<p> </p><p>Idag kommer det in mycket sittmöbler från 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstäderna som är stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svårt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske ställs inför frågor som; Måste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur länge till kommer den gamla stoppningen att hålla innan den bryts ned helt? Går det ens att bevara? Vad har det för betydelse för värdet av möbeln.</p><p>Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och känna till material och tekniker som användes under olika tidsperioder. Så jag har därför valt att avhandla stoppade möbler från 1950- och 1960-talet med fokus på de nya material och tekniker som kom att användas under denna tid. Min avhandling omfattar historik från 1950- och 1960-talet, nya material och tekniker som kom under denna period men också tre dokumenterade tapetserararbeten av sittmöbler. Jag ville se hur möbler från ovannämnda period har stoppats från grunden så jag kunde få en närmare uppfattning om materialen som sådant och hur det är att arbeta med dessa.</p><p>1950-talet var ett experimenterande årtionde med en optimistisk tro på nya tekniker och material som kom efter andra världskriget. I Sveriges satsade man på möbelindustrin och dessutom ökade intresset för inredning i de svenska hushållen.</p><p>1960-talet innebar främst nybyggnationer och moderniseringar av befintliga bostäder, vilket kom att öka efterfrågan på möbler skapade för de unga konsumenterna som flyttade hemifrån och skaffade egna boenden. Unga formgivare och konsthantverkare gav sig till känna med starka färger, stora mönster och nya material. De opponerade sig mot det stillsamt eleganta och sökte en friare och mer uttrycksfull form.</p><p>Typiska former för sittmöbler under 1950-talet var organiska, strömlinjeformade och geometriska former. Man strävade efter att ge möblerna ett svävande eller vilande intryck för att uttrycka lätthet. Det tidiga 1960-talet utmärktes mer av enkla, stilrena och funktionalistiska möbler. I slutet av 1960-talet blev möblerna och inredningen fräckare, mjukare, rundare och färggladare.</p><p>Stoppningen i möblerna, som tidigare bestått av kroll och tagel, ersattes av mer och mer av skumgummi och skumplast, medan resårhus ersattes av spiralkärnor (en mängd sammansatta resårer). Det tidigare hantverket ersattes av modultänkande och produktionen rationaliserades. Det handgjorda förlorade i anseende och sågs som omodernt.</p><p> </p>

Idag kommer det in mycket sittmöbler från 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstäderna som är stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svårt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske ställs inför frågor som; Måste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur länge till kommer den gamla stoppningen att hålla innan den bryts ned helt? Går det ens att bevara? Vad har det för betydelse för värdet av möbeln. Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och känna till material och tekniker som användes under olika tidsperioder. Så jag har därför valt att avhandla stoppade möbler från 1950- och 1960-talet med fokus på de nya material och tekniker som kom att användas under denna tid. Min avhandling omfattar historik från 1950- och 1960-talet, nya material och tekniker som kom under denna period men också tre dokumenterade tapetserararbeten av sittmöbler. Jag ville se hur möbler från ovannämnda period har stoppats från grunden så jag kunde få en närmare uppfattning om materialen som sådant och hur det är att arbeta med dessa. 1950-talet var ett experimenterande årtionde med en optimistisk tro på nya tekniker och material som kom efter andra världskriget. I Sveriges satsade man på möbelindustrin och dessutom ökade intresset för inredning i de svenska hushållen. 1960-talet innebar främst nybyggnationer och moderniseringar av befintliga bostäder, vilket kom att öka efterfrågan på möbler skapade för de unga konsumenterna som flyttade hemifrån och skaffade egna boenden. Unga formgivare och konsthantverkare gav sig till känna med starka färger, stora mönster och nya material. De opponerade sig mot det stillsamt eleganta och sökte en friare och mer uttrycksfull form. Typiska former för sittmöbler under 1950-talet var organiska, strömlinjeformade och geometriska former. Man strävade efter att ge möblerna ett svävande eller vilande intryck för att uttrycka lätthet. Det tidiga 1960-talet utmärktes mer av enkla, stilrena och funktionalistiska möbler. I slutet av 1960-talet blev möblerna och inredningen fräckare, mjukare, rundare och färggladare. Stoppningen i möblerna, som tidigare bestått av kroll och tagel, ersattes av mer och mer av skumgummi och skumplast, medan resårhus ersattes av spiralkärnor (en mängd sammansatta resårer). Det tidigare hantverket ersattes av modultänkande och produktionen rationaliserades. Det handgjorda förlorade i anseende och sågs som omodernt.

