Syftet med denna uppsats är att undersöka hur encyklopeditet kan förstås inom metalexikografi och praktisk lexikografi. I en teoretisk fördjupning visas att encyklopeditet har förklarats dels utifrån innehållsliga aspekter, såsom omvärldskunskap, dels utifrån formmässiga aspekter, såsom tilläggsinformation. Då encyklopediska definitioner ofta beskrivs som långa och detaljerade associeras de även med fackspråklighet; inom traditionell lexikografi har de kontrasterats mot mer renodlat språkliga definitioner. Men genom påverkan från främst kognitiv semantik är i dag en vanlig uppfattning att det inte går att konstruera ordboksdefinitioner utan encyklopediska inslag. För att undersöka hur encyklopeditet praktiskt kan förstås görs i uppsatsen en kvalitativ analys av växtdefinitioner i Bonniers svenska ordbok (BSO) och Norstedts svenska ordbok (NSO). Denna analys tar sin utgångspunkt i en inledande kategorisering av samtliga växtdefinitioner i ordböckerna. Resultatet visar en högre grad av fackspråklighet i BSO än i NSO, bland annat genom att ord som art, släkte och familj nämns betydligt oftare i BSO:s definitioner. I NSO ges utförligare beskrivningar av välkända växter. Där finns även ett större inslag av definitioner förankrade i en specifik kulturell kontext; snarare än att vara allmängiltiga ges i dessa definitioner prototypiska beskrivningar. Såväl BSO:s fackspråkliga som NSO:s prototypbaserade beskrivningar placeras ofta, men inte alltid, som tilläggsinformation. Således tenderar en viss typ av innehåll att samspela med en viss typ av form, men någon omedelbar koppling går inte att skönja i de undersökta ordboksdefinitionerna. En slutsats är att medan encyklopeditet formmässigt låter sig beskrivas utifrån kriterier som längd och detaljrikedom är det svårare att slå fast vad som innehållsligt utmärker encyklopeditet. Det är också vanskligt att se encyklopedisk information i ordböcker som enbart positivt eller enbart negativt; i stället är det något som måste bedömas utifrån ordbokens tänkta målgrupp och användningsområde.

This thesis deals with the question of why the Swedish Academy Dictionary has its own Library when, for almost a hundred years, it has been located at the University Library of Lund. Looking at the library functions: librarian, users, room and books and their external factors: economy, internal actors, external actors and the development of the Swedish Academy Dictionary helped to shed light upon which relations between these factors have been important in the development of the library. The results show that there has not been a conscious plan behind the Library. A large number of the books in the Library was given by those who have worked at the Dictionary and also by their friends and collegues. Another part was given by the Swedish Academy and was partly gathered when the project was still in Stockholm. Being so close to the books belonging to Lunds University Library has been a factor in not buying so many needed books, like expensive lexica. When the Dictionary moved from Lunds University Library a development into what can be described as a Special Library in Lexicology took place. One factor that was not considered but has proven to be important is the relation between the editors and other people in the society of Lund, and the desire to spread one's name.

<p>Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling. Genom att utnyttja att ord är tvetydiga på olika sätt i källspråk och målspråk kan semantiska relationer mellan ord i källspråket hittas utifrån relationen till målspråket. I denna uppsats har semantisk spegling implementerats och applicerats på tvåspråkiga (svenska ochengelska) ordboksdata. Eftersom de enspråkiga relationerna i semantisk spegling tas fram utifrån ett annat språk har detta utnyttjats i arbetet för att även ta fram tvåspråkiga semantiska relationer. Resultatet har jämförts med befintliga synonymlexikon, utvärderats kvalitativt samt jämförts med ursprungsdata. Resultaten är av varierande kvalitet men visar ändå på potential hos metoden och möjlighet att använda resultatet som lexikal resurs inom till exempel lexikografi</p>

