<p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to see if there is a connection between smolt length from Brattfors salmon cultivation and temperature. Climate changes are expected to give a higher temperature that could result in a longer growing season for the fish.</p><p>Cultivated smolt is today bigger than it was before, it is also bigger than the wild salmon. The growth season of salmonids depend on the water temperature, salmonids need 6-80C to grow. Water temperature has been surveyd since the late 50´s in Brattfors. The result shows that it’s now considerable more days per year with higher temperature. Data of the fish length growth includes 2-years old smolt of salmon (Salmo salar L.) and trout (Salmo trutta L.), put out in the Vänern area from 1965 – 2002. This study is includes the tribes of Klarälvssalmon, Gullspångssalmon and Gullspångstrout. Length data was related to growth season, i.e. number of days with a temperature above 60C, in the cultivation basins.</p><p>The result of this study shows for both tribes of salmon that there is not a relationship between fish length and days of growing temperatures because the regression coefficient was too small. The result for the Gullspångstrout shows a small length increase and the regression coefficient were lager than it was for the tribes of salmon.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan längdtillväxten hos kompensationsodlad smolt från Brattforslaxodling och temperatur. Klimatförändringar förväntas ge högre temperaturer, vilket för fiskens del skulle visa sig i en allt längre tillväxtsäsong. Odlad smolt är i dag större än vad den varit längre tillbaka i tiden och den är även större än sina vilda artfränder. Fiskens tillväxtsäsong styrs till stor del av vattentemperatur. Generellt kan man säga att laxartade fiskar börjar tillväxa över 6-80C. Information om vattentemperaturen har samlats in sedan slutet av 1950-talet i Brattfors. Resultatet visar att det nu är betydligt fler dagar per år med högre temperaturer. Data om fiskens längdtillväxt innefattar 2-årig smolt av arterna lax (Salmo salar L.) och öring (Salmo trutta L.), utsatta i Vänerområdet från 1965 till 2002. Av de två arterna omfattar studien stammarna Klarälvslax, Gullspångslax och Gullspångsöring. Längddata har relaterats till hur många dagar per år som det varit tillväxtsäsong, det vill säga att det varit temperaturer över 60C i laxodlingens bassänger.</p><p>Resultatet av undersökning hos båda stammarna på lax blev att man inte kan påvisa ett samband därför att längdtillväxten var ytterst marginell och spridningen allt för stor.</p><p>För Gullspångsöringen kunde man se en liten längdökning och det var betydligt mindre spridning mellan individerna än vad som uppvisas hos stammarna av lax.</p>

Abstract The purpose of this study was to see if there is a connection between smolt length from Brattfors salmon cultivation and temperature. Climate changes are expected to give a higher temperature that could result in a longer growing season for the fish. Cultivated smolt is today bigger than it was before, it is also bigger than the wild salmon. The growth season of salmonids depend on the water temperature, salmonids need 6-80C to grow. Water temperature has been surveyd since the late 50´s in Brattfors. The result shows that it’s now considerable more days per year with higher temperature. Data of the fish length growth includes 2-years old smolt of salmon (Salmo salar L.) and trout (Salmo trutta L.), put out in the Vänern area from 1965 – 2002. This study is includes the tribes of Klarälvssalmon, Gullspångssalmon and Gullspångstrout. Length data was related to growth season, i.e. number of days with a temperature above 60C, in the cultivation basins. The result of this study shows for both tribes of salmon that there is not a relationship between fish length and days of growing temperatures because the regression coefficient was too small. The result for the Gullspångstrout shows a small length increase and the regression coefficient were lager than it was for the tribes of salmon. / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan längdtillväxten hos kompensationsodlad smolt från Brattforslaxodling och temperatur. Klimatförändringar förväntas ge högre temperaturer, vilket för fiskens del skulle visa sig i en allt längre tillväxtsäsong. Odlad smolt är i dag större än vad den varit längre tillbaka i tiden och den är även större än sina vilda artfränder. Fiskens tillväxtsäsong styrs till stor del av vattentemperatur. Generellt kan man säga att laxartade fiskar börjar tillväxa över 6-80C. Information om vattentemperaturen har samlats in sedan slutet av 1950-talet i Brattfors. Resultatet visar att det nu är betydligt fler dagar per år med högre temperaturer. Data om fiskens längdtillväxt innefattar 2-årig smolt av arterna lax (Salmo salar L.) och öring (Salmo trutta L.), utsatta i Vänerområdet från 1965 till 2002. Av de två arterna omfattar studien stammarna Klarälvslax, Gullspångslax och Gullspångsöring. Längddata har relaterats till hur många dagar per år som det varit tillväxtsäsong, det vill säga att det varit temperaturer över 60C i laxodlingens bassänger. Resultatet av undersökning hos båda stammarna på lax blev att man inte kan påvisa ett samband därför att längdtillväxten var ytterst marginell och spridningen allt för stor. För Gullspångsöringen kunde man se en liten längdökning och det var betydligt mindre spridning mellan individerna än vad som uppvisas hos stammarna av lax.

