Världen är idag mer energiberoende än någonsin. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvändning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv när det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tätare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohälsa kan öka till följd av för dålig ventilation. Polhemsskolan i Gävle driver en butik i fastighet P5, där personalen upplever att inomhusmiljön är otillfredsställande. Lokalen upplevs som bullrig och under varma dagar på sommarhalvåret blir inomhustemperaturen hög. Syftet med den här studien är att kartlägga butikens inomhusklimat och föreslå möjliga åtgärder. Ritningar och data samlades in och en rundvandring genomfördes i butiken. Mätningar utfördes sedan på plats. Lufttemperatur och luftfuktighet mättes. Ventilationsflödet mättes och värmeenergiförluster via ventilationen beräknades. Bullernivån i butiken undersöktes och beräkningar utfördes för olika solavskärmningsmöjligheter. Resultatet visar att varken lufttemperaturen, luftfuktigheten eller ventilationsflödet i butiken avviker från Arbetsmiljöverkets rekommendationer. Bullernivån är däremot avsevärt mycket högre i butiken, jämfört med de riktlinjer som finns för svenska arbetsplatser. Bullret kommer främst från butikens kyldiskar. Möjliga åtgärdsförslag gällande inomhustemperaturen är montering av rörlig solavskärmning, för att ge butikens personal möjlighet att själva reglera inomhustemperaturen under varma soliga dagar. Bullernivån kan antingen åtgärdas genom byte av kyldiskar eller genom montering av ljudabsorbenter i lokalen. / The world is more energy dependent than ever. In Sweden, residential and service sector accounts for 38 % of the country’s total energy use.  As a result of the world’s energy dependence the EU has introduced new directives that regulate construction and renovation requirements. Airtightness of building envelope is improving, which creates problems with indoor environment. The indoor temperature in energy efficient buildings is often too high and building related illness may increase due to poor ventilation. Polhemskolan in Gävle runs a small store in a building called P5, where employees are dissatisfied with the indoor environment. The shop is perceived as noisy and during hot summer days, the indoor temperature is high. The purpose of this study is to survey the indoor climate and propose possible measures. Building plans and data was collected. Measurements were then carried out on site. Air temperature and humidity were measured. Air flow was measured, and the thermal energy losses through the ventilation calculated. The intensity of the sound in the shop was measured and the efficiency of different shading devices was calculated. The results show that neither the air temperature, humidity or ventilation flow in the store differs from the recommendations that Arbetsmiljöverket has set up. The intensity of the sound is considerably higher in the store, compared to the existing guidelines for Swedish workplaces. The noise comes mainly from the store's refrigerated counters.   It’s possible to reduce the indoor temperature with a shading device, which would give the staff the opportunity to regulate the indoor temperature on hot sunny days. By replacing the refrigerated counters or by installing sound absorbers in the room, the sound intensity will decrease.

I dagens samhälle har det blivit svårare för företagen att vara uppdaterade i de snabbt växlande trenderna. Därmed kunna möta kundernas behov här har den digitala teknologin fått en allt större inverkan. Med digitala hjälpmedel som till exempel: Instagram, Pinterest och Snapchat har informationsutbytet gällande trender blivit mer tillgängligt för alla. Att arbeta med trendprognoser innebär att leta efter det nya och innovativa för att på så sätt få en överblick över de kommande trenderna. Sättet att utföra och jobba med trendsökning varierar från företag till företag och är vanligt förekommande i fast-fashion företag, exempelvis stora modekedjor. Det saknas täckande information om hur fristående butiker arbetar med trendspaning, där av intresset för att undersöka detta område. Vi vill även granska hur den digitala teknologin har integrerats i trendsökningsprocessen och vad det har bidragit till. För att undersöka på vilket sätt företags inköpsansvariga arbetar med trendspaning och användande av digital teknologi. De olika butikerna är till storlek och omsättning ungefär lika stora och erbjuder likvärdiga varumärken. Resultatet av den insamlade empirin har givit oss en bred bild av hur fristående butiker arbetar med trendprognoser. Inköparnas sätt att arbeta/utföra trendsökning skiljer sig från varandra i olika aspekter. Några av inköparna åker iväg på inspirationsresor och besöker mässor medan andra endast besöker mässor och upptill dessa använder digital teknologi som hjälpmedel. Huruvida digital teknologi har effektiviserat trendsökningsprocessen i modebranschen är i ett för tidigt skede för att kunna avgöra. Gemensamt för samtliga inköpare är att de ser en integrering av den digitala teknologin i trendsökningsprocessen.

