I denna kvantitativa studie undersöktes om personer med svenska som andraspråk hade svårare att uppfatta skånsk satsbetoning än personer med svenska som förstaspråk. Hypotesen var att det är särskilt svårt att uppfatta satsbetoningen när det följer ett annat ord efter ett starkt betonat ord inom samma yttrande. I skånska blir nämligen det följande ordet inte helt deaccentuerat, vilket dock är vanligt i många andra språk. Utan denna deaccentueringen kan det, enligt hypotesen, vara svårt att avgöra vilket ord som är mest betonat i yttrandet. I ett webbaserat perceptionstest som innefattade 16 korta meningar upplästa av en skånsk talare fick deltagarna besvara vilket ord i varje mening som de uppfattade som mest framhävt. Resultatet visade att deltagarna med svenska som andraspråk gjorde färre korrekta bedömningar av satsbetoningsplaceringen än deltagarna med svenska som förstaspråk. Resultatet visade dock bara en svag tendens till att denna svårighet var, i linje med hypotesen, relaterad till satsbetoningens placering. Däremot visade resultaten att svenskans ordaccenter hade en inverkan på hur deltagarna uppfattade satsbetoningen. En slutsats blev att det faktum att satsbetoning i tidigare studier har visat sig vara svårt att lära in i ett andraspråk, kan i viss mån bero på att den kan vara svår att uppfatta. Därtill kan det finnas skäl att även ta hänsyn till svenskans ordaccenter vid undervisning i basprosodi.

I denna kvantitativa perceptionsstudie undersöks hur andraspråkstalare med olika modersmål uppfattar rikssvensk satsbetoning. Hypotesen var att andraspråkstalare har svårare för att uppfatta satsbetoning än personer med svenska som förstaspråk, framförallt eftersom den kan vara svår att urskilja i ett särskilt sammanhang, såsom i meningar där ett ord med ordaccent 2 är placerat efter ett fokuserat ord. I ett webbaserat lyssningstest fick informanterna, 23 andraspråkstalare och 6 förstaspråkstalare, bedöma satsbetoningens placering i 16 korta yttranden. Resultatet indikerade att hypotesen kunde bekräftas eftersom andraspråkstalarnas andel korrekta bedömningar var beroende av om sista ordet i satsen hade accent 1 eller accent 2. Den färre andelen korrekta bedömningar gjorda av andraspråkstalare i jämförelse med förstaspråkstalare var däremot inte signifikant, något som troligen kan härröras till metoderna som användes i studien. Utifrån resultaten drogs slutsatsen att vissa prosodiska fenomen som förekommer i målspråket kan vara svårare att uppfatta för andraspråkstalare än för förstaspråkstalare. Detta kan vara en förklaring till att andraspråksinlärningen av vissa prosodiska drag kan vara lika svår oberoende av modersmålet.

I den här kvantitativa studien undersöktes andraspråkstalares uppfattning av svensk satsbetoning i dialekterna skånska respektive stockholmska. Studien syftade till att tillföra ökad kunskap om hur målspråkets prosodi uppfattas av andraspråkstalare, vilket kan ha didaktiska implikationer och är utvecklande för vår förståelse av andraspråksinlärning av prosodi. Två frågeställningar formulerades: hur uppfattas svensk satsbetoning av individer med svenska som andraspråk, som är minst 15 år gamla, i Stockholmjämförelsevis med Skåne samt påverkar vistelsetiden i Stockholmsområdet respektive Skåne uppfattningen av satsbetoning i svenskan? Deltagarna fick, genom ett webbaserat perceptionstest med 16 meningar, bedöma vilket ord som uppfattades som framhävt i varje mening. Resultatet indikerade att det är få av deltagarna som bor i Skåne som uppnår 100% korrekta bedömningar, medan relativt många deltagare från Stockholmsområdet uppnår 100% korrekta bedömningar, oavsett hur länge de har befunnit sig i respektive område. För Skåne antydde resultaten dessutom att vistelsetid i Sverige kan korrelera med korrekta bedömningar. Resultaten är dock lite svårtolkade på grund av brist på data. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att olika sätt att realisera satsbetoning kan vara olika svåra att uppfatta och att tid i området inte generellt korrelerar med bearbetning av målspråksprosodi, utan att en sådan korrelation kan vara beroende av hur målspråksprosodin realiseras fonetiskt.