <em>dig </em>och <em>sig </em>(säger man <em>mej </em>–<em>dej</em>–<em>sej</em>, <em>mi</em>–<em>di</em>–<em>si </em>eller <em>me</em>–<em>de</em>–<em>se</em>?). Resultatet visar att de gotländska ungdomarna talar dialekt i både intervjun och samtalet. Informanterna använder i hög utsträckning dialektala varianter när det gäller verbformerna och objektspronomenen. Däremot har det ursprungliga uttalet av ai-diftongen helt försvunnit. Oftast har det ersatts av den standardsvenska monoftongen, men en del informanter uppvisar här ett ei-uttal i vissa ord, i stället för traditionellt ai.</p><p>De bakgrundsfaktorer som tycks korrelera starkast med uttalet är uppväxtorten och skolorten. Informanter som är uppväxta i Visby har generellt färre dialektala former än de som vuxit upp på landsbygden. De informanter som går i skola i Visby har färre dialektala former när det gäller verben och objektspronomenen, medan de informanter som går i skola i Klintehamn däremot har färre dialektala varianter av ai-diftongen.</p> Dialekt gotländska attityd Swedish language Svenska språket
2	Mjuk och varm eller långsam och bonnig? : Om gotländska gymnasieungdomars attityder till dialekt samt dialektundervisningens betydelse sett ur ett lärarperspektiv Larsson, Fanny January 2014 (has links) Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars attityder till och bruk av dialekt, samt gotländska svensklärares inställning och utformande av dialektundervisningen i skolan. Informanterna består av 81 gymnasieelever från två gotländska gymnasieskolor, samt tio svensklärare från samma skolor. Informantgrupperna har besvarat varsin enkät. Undersökningen visar att majoriteten av de gotländska ungdomarna talar dialekt, och att gotländskan är den mest använda. De elever som talar dialekt anger att de brukar variera dialektbruket efter situation, och att de pratar mindre dialekt i formella sammanhang. Flera upplever att gotländskan har en lägre status i jämförelse med rikssvenska. Lärarna i undersökningen använder sig gärna av TV-program och besök utifrån under arbete med dialekter. Undervisningens karaktär och omfång speglas ofta av elevernas intresse och hur vanligt det är med dialekt bland eleverna. dialekt attityd gotländska gymnasieelever gymnasielärare dialektundervisning
3	De e gotländske de ska va! : En uppsats om gotländska ungdomars dialekt. Öhlund, Lovisa January 2010 (has links) Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju). De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -a (säger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (säger man mej –dej–sej, mi–di–si eller me–de–se?). Resultatet visar att de gotländska ungdomarna talar dialekt i både intervjun och samtalet. Informanterna använder i hög utsträckning dialektala varianter när det gäller verbformerna och objektspronomenen. Däremot har det ursprungliga uttalet av ai-diftongen helt försvunnit. Oftast har det ersatts av den standardsvenska monoftongen, men en del informanter uppvisar här ett ei-uttal i vissa ord, i stället för traditionellt ai. De bakgrundsfaktorer som tycks korrelera starkast med uttalet är uppväxtorten och skolorten. Informanter som är uppväxta i Visby har generellt färre dialektala former än de som vuxit upp på landsbygden. De informanter som går i skola i Visby har färre dialektala former när det gäller verben och objektspronomenen, medan de informanter som går i skola i Klintehamn däremot har färre dialektala varianter av ai-diftongen. Dialekt gotländska attityd Specific Languages Studier av enskilda språk
4	Ringmursprat och tunnelbanesnack : <em>om gymnasieungdomars bruk av och attityder till dialekt på Gotland och i Stockholm</em> / Youth dialects on Gotland and in Stockholm<em> </em> : <em>a study of high-school youth's language use and attitudes </em> Pappinen, Anna January 2009 (has links) <p>Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever. Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.</p> Gymnasieelever dialektbruk dialektattityder talspråk identitet upplevd norm faktisk norm gotländska stockholmska Swedish language Svenska språket