A new visual identity for the ski store Alpingaraget in Stockholm has been proposed as the result of this thesis. Theproposal includes a new logotype, various printed matters, design planning of the store, interior design, signs and otherapplications.The theory section is within the field of graphic profiling and with some focus on profiling in stores.A clear visual identity is important for a company because what the company communicates internally and externallyshould be kept as consistent as possible. This is especially important nowadays when more and more similar products andstores are available. This means that the visual identity becomes part of the competition with other products and stores.The base elements in a visual identity are logotype, colors and typograpy. Using these elements according to rules andtemplates makes a consistent visual profile.

I dagens samhälle är det enkelt för konsumenter att klicka hem nya varor över internet, det är viktigt för butiker att integrera fördelarna med en fysisk butik tillsammans med fördelarna med e-handel. Detaljhandeln genomgår en förändring där nya tekniker gör det möjligt att enklare nå ut till den globala marknaden och för de aktörer som erbjuder sina produkter genom flera kanaler blir det lättare att nå en mer lönsam försäljning. Samtidigt som onlinebutikerna expanderar tvingas de enskilda butikerna att stänga igen då de inte har konkurrenskraft nog att behålla sina kunder och sin plats på marknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konkurrensmedel en fysisk butik, utan e-handel, kan använda sig av för att behålla och eventuellt stärka sin position på marknaden. För att besvara syftet och de forskningsfrågor uppsatsen utgår från har tidigare forskning tagits fram om ämnet. De metoder som använts för att samla in materialet till studien är av kvalitativ natur, det har gjorts fem intervjuer med enskilda modebutiker varav fyra är utan e-handel, vi har även genomfört observationer i dessa butiker. För att sammanställa resultatet har empirin analyserats mot tidigare forskning och den teoretiska modellen; konkurrensmedelsmixen. Slutsatsen som dragits av undersökningen är att de viktigaste delarna för att behålla sin position på marknaden är service och läget på butiken. Servicen är en viktig del och enligt flera av butikerna det enda sättet att konkurrera mot e-handeln. Det har även konstaterats att e-handel är en viktig del i utvecklingen av detaljhandeln och i framtiden kommer det förmodligen vara ett måste för även små butiker att använda sig av detta som en del i sin konkurrensmedelsmix.

Syftet med studien är att utforska hur relationsbyggandet präglas av de olika köpkanaler som existerar i dagens virtuella och traditionella handelsmiljö, samt undersöka hur relationen mellan kund och företag påverkas av en integration mellan kanalerna. Vidare vill vi klargöra och analysera huruvida servicelandskapet kan främja förhållandet. De två forskningsfrågor som formulerats i samband med syftet lyder: Hur särskiljer sig relationsbyggandet som sker mellan konsument och företag, inom e-handel och fysisk butik? Vilken inverkan har användandet av omnihandel på relationsskapandet? Studien har genomförts via ett kvalitativt tillvägagångssätt där semistrukturerade intervjuer använts för insamlandet av det empiriska materialet. Totalt intervjuades sju stycken personer som arbetar inom utvalt forskningsområde. Vidare har studien utförts genom en abduktiv ansats, där vi under processen anpassat den data som samlats in. Genom studien har vi funnit tendenser som visar på att omnihandel går mot att bli en överlevnadsfaktor. Vi kan se stora skillnader gällande hur en relation skapas i de olika handelskanalerna och kommit till insikt att omnihandel han hjälpa till att utjämna skillnaderna. Vidare har vi funnit att servicelandskapet har en stor betydelse för relationsskapandet och är under utveckling. Samspelet mellan det virtuella och traditionella servicelandskapet blir allt viktigare.

Användandet av internet och e-handel har ökat de senaste åren då butiker idag behöver konkurrera med både andra butiker samt internet. Idag är det allt vanligare att konsumenter handlar sina varor via internet med tanke på utvecklingen och den allt större möjligheten att använda sig av internet vart som helst och när som helst. Studenter använder bland annat e-handeln för att köpa den studentlitteratur de behöver och har även datorer då de utför sina uppgifter, vilket ökar tillgängligheten till e-handeln. I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att studenter väljer att handla sina varor via internet istället för i fysiska butiker. Resultatet av denna studie bygger på en kvantitativ forskningsmetod där webbenkäter använts för insamling av data riktad till studenter vid Luleå Tekniska Universitet. Faktorer som tillit till återförsäljaren är viktig enligt mängder av forskning och var även viktigt bland studenter då detta minskar känslan att riskera exempelvis sin ekonomi. Samtidigt som återförsäljaren användning av ’cookies’ i marknadssyfte inte bedöms vara ett problem bland studenter då detta inte medförde någon minskning i sökandet efter information. Bland studenterna visade det sig även att faktorer som utbud, bekvämlighet och tidsbesparande var de faktorer som bidrog till största delen av varför e-handel föredras framför handel i butik. Detta då ett ökat utbud ökar möjligheten till att testa sig fram mellan olika stilar och på så sätt framhäva sig själv, samtidigt som studenterna även menar att det är viktigt att återförsäljaren har fria returer och säkerbetalning. Trots dessa faktorer råder det skilda meningar om studenter föredrar att handla över internet eller i butik.

