Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning. I studien ingick två grupper, en inkluderade elva deltagare med normal hörsel och den andra åtta deltagare med en hörselnedsättning. Deltagarna fick genomföra sex test som undersökte perception av tal i brus, tonglidning i a-ljud respektive ord, ordaccent samt emotionell prosodi. De fick även fylla i en enkät om hur de upplevde sin hörsel och perception av emotionell prosodi. Normalhörande presterade bättre på samtliga test och det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna för fem av sex test. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan tonglidning och emotionell prosodi framför allt när det gäller tonglidning i ord. Detta indikerar att personer med en nedsatt frekvensdiskrimineringsförmåga också har en nedsatt förmåga att uppfatta emotionella nyanser i tal. Sambandet mellan förmågan att uppfatta emotionell prosodi och grad av hörselnedsättning var dock starkare. Med en nedsatt förmåga att uppfatta emotionell prosodi ökar risken för missförstånd vid verbal kommunikation. Vidare studier behövs dock för att säkerställa resultaten.

<p>Lärarexamen</p>

I detta examensarbete presenteras en studie med syftet att undersöka lärares förhållningssätt till uttalsundervisning på SFI. En webbaserad enkätundersökning har frambringat kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att uttalsundervisningens roll i språkundervisningen varierar stort bland SFI-lärare. Slutsatsen är att trots tillgängliga metoder med stöd i aktuell forskning, formuleringar i styrdokument, konsekvenser för inlärarens språkutveckling och socialisering, uttalsundervisning bortprioriteras av vissa lärare. Endast en knapp majoritet av den uttalsundervisning som förekommer är systematisk utformad och avsaknad av generella inriktningar visar på en instabilitet rörande uttalsträning i SFI-utbildningen. Några lärare visar dock på specifika insikter om just prosodins och satsintonationens betydelse för uttalsutvecklingen; för de studerande innebär resultatet att av läraren medvetet utformad uttalsundervisning i utbildningen är slumpartad.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på</p><p>uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt</p><p>uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material</p><p>samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga</p><p>informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att</p><p>inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och</p><p>vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna</p><p>lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar</p><p>vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig</p><p>prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som</p><p>resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla</p><p>för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.</p>

I detta arbete använder jag rewriting som metod för att stärka fyra egenskrivna låtar. Under rewritingsessionerna har jag identifierat problemområden i låtarna och kunnat ersätta detta låtmaterial med nytt material. Det nya materialet är skapat i enighet med erkända låtskrivartekniker och teorier, samt egen personlig preferens. Arbetet resulterade i fyra omskrivna låtar som enligt mig lyckades med sitt syfte om att lyftas. En kortare demoproduktion per låt gjordes sedan för att ge ett utkast till framtida produktion.

No description available.

<p>The Swedish language contains contrasts of tonal word accents, realized by change in the F0 contour. Contrasts of word accents require at least two syllables with stress on the first syllable of the word or a stressed syllable followed by a non-stressed.</p><p>The purpose of the present study was to examine how five-year-old children living in Östergötland with typical language development produce and discriminate tonal word accents. In addition, it was investigated how these abilities affect each other and comparisons were made to a similar study on children living in Skåne.</p><p>For elicitation of tonal word accents a set of pictures with contrastive tonal word accents was used. The children were recorded and their answers were evaluated by visual classification of their F0-curves. In a perceptual analysis of the children’s productions, 11 linguistically naive listeners evaluated 44 randomized words from the recordings. For the evaluation of the children’s perceptual ability a recording of the words was made. The words were presented randomly and the children were asked to point at the picture, which in their opinion, matched the word from the recording.</p><p>The results show that the children have difficulties producing tonal word accents. The acoustic analysis for words with accent 1 agrees more with the model than words with accent 2, while the naive listeners more easily perceived words with accent 2. In accordance with the naive listeners, the children also perceived words with accent 2 more easily.</p> / <p>Det svenska språket innehåller prosodiska drag som realiseras genom betoning eller tonhöjdsförändring av ord eller delar av ord. Ett sådant drag är ordaccenter, som kan utgöra lexikala kontraster. Utvecklingen av prosodi och ordaccenter startar tidigt, redan vid födseln och utvecklas sedan tillsammans med övrig språkutveckling.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur femåriga östgötska barn med typisk språkutveckling producerar och diskriminerar ordaccentkontraster. Studien har även undersökt om dessa förmågor skiljer sig från varandra. Jämförelser har gjorts med en liknande studie på skånska femåringar.</p><p>Barnens produktion testades med hjälp av fem ordpar med ordaccentkontraster, som spelades in och bedömdes genom okulär besiktning av F0-kurvor. Perceptuell bedömning av produktionen utfördes av 11 naiva lyssnare på 44 slumpvis utvalda ord. I undersökningen av barnens perceptuella förmåga att diskriminera mellan ordaccenterna fick de lyssna på en förinspelning av ordparen. Orden presenterades i slumpvis ordning och barnen pekade på den bild som bäst passade ihop med ordet de hörde.</p><p>Studien visar att östgötska barn i likhet med skånska barn har svårt att i överensstämmelse med en vuxen modell producera ordaccenter. Jämförelse med modellen visar högre överensstämmelse med accent 1 än med accent 2, medan den naiva lyssnarbedömningen visar att accent 2 var lättare att uppfatta. Östgötska femåringar har även svårt att uppfatta ordaccenter. Studien visar dock att barnen har lättare att uppfatta ord med accentkontraster än att själva producera dem.</p>

<p>I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen. Materialet består av inspelade testsamtal och transkriptioner som utökats med prosodiska markeringar vid genomlyssnandet. Fokus har lagts på betoning av rätt sta-velse, förlängning av rätt ljud och realisering av accenter. Resultaten visar att alla som godkänts på hela det muntliga testet uppvisar en genomsnittligt högre basprosodisk kompetens jämfört med de underkända. De som godkänts på själva uttalsdelen realiserar de prosodiska reglerna korrekt i större utsträckning. Ett undantag finns dock bland de för uttalet underkända varför en mindre näranalys gjorts. De slutsatser som kan dras från denna undersökning tyder på att en god basprosodi har betydelse för möjligheten att klara Tisus och att därmed få bedriva akademiska studier i Sverige. Tonala drag i form av realisering av grav accent har emellertid ingen betydelse.</p>

<p>Prosodimodeller som bl.a. kan användas i talsynteser grundar sig ofta på analyser av tal som består av enbart tonande segment. Framför tonlös konsonant saknar vokalsegments grundtonskurvor möjlig fortsättning och blir dessutom kortare. Detta brukar då justeras med hjälp av trunkering av grundtonskurvan. Tidigare studier har i korthet visat att skillnader, förutom trunkering, i vokalers grundtonskurva kan uppstå beroende på om efterföljande segment är tonande eller tonlöst. Med utgångspunkt från dessa studier undersöks i detta examensarbete grundtonskurvan i svenska satser. Även resultaten i denna studie visar att olika strategier i grundtonskurvan används, och att trunkering inte räcker för att förklara vad som sker med grundtonskurvan i dessa kontexter. Generellt visar resultaten på att det verkar viktigt för försökspersonerna att behålla den information som grundtonskurvan ger i form av max- och minimumvärde, och att fall och stigningar så långt det går bibehålls.</p>