5	"Greingranar, dei vaitu" : Dialektutjämning i tre generationer på Gotland Klang, Maria January 2018 (has links) Dialektutjämning är fenomenet där dialekter försvagas och blir mer lika sina respektive standardspråk. Vanligtvis förekommer traditionella dialekter hos äldre individer på landsbygden. I denna uppsats undersöks tre generationer manliga gotlänningars språkliga varieteter, med fokus på den äldsta informantens varietet. Syftet med undersökningen är att se vilka skillnader och likheter som finns mellan de tre individernas varietet: vilka dialektala drag som har förts vidare från generation till generation och vilka gotländska drag som håller på att försvagas. Materialet består av transkriberade intervjuer varifrån dialektala varianter har excerperats, samt informanternas svar på attitydfrågor om den gotländska dialekten. Analysmetoden bygger på tidigare forskning inom sociodialektologi och utförs genom jämförande av informanternas varieteter som diskuteras med informanternas svar på attitydfrågorna i åtanke. Resultatet visar att det finns en stadig skillnad mellan informanternas varieteter som tyder på en dialektutjämning från generation till generation. Slutsatsen är att drag som inte har kategoriskt bruk i den äldsta generationen har större chans att försvinna i nedstigande generationer. dialektologi dialektutjämning gotländska gutamål arkaismer Specific Languages Studier av enskilda språk
6	Ringmursprat och tunnelbanesnack : om gymnasieungdomars bruk av och attityder till dialekt på Gotland och i Stockholm / Youth dialects on Gotland and in Stockholm : a study of high-school youth's language use and attitudes Pappinen, Anna January 2009 (has links) Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever. Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten. Gymnasieelever dialektbruk dialektattityder talspråk identitet upplevd norm faktisk norm gotländska stockholmska Specific Languages Studier av enskilda språk
7	Döden och de gotländska bildstenarna : En jämförande studie mellan hinsidesföreställningar i skriftliga källor till fornskandinavisk religion och gotländskt bildstensmaterial. Grobosch Thorsell, Rosemarie January 2011 (has links) Detta är en jämförande undersökning mellan hinsidesföreställningar i de skriftliga källorna till fornskandinavisk religion och bildscener på de sena (700 – 1100-talet) gotländska bildstenarna. Den tidigare forskningen kring hinsidesföreställningarna har ofta fokuserat på Valhall vilket enligt mig kan ha lett till att andra centrala föreställningar kan ha kommit i skymundan. Jag visar med min genomgång av föreställningarna i de skriftliga källorna att de olika platserna som den döde kunde komma till bär på gemensamma aspekter i form av kvinnan som möter den döde, kvinnan som härskar över den döde samt hallen där man åt och drack. Samma tema återkommer på de sena gotländska bildstenarna . De visar dessutom en liknande variation av föreställningarna som de skriftliga källorna. Valhall är alltså inte nödvändigtvist den enda tolkningen av dessa bildscener. / This is a comparative study between afterlife beliefs in written sources to the Norse religion and visual scenes in the late Gotland picture stones. The previous research on afterlife beliefs has often focused on the Valhallamotif, which in my opinion, could have led to the problem that other essential ideas of afterlife may have been overlooked. I show in my review that the afterlife beliefs in the written sources share common aspects: the woman who meets the deceased, the women who rule over the dead and the hall where the dead eat and drinks. The same aspects return on the late Gotland picture stones. They also show a similar variation in the notions of afterlife as the written sources. Valhalla is not necessarily the only interpretation of the image scenes. gotländska bildstenar Gotland bildstenar fornskandinavisk religion fornnordisk mytologi vikingatid Valhall Odin einherjare valkyrja Hel Freyja välkomstscen segelskepp dryckeshorn Rán dödsriken dödsföreställningar hinsidesföreställningar runstenar Sleipnir dís hamingja fylgjukona HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP History of religion Religionshistoria

1

Page generated in 0.0311 seconds