Spelling suggestions: "subject:"ordainment"" "subject:"accent""
1 |
Relationen mellan perception av prosodi och perception av tonglidning : En jämförande studie mellan normalhörande och personer med hörselnedsättningCederqvist, Jenni, Karlsson, Therése January 2014 (has links)
Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning. I studien ingick två grupper, en inkluderade elva deltagare med normal hörsel och den andra åtta deltagare med en hörselnedsättning. Deltagarna fick genomföra sex test som undersökte perception av tal i brus, tonglidning i a-ljud respektive ord, ordaccent samt emotionell prosodi. De fick även fylla i en enkät om hur de upplevde sin hörsel och perception av emotionell prosodi. Normalhörande presterade bättre på samtliga test och det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna för fem av sex test. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan tonglidning och emotionell prosodi framför allt när det gäller tonglidning i ord. Detta indikerar att personer med en nedsatt frekvensdiskrimineringsförmåga också har en nedsatt förmåga att uppfatta emotionella nyanser i tal. Sambandet mellan förmågan att uppfatta emotionell prosodi och grad av hörselnedsättning var dock starkare. Med en nedsatt förmåga att uppfatta emotionell prosodi ökar risken för missförstånd vid verbal kommunikation. Vidare studier behövs dock för att säkerställa resultaten.
|
2 |
De dansande stégen mot svenskan : En kvantitativ studie om hur dans på fritiden samverkar med andraspråkstalares uttal av svenska tonala ordaccenter / The dancing steps towards Swedish tonal word accentsPersson, Elin January 2018 (has links)
Syftet med denna uppsats var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkselevers uttal av svenska ordaccenter. För att besvara frågeställningen valdes en kvantitativ studie i form av enkätundersökning och språkfärdighetstest. Undersökningen utfördes på 49 informanter med svenska som andraspråk och information kring dansvanor, och även vanor gällande annan form av idrott, samt ett flertal andra faktorer som var kända för att påverka andraspråksinlärning samlades in. Språkfärdighetstestet bestod av tio meningar som sammanlagt innehöll fem målordpar, där vardera ordpar innehöll ett ord med grav eller akut accent. Den auditiva analysen bedömde om informanterna åstadkom någon separering i det tonala uttalet mellan orden i ordparen. Resultatet visade en signifikant relation mellan den beroende variabeln och predikatorn ”tid i Sverige”. Den deskriptiva statistiken antydde att de informanter som utförde idrott på fritiden fick bättre resultat på språkfärdighetstestet än de informanter som dansade på fritiden. Korrelationsstudien visade på en starkare korrelation mellan språkfärdigheten och intensiteten i dans och idrott än i endast idrott. Interbedömarreliabilitetstestet visade på låg reliabilitet i annoteringen, vilket innebar osäkra slutsatser. Detta ledde däremot till förslag för framtida forskning.
|
3 |
De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen / Tonal Word Accent and Stress in Compound Words in Traditional Scanian DialectsStrandberg, Mathias January 2014 (has links)
Swedish has a contrast between two so-called tonal word accents: accent 1 and accent 2. In central standard Swedish, for example, compound words generally have accent 2 and primary stress on the first element. In contrast, traditional Scanian dialects exhibit both a high occurrence of accent 1 in compounds and dialect geographic variation between accent 2 and second element stress. This dissertation argues in favour of four diachronically oriented hypotheses pertaining to the word accent distribution in compounds with monosyllabic first elements in these dialects: (1) compounds emanating from syntactic juxtapositions have accent 1; (2) compounds formed by way of compounding proper (stem compounds and comparable formations) have accent 2 or second-element stress; (3) compounds of either of these two types do, however, have accent 1 if the first element was originally disyllabic and has lost its posttonic syllable through syncope; (4) West Germanic loanwords have accent 1. This permits the generalisation that postlexical accent 2, which applies generally in compounds in central standard Swedish, for example, only applies in (non-syncopated) compounds proper in Scanian dialects, while in the other categories the word accent follows from the first element. The larger dialect geographical picture in Sweden is discussed, and it is concluded that the system found in Scanian and many other dialects represents the original state of affairs in Scandinavia as a whole, while the central standard Swedish system with general accent 2 in compounds is an innovation. The dissertation also gives a dialect geographical account of second-element stress, which, in agreement with previous research, is found to be primarily a south Scanian but to some degree also a north-west Scanian phenomenon. It is further proposed that Scanian second-element stress originated in an accent-2 curve with the floating prominence tone H (entailing the curve’s F0 maximum) timed with the posttonic syllable, by way of association of the prominence tone to the posttonic syllable. This curve is documented in south-east Scania and is hypothesised to have earlier been spread throughout southern and western Scania.
|
Page generated in 0.0332 seconds