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete på Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering är ett brett och omfattande område vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre år. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en långt mer komplex och mångfacetterad bild av området gjort sig gällande. I den här rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden på Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberättande med utgångspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill säga 1800-talets andra hälft. Historieberättandet utgår från en möbel som jag valt utifrån den information och de historier som är väsentliga för tiden och som bör synliggöras. Fokus ligger främst på att lyfta fram tapetseraren och dennes betydelse för utformandet av stoppmöbler. Även de tekniker, material och rådande trender som var aktuella under 1800-andra hälft har lyfts fram och satts in i sammanhang som knyter ihop dem med samhället och omvärlden. Arbetet har även resulterat i en skissav en möbel som ska fungera som utgångspunkt för historieberättandet där alla moment i en tillverkningsprocess ska kunna demonstreras. I mitt examensarbete vill jag visa på sidor av hantverket som ligger utanför det rent praktiska och undersöka hur hantverket kan användas som ett hjälpmedel i historieberättandet och informationsspridningen på Skansen. / This report presents the process and results of my bachelor thesis at Carl Malmsten- Furniture Studies. Upholstery is a broad and comprehensive field which has been made clear during three years of education.In addition to the craft as a practical work, insight into a far more complex and nuanced picture of the field has asserted itself. This report presents the work of developing a basis for the pedagogical tasks carried out in upholstery workshop at Skansen. The work has resulted in storytelling about the current time in the workshop, the late 19th century. The storytelling is based on a piece of furniture which I have found most relevent in reference to the information and stories that are essential for its time and that should be noticed. The focus is primarily on highlighting the upholsterer and her or his importance to the design of upholstered furniture. The techniques, materials and trends that were current in the second half of the 19th century has been highlighted and deployed in the context that connects them with society and the surrounding world. This work has also resulted in an outline of a piece of furniture that will serve as the basis for storytelling in which all steps of a production process can be demonstrated. In my thesis, I want to show aspects of the craft beyond the purely practical and investigate in what way the craft can be used as an aid in storytelling and the spreading of knowledge at Skansen.

I detta examensarbete undersöker jag hur tapetserare kan använda sig av grafisk kommunikation för att enkelt förmedla det komplexa och i många fall dolda hantverket i relation till prissättning inom yrket. Hantverk är redan som det är svårt att ta betalt för och att det delvis dessutom inte är synligt för kunden gör inte det hela enklare.Det jag kommit underfund med under skrivandets gång har varit att detta även varit ett sätt för mig att på något vis förebygga att det gamla och traditionella yrke som tapetsering ju är inte riskerar att glömmas och försvinna bort. Genom att gå in på grunderna inom grafisk kommunikation och de olika elementen så som typografi, bild och form ges jag medel att skapa en genomarbetad grafisk mall för utskrivet dokument som jag kan skicka med mina framtida kunder för att informera om vad just deras möbel genomgått. På så sätt blir min kund medveten om den omfattande hantverksprocessen och införstådd med vad hen betalar för vid köp av mina tjänster. Jag anser att detta sätt att kommunicera kan bidra till att sprida kunskap inom hantverket. / In this thesis “Graphic tools of communication - Unfolding the complexity of the upholsterers craft” I examine how upholsterers can use graphic communication to mediate the complex and often hidden handcraft.Handcraft is already hard to charge and the fact that parts of the work is not even visible for the customers does not make the whole thing any easier. What I have become aware of during the process of writing is that this has also been a way for me to prevent the disappearance of the traditional and unique handcraft that upholstery is. By going in to the basics of graphic communication and the different parts that it contains like typography, photography, illustrations and layout, I am given the ability to create a simple and structured template for a printed document which I can give my future customers to inform them about what work has been done on their own piece of furniture. In that way they will become aware of the extensive process that the craft involves and understands what he or she is actually paying for when buying my expertise.I reckon this way of communication can contribute in spreading knowledge about crafts, such as upholstery.

