I dagens samhälle har det blivit svårare för företagen att vara uppdaterade i de snabbt växlande trenderna. Därmed kunna möta kundernas behov här har den digitala teknologin fått en allt större inverkan. Med digitala hjälpmedel som till exempel: Instagram, Pinterest och Snapchat har informationsutbytet gällande trender blivit mer tillgängligt för alla. Att arbeta med trendprognoser innebär att leta efter det nya och innovativa för att på så sätt få en överblick över de kommande trenderna. Sättet att utföra och jobba med trendsökning varierar från företag till företag och är vanligt förekommande i fast-fashion företag, exempelvis stora modekedjor. Det saknas täckande information om hur fristående butiker arbetar med trendspaning, där av intresset för att undersöka detta område. Vi vill även granska hur den digitala teknologin har integrerats i trendsökningsprocessen och vad det har bidragit till. För att undersöka på vilket sätt företags inköpsansvariga arbetar med trendspaning och användande av digital teknologi. De olika butikerna är till storlek och omsättning ungefär lika stora och erbjuder likvärdiga varumärken. Resultatet av den insamlade empirin har givit oss en bred bild av hur fristående butiker arbetar med trendprognoser. Inköparnas sätt att arbeta/utföra trendsökning skiljer sig från varandra i olika aspekter. Några av inköparna åker iväg på inspirationsresor och besöker mässor medan andra endast besöker mässor och upptill dessa använder digital teknologi som hjälpmedel. Huruvida digital teknologi har effektiviserat trendsökningsprocessen i modebranschen är i ett för tidigt skede för att kunna avgöra. Gemensamt för samtliga inköpare är att de ser en integrering av den digitala teknologin i trendsökningsprocessen.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som påverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnå syftet med studien och för att få svar på hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstår beroende på en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgått från fyra företagsintervjuer. Två av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. Utifrån de frågor som ställdes och respondenternas svar var det möjligt att både analysera och dra slutsatser gällande ämnet i fråga. Studien utgår från bland annat Hernant och Boströms (2010), Nordfälts (2007) och Clodfelters (2009) teorier där till exempel produkternas roller och de fem stegen vid utformandet av en sortimentsplan presenteras. Genom dessa har vi kunnat skapa en överblick av vad sortimentsplanering handlar om och hur man kan framställa en så strukturerad sortimentsplan som möjligt. Genom att analysera svaren från respondenterna har vi kommit fram till konkreta skillnader och likheter som uppstod mellan samtliga modeföretag. Alla företag arbetar med sortimentsplanering, men vikten av processen skiljer sig beroende på vilken modestil företaget vill förmedla till kunderna och vilka behov som ska tillfredsställas. Slutligen har vi kommit fram till att sortimentsplanering är ett brett begrepp som innebär olika för olika företag. Av större företag krävs det ett större engagemang och ansvar kring den planering av sortimentet som utförs. Planeringen påverkar hela företaget, från huvudkontor till butik. För mindre modeföretag är sortimentsplaneringen inte lika komplex då det endast ansvarar för den enskilda butiken. / Program: Butikschef, textil och mode