Jag har i denna uppsats valt ut ett område i Dresdens absoluta centrum och undersökt gatunamn ur ett morfologiskt och etymologiskt perspektiv. När det gäller det morfologiska har jag analyserat de ingående suffixen och fogeelementen (-er,      -itz, -ner, -en- och -s-). Det etymologiska har utgått från olika namngivningsprinciper för gatunamnen: efter personer, utseende, yrken och färger. Namn efter läge och funktion har fått utgå, då de inte rymts inom ramen för denna undersökning. Det har gjort att jag kunnat granska totalt 60 av de 98 ingående gatorna i centrumområdet i Dresden. Jag har dels använt mig av Google kartor och dels några viktigare böcker (Das Namenbuch der Straßen und Plätze im 26er Ring Dresden, Wortbildung der deutschen Gegenwartssprache och Wortbildung des modernen Deutschen - Ein Lehr- und Übungsbuch). Mina resultat i denna uppsats är att de gator som heter något med gränder är de äldsta, att August den Starkes familj fick ett stort antal gator uppkallade efter sig, och att det blev mode att uppkalla gator efter manliga borgerliga personer, att kvinnor fick gator uppkallade efter sig först i början av 1900-talet. Vidare resultat är att namn med fogeelement blev ovanliga under andra delen av 1700-talet, att det finns få slaviska influenser på gatunamnen i Dresden, att alla nazistiska namn ändrades efter andra världskriget, att alla kommunistiska namn ändrades i Dresden efter 1989, men inte nödvändigtvis i andra delar av Tyskland, till exempel Berlin och Leipzig.