<p>Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.</p>

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.

I den här kvantitativa studien undersöktes andraspråkstalares uppfattning av svensk satsbetoning i dialekterna skånska respektive stockholmska. Studien syftade till att tillföra ökad kunskap om hur målspråkets prosodi uppfattas av andraspråkstalare, vilket kan ha didaktiska implikationer och är utvecklande för vår förståelse av andraspråksinlärning av prosodi. Två frågeställningar formulerades: hur uppfattas svensk satsbetoning av individer med svenska som andraspråk, som är minst 15 år gamla, i Stockholmjämförelsevis med Skåne samt påverkar vistelsetiden i Stockholmsområdet respektive Skåne uppfattningen av satsbetoning i svenskan? Deltagarna fick, genom ett webbaserat perceptionstest med 16 meningar, bedöma vilket ord som uppfattades som framhävt i varje mening. Resultatet indikerade att det är få av deltagarna som bor i Skåne som uppnår 100% korrekta bedömningar, medan relativt många deltagare från Stockholmsområdet uppnår 100% korrekta bedömningar, oavsett hur länge de har befunnit sig i respektive område. För Skåne antydde resultaten dessutom att vistelsetid i Sverige kan korrelera med korrekta bedömningar. Resultaten är dock lite svårtolkade på grund av brist på data. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att olika sätt att realisera satsbetoning kan vara olika svåra att uppfatta och att tid i området inte generellt korrelerar med bearbetning av målspråksprosodi, utan att en sådan korrelation kan vara beroende av hur målspråksprosodin realiseras fonetiskt.