Studiens syfte är att undersöka kommunikationen mellan lärare och elever under lektionersförsta fem minuter och vad denna innebär för elevers motivation och fokusering. Våraproblemställningar behandlar dels hur lektioner inleds och hur lärare och elever uppleverinledningarna, dels hur en lektion kan inledas så att eleverna blir motiverade för lektionen.Metoden vi har valt för att undersöka detta är en kombination av klassrumsobservationer ochkvalitativa intervjuer med lärare och elever. Undersökningen är gjord på en gymnasieskolaoch vi har följt en klass som går år ett på samhällsprogrammet. Vi har intervjuat fyra lärareoch åtta elever.Resultatet visade att det är viktigt att läraren har en tydlig öppningsfras i det inledande skedetav lektionen för att eleverna ska förstå att lektionen har börjat. Är öppningsfrasen inte tydligfinns risk att eleverna har svårt att finna det fokus som krävs för att följa lektionen och kännasig motiverade inför den. De inledande minuterna, i flertalet av de klassrum vi har besökt,präglas till viss del av småprat. Småpratet är viktigt för att främja relationen mellan lärare ochelever och skapa en stämning där det sker ett fruktsamt lärande. Resultatet visade även att denicke-verbala kommunikationen och lärarens brinnande intresse är viktiga delar för att elevernaska känna sig motiverade och fokuserade. Även yttre faktorer som huruvida eleverna är tröttaeller hungriga påverkar elevens förmåga att fokusera och även att finna motivationen.Bekräftelse är dock viktigast för elevernas motivation.

No description available.

No description available.

I denna kvantitativa studie undersöktes om personer med svenska som andraspråk hade svårare att uppfatta skånsk satsbetoning än personer med svenska som förstaspråk. Hypotesen var att det är särskilt svårt att uppfatta satsbetoningen när det följer ett annat ord efter ett starkt betonat ord inom samma yttrande. I skånska blir nämligen det följande ordet inte helt deaccentuerat, vilket dock är vanligt i många andra språk. Utan denna deaccentueringen kan det, enligt hypotesen, vara svårt att avgöra vilket ord som är mest betonat i yttrandet. I ett webbaserat perceptionstest som innefattade 16 korta meningar upplästa av en skånsk talare fick deltagarna besvara vilket ord i varje mening som de uppfattade som mest framhävt. Resultatet visade att deltagarna med svenska som andraspråk gjorde färre korrekta bedömningar av satsbetoningsplaceringen än deltagarna med svenska som förstaspråk. Resultatet visade dock bara en svag tendens till att denna svårighet var, i linje med hypotesen, relaterad till satsbetoningens placering. Däremot visade resultaten att svenskans ordaccenter hade en inverkan på hur deltagarna uppfattade satsbetoningen. En slutsats blev att det faktum att satsbetoning i tidigare studier har visat sig vara svårt att lära in i ett andraspråk, kan i viss mån bero på att den kan vara svår att uppfatta. Därtill kan det finnas skäl att även ta hänsyn till svenskans ordaccenter vid undervisning i basprosodi.

Denna studie undersöker den kortsiktiga värdeökningen som potentiellt genereras i anknytning till annonseringen av en avknoppning. Totalt undersöks 33 avknoppningar från svenska bolag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 1996-2019. Syftet var att utreda om annonseringar av svenska avknoppningar är förknippade med ett värdeskapande i form av positiv abnorm avkastning. Studien finner att bolagen i genomsnitt erhåller en positiv abnorm avkastning om 1,87% över ett tre dagar långt eventfönster i anslutning till annonseringen. För annonseringsdagen i sig är motsvarande värdeökning 1,12%. Studien undersöker dessutom hur värdeökning påverkas av variabler som på olika sätt kan anknytas till informationsasymmetri. De oberoende variabler som studeras är aktievolatilitet, industriell fokusering och bolagens byten av VD. Studien finner att aktievolatilitet har en tydlig positiv relation till storleken på värdeökningen. Industriell fokusering visas också ha en trolig koppling till värdeökningen. Studien finner däremot ingen tydlig relation mellan förekomsten av ett VD-byte och värdeökningen i anknytning till en avknoppning.