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete i möbeltapetsering på Carl Malmsten Furniture Studies. Med mitt gesällprov som utgångspunkt har jag undersökt hur det dolda hantverket som döljer sig under ytan på en traditionellt stoppad möbel kan synliggöras. Undersökningen har resulterat i en processbeskrivande text–från trären stomme till stoppad och klädd möbel, där mitt fokus legat på att besvara frågorna om vad och varför, snarare än hur. Jag har sökt formuleringar, ord, representativa bilder och illustrationer för att på ett pedagogiskt och trovärdigt sätt förmedla det immateriella värdet och den handlingsburna kunskapen som finns inbakad i en möbel. Svaren på varför-frågorna påvisar nyttan i en handling men även innebörden och vikten av den handlingsburna kunskapen,  vilken även en lekman kan förstå vidden och betydelsen av.  Med en kunskapsteoretisk bakgrund har jag undersökt begreppet kunskap och kunskapsförmedling som ligger till grund för det här arbetet. Jag har bland annat tittat på hur olika typer av kunskap definierats och värderats olika och vad det har haft för betydelse för hantverkets utveckling. Jag har också sökt teoretiskt stöd som understryker syftet med att dokumentera och kommunicera handlingsburen kunskap. I varje äldre möbel som en tapetserare åtar sig finns en kulturhistoria inbäddad och det är genom den som vi lär vårt hantverk. Det arbete som en tapetserare utför handlar därför inte bara om omstoppning och omklädsel av en enskild möbel, utan bidrar i längden även till att stärka det immateriella kulturarvet och fortlevnaden av ett traditionellt hantverk. Av den anledningen har jag med en historisk bakgrund som beskriver hur stoppningshantverket har utvecklats över tid och varför det ser ut som det gör. Liksom vid beskrivningen av arbetet med mitt gesällprov har jag även här särskilt fokuserat på att söka efter svaren på varför-frågorna, d.v.s. den bakomliggande anledningen till att ett material eller en teknik kom i bruk. / This report presents the process and results of my bachelor thesis at Carl Malmsten Furniture Studies. With my journeyman's test  as a starting point, I examined how the hidden craft underneath the surface of a traditional upholstered furniture can be made visible. The investigation has resulted in a describing text - from wooden body to upholstered furniture. My focus has been to answer the questions of what and especially why, rather than how you do something. I have searched formulations, words, representative illustrations and pictures to convey the intangible value and the tacit knowledge that is embedded in a traditional handmade furniture. The answer to question why gives us answers for the benefits of an act, and conveys the meaning and importance of tacit knowledge, which is knowledge that even a person without insight of the craftsmanship can comprehend.   With a epistemological (the theory of knowledge) background, I have examined the concept of knowledge and the dissemination of knowledge, which is the basis for this work. I have studied how different types of knowledge through history has been defined and measured differently, and what consequences it has had for the development of handicraft. I have also searched theoretical support that emphasizes the meaning of documenting and communicating tacit knowledge.  In each piece of furniture that an upholsterer restore, there is a cultural history to find, and it is through that history we learn our craftsmanship. Therefore, the work of a upholsterer is not just about craft itself, it also helps to strengthen the intangible cultural heritage and the survival of a traditional craft. For that reason I have written a historical background that describes the development of Swedish upholstery traditions and how it has evolved over time. As with the description of the work of my journeyman's test, I have particularly focused on searching for answers to the questions of why - the underlying reason whya material or technology came into use.