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling. Genom att utnyttja att ord är tvetydiga på olika sätt i källspråk och målspråk kan semantiska relationer mellan ord i källspråket hittas utifrån relationen till målspråket. I denna uppsats har semantisk spegling implementerats och applicerats på tvåspråkiga (svenska ochengelska) ordboksdata. Eftersom de enspråkiga relationerna i semantisk spegling tas fram utifrån ett annat språk har detta utnyttjats i arbetet för att även ta fram tvåspråkiga semantiska relationer. Resultatet har jämförts med befintliga synonymlexikon, utvärderats kvalitativt samt jämförts med ursprungsdata. Resultaten är av varierande kvalitet men visar ändå på potential hos metoden och möjlighet att använda resultatet som lexikal resurs inom till exempel lexikografi

The concept of "family" has undergone major changes over the past 50 years. This thesis examines changes in attitudes and values that can be detected in German and Swedish during this time. In order to investigate these changes in the concept of "family" I have analyzed how the German focus word Familie and the Swedish focus word familj are used in newspaper articles from the 1960s, 1980s and early 2000s. The empirical data consists of German and Swedish newspaper corpora from the three different periods. The theoretical point of departure is a social constructionist perspective, where family is considered to be something constructed and negotiated in language use. The method is corpus linguistic discourse analysis: compound words, collocations and multi-word patterns that include the focus words are analyzed using large text corpora. The study is both about changes in HOW the words familj and Familie are used and WHAT is said about the family in public language use. The thesis shows changes in both Swedish and German language use. I conclude that two different sub-concepts are being constructed and negotiated: the family as a GROUP OF PERSONS and family as a WAY OF LIVING TOGETHER. As regards the family as a group of persons this sub-concept has undergone major changes during the period studied. Differences in Swedish and German language use indicate more and sometimes earlier changes in the Swedish concept of family. The sub-concept of family as a way of living together is more constant. The observed changes can also be seen against a background of Swedish and German conceptual norms of family that do not change to the same extent. New family structures such as nätverksfamiljer (reconstituted families) and regnbågsfamiljer (rainbow families) are partly constructed as deviations from these conceptual norms. The thesis also shows that the sub-concept of family as a group of persons has become even more complex, especially in Swedish language use and particularly in so-called bio boxes, where pets are mentioned as family members and couples without children label themselves as familj. / Begreppet ”familj” har genomgått stora förändringar de senaste 50 åren. I den här avhandlingen studeras vilka förändringar i synsätt och värderingar som kan upptäckas i det tyska och det svenska språkbruket under denna tid. För att undersöka dessa förändringar i begreppet ”familj” analyseras hur det tyska fokusordet Familie och det svenska fokusordet familj används i tidningstext från 1960-talet, 1980-talet och början av 2000-talet. Det empiriska materialet består av tyska och svenska tidningskorpusar från de tre olika perioderna. Den teoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där familj betraktas som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändning. Metoden är korpuslingvistisk diskursanalys: med hjälp av stora textkorpusar analyseras sammansatta ord, kollokationer och flerordsmönster där fokusorden ingår. Det handlar här både om förändringar i HUR orden familj och Familie används och i VAD som sägs om familj i offentligt språkbruk. Avhandlingen visar på förändringar i både den svenska och den tyska språkanvändningen. Jag kommer fram till att två olika delbegrepp konstrueras och förhandlas: familj som PERSONGRUPP och familj som SAMLEVNADSFORM. När det gäller familj som persongrupp genomgår det delbegreppet stora förändringar under den studerade tidsperioden. Förändringarna visar sig vara större och ibland tidigare i det svenska materialet än i det tyska materialet. Delbegreppet familj som samlevnadsform är mer konstant. De förändringar som kan observeras sker också mot en bakgrund av svenska och tyska normbilder av familj, som inte förändras i samma grad. Nya familjebildningar som nätverksfamiljer och regnbågsfamiljer konstrueras delvis som avvikelser från dessa normbilder. Avhandlingen visar också att delbegreppet familj som persongrupp blir allt mer mångfacetterat, särskilt i svenskt språkbruk och i synnerhet i s.k. faktarutor, där även husdjur nämns som familjemedlemmar och par utan barn får etiketten familj.