I denna kvantitativa perceptionsstudie undersöks hur andraspråkstalare med olika modersmål uppfattar rikssvensk satsbetoning. Hypotesen var att andraspråkstalare har svårare för att uppfatta satsbetoning än personer med svenska som förstaspråk, framförallt eftersom den kan vara svår att urskilja i ett särskilt sammanhang, såsom i meningar där ett ord med ordaccent 2 är placerat efter ett fokuserat ord. I ett webbaserat lyssningstest fick informanterna, 23 andraspråkstalare och 6 förstaspråkstalare, bedöma satsbetoningens placering i 16 korta yttranden. Resultatet indikerade att hypotesen kunde bekräftas eftersom andraspråkstalarnas andel korrekta bedömningar var beroende av om sista ordet i satsen hade accent 1 eller accent 2. Den färre andelen korrekta bedömningar gjorda av andraspråkstalare i jämförelse med förstaspråkstalare var däremot inte signifikant, något som troligen kan härröras till metoderna som användes i studien. Utifrån resultaten drogs slutsatsen att vissa prosodiska fenomen som förekommer i målspråket kan vara svårare att uppfatta för andraspråkstalare än för förstaspråkstalare. Detta kan vara en förklaring till att andraspråksinlärningen av vissa prosodiska drag kan vara lika svår oberoende av modersmålet.

I den här kvantitativa studien undersöktes andraspråkstalares uppfattning av svensk satsbetoning i dialekterna skånska respektive stockholmska. Studien syftade till att tillföra ökad kunskap om hur målspråkets prosodi uppfattas av andraspråkstalare, vilket kan ha didaktiska implikationer och är utvecklande för vår förståelse av andraspråksinlärning av prosodi. Två frågeställningar formulerades: hur uppfattas svensk satsbetoning av individer med svenska som andraspråk, som är minst 15 år gamla, i Stockholmjämförelsevis med Skåne samt påverkar vistelsetiden i Stockholmsområdet respektive Skåne uppfattningen av satsbetoning i svenskan? Deltagarna fick, genom ett webbaserat perceptionstest med 16 meningar, bedöma vilket ord som uppfattades som framhävt i varje mening. Resultatet indikerade att det är få av deltagarna som bor i Skåne som uppnår 100% korrekta bedömningar, medan relativt många deltagare från Stockholmsområdet uppnår 100% korrekta bedömningar, oavsett hur länge de har befunnit sig i respektive område. För Skåne antydde resultaten dessutom att vistelsetid i Sverige kan korrelera med korrekta bedömningar. Resultaten är dock lite svårtolkade på grund av brist på data. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att olika sätt att realisera satsbetoning kan vara olika svåra att uppfatta och att tid i området inte generellt korrelerar med bearbetning av målspråksprosodi, utan att en sådan korrelation kan vara beroende av hur målspråksprosodin realiseras fonetiskt.

