Global ETD Search

1	Religionskunskapslärares utsagor om undervisning av Sveriges förkristna religioner : - en studie av religionskunskapslärares utsagor om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A Hagman, Dan January 2011 (has links) Sammanfattning: I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond. Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet. Nya styrdokument träder i kraft 1 juli 2011. Informanternas utsagor indikerar generellt att religionerna betraktas museala med lågt samtidsvärde och meningserbjudande. Deras utsagor uttrycker även begränsade kunskaper om religionerna samt ett icke prioriterande av dem inom gymnasieskolans kärnämneskurs Religionskunskap A. Min slutsats är att resultatet kan härledas till att gällande ämnesplan och kursplan för religionskunskap på gymnasiet frånser preciseringar av religionerna. Fornskandinavisk religion Samisk religion Religionskunskap A Intervju.
2	Fornskandinavisk religion i religionskunskap : Ett praxisnära arbete Leyonberg, Wille January 2020 (has links) Syftet med uppsatsen är att belysa bristen av information om fornskandinavisk religion i religionskunskapsläromedel. Utifrån denna brist ger jag ett exempel på hur ett kapitel som behandlar fornskandinavisk religion i ett läromedel kan se ut. Arbetet är uppdelat i två delar, en uppsatsdel och ett praxisnära arbete, det kompletterande kapitlet. Studien som utförs i denna uppsats är en litteraturanalys där avsnitt om den fornskandinaviska religionen i tre olika läromedel ämnade för religionskunskap jämförs. Studien visar att de böcker som behandlar fornskandinavisk religion tar upp det ytterst ytligt och ofta felaktigt. Utifrån den ovannämnda studien skapar jag det kompletterande kapitlet. Kapitlet tar upp det som dessa böcker saknar, men innehåller även delar av befintliga kapitel som jag anser att har behandlats bra i böckerna. Fornskandinavisk religion religionskunskap läromedel Religious Studies Religionsvetenskap
3	Samisk schamanism och fornskandinavisk sejd : En jämförande studie Petersson, Hans January 2011 (has links) Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och människors samspel på ett lekfullt sätt. Schamanismen har med sin annorlunda världsbild stått för något exotiskt men samtidigt skrämmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jämförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i både den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd. Författaren till uppsatsen undersöker mer explicit vilka likheter respektive skillnader det finns mellan samisk schamanistisk jojk och andetrumma och fornskandinavisk galdrsång och sejdens trolltrumma. I sökandet efter likheter och skillnader ges beskrivningar av synen på könen och dess roll i kulten och kulturen. Slutligen ämnar författaren söka svar kring hur det är möjligt att med hjälp av bekräftade likheter definiera ett släktskap mellan fornskandinavisk religion och samisk schamanism. Fornskandinavisk religion galdrar samisk religion schamanism sejd völva History of religion Religionshistoria
4	Hästoffer i fornnordisk religion Sterneland, Lisa January 2006 (has links) <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 – 550), vendeltid (år 550 – 800) och vikingatid (år 800 – 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed. Huvuddelen av det presenterade materialet kommer dock att behandla yngre järnålder.</p><p>Uppsatsen kommer att behandla följande frågeställningar:</p><ul type="disc"><li>Varför offrades hästar i den fornnordiska religionen?</li><li>På vilka sätt offrades hästar i den fornnordiska religionen och vilka olika betydelser hade hästoffret i olika ritualer?</li><li>Vad finns det för likheter och skillnader av hästoffer i det som beskrivs i litteraturen och i det som det arkeologiska materialet visar?</li></ul> vikingatidens religion fornskandinavisk religion hästoffer blot offer hästkött völsetåten Sleipner Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
5	Hästoffer i fornnordisk religion Sterneland, Lisa January 2006 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 – 550), vendeltid (år 550 – 800) och vikingatid (år 800 – 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed. Huvuddelen av det presenterade materialet kommer dock att behandla yngre järnålder. Uppsatsen kommer att behandla följande frågeställningar: <ul type="disc">Varför offrades hästar i den fornnordiska religionen? På vilka sätt offrades hästar i den fornnordiska religionen och vilka olika betydelser hade hästoffret i olika ritualer? Vad finns det för likheter och skillnader av hästoffer i det som beskrivs i litteraturen och i det som det arkeologiska materialet visar? vikingatidens religion fornskandinavisk religion hästoffer blot offer hästkött völsetåten Sleipner Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
