I denna kvantitativa studie undersöktes om personer med svenska som andraspråk hade svårare att uppfatta skånsk satsbetoning än personer med svenska som förstaspråk. Hypotesen var att det är särskilt svårt att uppfatta satsbetoningen när det följer ett annat ord efter ett starkt betonat ord inom samma yttrande. I skånska blir nämligen det följande ordet inte helt deaccentuerat, vilket dock är vanligt i många andra språk. Utan denna deaccentueringen kan det, enligt hypotesen, vara svårt att avgöra vilket ord som är mest betonat i yttrandet. I ett webbaserat perceptionstest som innefattade 16 korta meningar upplästa av en skånsk talare fick deltagarna besvara vilket ord i varje mening som de uppfattade som mest framhävt. Resultatet visade att deltagarna med svenska som andraspråk gjorde färre korrekta bedömningar av satsbetoningsplaceringen än deltagarna med svenska som förstaspråk. Resultatet visade dock bara en svag tendens till att denna svårighet var, i linje med hypotesen, relaterad till satsbetoningens placering. Däremot visade resultaten att svenskans ordaccenter hade en inverkan på hur deltagarna uppfattade satsbetoningen. En slutsats blev att det faktum att satsbetoning i tidigare studier har visat sig vara svårt att lära in i ett andraspråk, kan i viss mån bero på att den kan vara svår att uppfatta. Därtill kan det finnas skäl att även ta hänsyn till svenskans ordaccenter vid undervisning i basprosodi.