Lindex has a strong fashion position and is one of northern Europe's leading fashion retailers. Unfortunately their logotype no longer measures up to the fashion level that is required. Surveys and interviews have been conducted with employees at Lindex, disscusing their logotype. I have come to the conclusion that what is needed from Lindex side is strict guidlines for the employees to follow so that all information from Lindex to their customers is made with a great touch of fashion to it and in a coherent way.

A study based on the consumer buying decision process to discover the typical use of the Internet in the consumer buying decision process when buying clothes. The matter is researched through an Internet survey which discovers how the consumer use the Internet in each step of the buying decision process by using predetermined options. As a result, the conclusion is that people most commonly use the traditional alternatives in the buying decision process of clothes. However, information about a product is often collected on the Internet, mostly on different webshops. The main reason, for people to buy clothes on the Internet, is that the consumers consider it is more convenient and time saving. Even so, the result shows that people prefer buying their clothes in a physical store. The major reason for using the Internet when searching for information is the possibility to create an overview of the supply.

En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten. Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering. Vi intervjuade fem butikschefer i butiker med fler än fyra anställda. Flertalet av de besökta butikerna arbetar inte med konflikthantering från någon teoretisk modell utan använder sig framför allt av sina erfarenheter från butikschefsyrket. De har gått olika ledarskapsutbildningar där konflikter varit en del av utbildningen. Att konflikter inte uppmärksammas mer i utbildningarna tror vi kan återspeglas i hur butikscheferna ser på konflikter. De flesta butikschefer säger att det inte finns konflikter i butiken, det är bara de större butikerna som medger att de har konflikter, dessa har även handlingsplaner för hur konflikter ska lösas. Att arbeta med att vara öppen, tydlig och visa respekt för varandra angav butikscheferna som faktorer för att förebygga och minska konflikter. Flera av butikerna har få anställda vilket butikscheferna ansåg vara en bidragande faktor till att det nästan inte fanns några konflikter i butikerna då de får en familjär känsla och kan prata om allt med alla på arbetsplatsen. De flesta butikscheferna sa att det var allas ansvar att lösa konflikter på arbetsplatsen och arbeta för en bra arbetsmiljö. Det gäller även att stötta den utsatta parten i konflikten genom bland annat uppmuntran. De flesta butikschefer var överens om att konflikter inte medför någonting positivt till arbetsplatsen utan bara skapar dålig stämning och högre frånvaro, men några butikschefer ansåg att en konflikt kan skapa stabilitet samt att vetskapen om att ha lyckats gå igenom en konflikt är positiva effekter av en konflikt. Egenskaper som framkom som positiva hos en chef vid konflikter var att se konflikten, våga ta tag i den, se de inblandade samt att veta när det är dags att be om hjälp.

<p>En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.</p><p>Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering. Vi intervjuade fem butikschefer i butiker med fler än fyra anställda.</p><p>Flertalet av de besökta butikerna arbetar inte med konflikthantering från någon teoretisk modell utan använder sig framför allt av sina erfarenheter från butikschefsyrket. De har gått olika ledarskapsutbildningar där konflikter varit en del av utbildningen. Att konflikter inte uppmärksammas mer i utbildningarna tror vi kan återspeglas i hur butikscheferna ser på konflikter. De flesta butikschefer säger att det inte finns konflikter i butiken, det är bara de större butikerna som medger att de har konflikter, dessa har även handlingsplaner för hur konflikter ska lösas.</p><p>Att arbeta med att vara öppen, tydlig och visa respekt för varandra angav butikscheferna som faktorer för att förebygga och minska konflikter. Flera av butikerna har få anställda vilket butikscheferna ansåg vara en bidragande faktor till att det nästan inte fanns några konflikter i butikerna då de får en familjär känsla och kan prata om allt med alla på arbetsplatsen. De flesta butikscheferna sa att det var allas ansvar att lösa konflikter på arbetsplatsen och arbeta för en bra arbetsmiljö. Det gäller även att stötta den utsatta parten i konflikten genom bland annat uppmuntran.</p><p>De flesta butikschefer var överens om att konflikter inte medför någonting positivt till arbetsplatsen utan bara skapar dålig stämning och högre frånvaro, men några butikschefer ansåg att en konflikt kan skapa stabilitet samt att vetskapen om att ha lyckats gå igenom en konflikt är positiva effekter av en konflikt. Egenskaper som framkom som positiva hos en chef vid konflikter var att se konflikten, våga ta tag i den, se de inblandade samt att veta när det är dags att be om hjälp.</p>