6	Gamla bilder, nya identiteter : En queerteoretisk analys av samtida tolkningar och användningar av bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion Bååth Bergstedt, Elin January 2011 (has links) Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod. Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild. Det queera, gränsöverskridande och kaotiska uppfattas ha en betydelsefull plats i religionen, och man betraktar detta som en källa till kreativitet och kraft. Sejden förknippas särskilt med genusöverskridande, vilket kopplas till att gränsöverskridande av olika slag ses som en källa till kraft och kunskap inom shamanska kulturer världen över. Sejden framstår även som betydelsefull i skapandet av normöverskridande genusidentiteter genom att rollen som völva särskilt försätter kvinnligt kroppsmarkerade individer i en maktposition. Normen för hur en ”kvinna” ska vara utmanas ytterligare genom de bilder av självständiga, mäktiga och ambivalenta gudinnor som framträder i samtalsdeltagarnas tolkningar. Fornskandinavisk religion sejd nyhedendom queerteori genus HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Social anthropology/ethnography Socialantrolopologi/etnografi Gender studies Genus
7	Ragnarök och den nya tiden : en undersökning av medeltida bildmotiv från Hälsingland Pousard, Petra January 2003 (has links) <p>Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.</p><p>Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation.</p><p>Min frågeställning har varit:</p><p>Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?</p> religionsskifte Sveriges kristnande fornnordisk religion vikingatidens religion Hälsingland bildvävar fornskandinavisk religion bildmotiv Överhogdalsbonaden ackulturation synkretism Skogbonaden fornnordisk mytologi Skog Överhogdal History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
8	Döden och de gotländska bildstenarna : En jämförande studie mellan hinsidesföreställningar i skriftliga källor till fornskandinavisk religion och gotländskt bildstensmaterial. Grobosch Thorsell, Rosemarie January 2011 (has links) Detta är en jämförande undersökning mellan hinsidesföreställningar i de skriftliga källorna till fornskandinavisk religion och bildscener på de sena (700 – 1100-talet) gotländska bildstenarna. Den tidigare forskningen kring hinsidesföreställningarna har ofta fokuserat på Valhall vilket enligt mig kan ha lett till att andra centrala föreställningar kan ha kommit i skymundan. Jag visar med min genomgång av föreställningarna i de skriftliga källorna att de olika platserna som den döde kunde komma till bär på gemensamma aspekter i form av kvinnan som möter den döde, kvinnan som härskar över den döde samt hallen där man åt och drack. Samma tema återkommer på de sena gotländska bildstenarna . De visar dessutom en liknande variation av föreställningarna som de skriftliga källorna. Valhall är alltså inte nödvändigtvist den enda tolkningen av dessa bildscener. / This is a comparative study between afterlife beliefs in written sources to the Norse religion and visual scenes in the late Gotland picture stones. The previous research on afterlife beliefs has often focused on the Valhallamotif, which in my opinion, could have led to the problem that other essential ideas of afterlife may have been overlooked. I show in my review that the afterlife beliefs in the written sources share common aspects: the woman who meets the deceased, the women who rule over the dead and the hall where the dead eat and drinks. The same aspects return on the late Gotland picture stones. They also show a similar variation in the notions of afterlife as the written sources. Valhalla is not necessarily the only interpretation of the image scenes. gotländska bildstenar Gotland bildstenar fornskandinavisk religion fornnordisk mytologi vikingatid Valhall Odin einherjare valkyrja Hel Freyja välkomstscen segelskepp dryckeshorn Rán dödsriken dödsföreställningar hinsidesföreställningar runstenar Sleipnir dís hamingja fylgjukona HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP History of religion Religionshistoria
9	Ragnarök och den nya tiden : en undersökning av medeltida bildmotiv från Hälsingland Pousard, Petra January 2003 (has links) Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen. Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation. Min frågeställning har varit: Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism? religionsskifte Sveriges kristnande fornnordisk religion vikingatidens religion Hälsingland bildvävar fornskandinavisk religion bildmotiv Överhogdalsbonaden ackulturation synkretism Skogbonaden fornnordisk mytologi Skog Överhogdal History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

Search results