Acoustic focusing of microscale protein crystals with acoustophoresis technology could reduce clogs during experiments with the scientific technique serial femtosecond x-ray crystallography (SFX). SFX determines molecular structures of proteins, these structures are valuable in drug discovery and fundamental biomedical research. Lysozyme crystals were focused in their own mother liquor and dilutions with PBS buffer. The aim of these tests were to study how the acoustic contrast factor Φ changes with the medium. Recorded experiments were analyzed using the particle tracking software Trackmate to extract velocities and radii. The lysozyme crystals changed morphologies in large dilutions of PBS buffert, they either became rounder or broke into fragments. The changed forms are likely caused by dissolution behaviors; some dilutions were unstable, but not unstable enough to dissolve the crystals completely.  Measured velocities during focusing of the crystals had large variance. Sinusoidal fits of the velocities had significant increases in amplitudes for larger dilutions of PBS. A change in acoustic contrast factor Φ could be the cause for the increased amplitudes, but the results do not rule out other causes. There are currently major knowledge gaps about using protein crystals as particles with acoustophoresis technologies, hence many ideas for future works have been proposed in this master thesis report. / Akustisk fokusering av mikrometers-stora proteinkristaller med hjälp av ultraljudsteknik skulle kunna reducera proppar under experiment med tekniken seriell femtosekundskristallografi (SFX). SFX kan avgöra vilken struktur proteinmolekyler har, dessa strukturer är värdefulla för industriell utveckling av nya läkemedel och fundamental biomedicinsk forskning. Proteinkristaller av lysozym har fokuserats i sin egen kristalliseringslösning och utspädningar av PBS. Målet med de här experimenten var att se om den akustiska flödeskontrasten Φ kunde bli påverkad. Fokuseringar spelades in och partiklarnas hastigheter vid fokuseringarna mättes med hjälp av Trackmate (en mjukvara för partikelspårning). I de större utspädningarna förändrades lysozymkristallernas former, de blev antingen mer runda eller så blev de små bitar. Förändringen skedde förmodligen på grund av upplösningsmekanismer i instabila utspädningar.  Uppmätta hastigheter vid testerna hade stor varians, men kurvanpassningar av data tyder på att hastigheterna ökar signifikant med utspädningar av PBS. Den akustiska flödeskontrasten Φ kan vara orsaken för ökade hastigheter, men andra hypoteser gick inte att utesluta med resultaten. Stora kunskapshål finns om akustisk fokusering av proteinkristaller, därför har många idéer för framtida experiment och arbeten föreslagits i rapporten.

En förhöjd produktion av fria kappakedjor (KFLC) i serum observeras vanligen vid inflammatoriska processer och vid autoimmuna sjukdomar. En överproduktion av fri kappakedja utgör en markör för intratekal immunglobulinproduktion i centrala nervsystemet (CNS) vilket kan ofta ses vid multipel skleros och andra inflammatoriska nervsjukdomar. Detta kan mätas både kvantitativt genom IgG index med nefelometri och kvalitativt genom att påvisa oligoklonala band i cerebrospinalvätska (CSV) med isoelektrisk fokusering. Syftet med studien är att sätta upp analys för bestämning av fri kappa-kedja i likvor på en nefelometer och utvärdera olika kvantitativa mått för intratekal Ig-syntes där fri kappakedja ingår genom att jämföra de mot isoelektrisk fokusering, vilket är dagens standardmetod för att påvisa intratekal Ig syntes. Studien erhöll goda resultat för olika KFLC parametrar jämfört med oligoklonalaband, där KFLC IF påvisade högst sensitivitet och specificitet (72% och 93%) jämfört med oligoklonala band. / An increased production of free coat chains in (KFLC) serum is commonly observed in inflammatory processes and in autoimmune diseases. An overproduction of free kappa chain is a marker for intrathecal immunoglobulinproduction in the central nervous system (CNS), which can often be seen in multiple sclerosis and other inflammatory nerve diseases. This can be measured both quantitatively by IgG index with nephelometry and qualitatively by detecting oligoclonal bands in cerebrospinal fluid (CSF) with isoelectric focusing. The purpose of the studies is to set up analysis for determination of free kappa chain in liquids on a nephelometer and evaluate different quantitative measures for intrathecal Ig synthesis where free kappa chain is included by comparing them against isoelectric focusing, which is the current standard method for detecting intrathecal Ig synthesis. The study obtained good results for different KFLC parameters compared to oligoclonal bands, where KFLC IF has the highest sensitivity and specificity (72%and 93%) compared to oligoclonal bands.

<p>QC 20110615</p>