En av skolverkets kvalitetsgranskningar visade att många elever hade negativa erfarenheter av ämnet matematik och den undervisning som de har fått i ämnet. En annan undersökning visar att lärarna och matematikundervisningen är alltför styrd av läroböcker. En förändring av arbetssätt i ämnet matematik behöver ske enligt skolverket. Ett sätt kan vara att arbeta med konkret material för att få en mer varierad undervisning.Detta examensarbete lyfter fram fem lärares uppfattningar om, erfarenheter kring och användning av konkret material i matematikundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet i studien visar att samtliga informanter tycker att elevernas motivation och förståelse ökar markant genom att arbeta med konkret material. De berörda lärarna arbetar med konkret material i matematiken dagligen och gärna vid genomgångar. De tillfrågade lärarna ser många fördelar med materialet medan nackdelar är svårare att se.

Utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper i geometri har försämrats under de senaste decennierna och att dagens elever upplever geometri som ett av de svårare områdena i matematikkurserna. Samtidigt finns det forskningsresultat som säger att laborativa arbetsformer kan öka elevernas intresse, motivation, inställning och självförtroende gällande matematikämnet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka laborativa arbetssätt i matematik, med fokus på geometri, som av lärare upplevs vara mest positiva eller ge bäst resultat i olika åldersgrupper. Med detta avses både vad som väcker störst intresse hos eleverna och vad de verkar lära sig mest av. I denna studie undersöks vilka laborativa arbetssätt som lärare upplever fungera bäst i olika åldersgrupper, vad i det laborativa arbetssättet som de anser vara positivt samt om nämnda arbetsformer tycks ge elever en ökad förståelse av geometri eller förhöjd prestation i matematikämnet. För att få svar på dessa frågor genomfördes djupintervjuer med sju verksamma lärare. Dessa undervisar i olika åldersgrupper och har tillsammans erfarenhet av laborativ matematikundervisning från förskola till gymnasium. Resultaten visar att moderna forskningsrön och verksamma lärares erfarenheter i mångt och mycket överensstämmer med varandra. I alla åldersgrupper finns ett behov av mer laborativt arbete i matematikundervisningen. Naturen och uterummet som inlärningsmiljö framhålls huvudsakligen av lärare för yngre elever. Dessa talar också mer detaljerat om vilken specifik laborativ materiel de använder, till exempel twistband, geobräde eller geometrirep, medan lärare för äldre elever mer talar om arbetssätt, till exempel muntlig kommunikation, färdighetsträning, att återknyta till egengjort arbetsmaterial eller arbeta med verklighetsnära uppgifter. Det laborativa arbetet kan underlätta yngre barns begreppsutveckling och förmåga att tänka i bilder, vara verklighetsnära, aktivera olika sinnen, vara ett stöd för minnet, erbjuda uttråkade (huvudsakligen äldre) elever omväxling, underlätta förståelse, ge en positiv känsla till matematik och skapa ett meningsfullt lärande. Samtliga lärare som deltog i studien anser att laborativa inslag i matematikundervisningen ger eleverna en ökad förståelse, det vill säga detta verkar gälla oavsett ålder.

Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A &amp; B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s. dag tolv. Konsumenternas kunskap och tankar kring korv- och hamburgerbröd studerades i en enkätundersökning. Denna visade att konsumenterna känner en tveksamhet kring vad bröd faktiskt innehåller, vilket yttrar sig i rädsla och misstänksamhet för att brödet är fullproppat med konserveringsmedel, om det inte möglar på ett naturligt sätt. Detta tyder på brist på förtroende från konsument till producent, där konsumenternas känner att de inte kan kontrollera vad som tillsätts brödet och drar slutsatser därefter. De flesta respondenter känner inte heller till att bröd, med lång hållbarhet som inte möglar, nödvändigtvis inte behöver innehålla konserveringsmedel. Detta bör belysas och lyftas fram.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst. / Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.

<p>Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst.</p> / <p>Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.</p>

More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today’sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar &amp; Baresel, 2012). The precipitation over Sweden is expected to increase 10-20% over the next century (SMHI, 2009). Increased precipitation may cause temporary capacityloss in pipe-based storm water system with flooding in sensitive areas as a result (Östlund &amp;Lagerblad, 2011). To decrease the potential stress on traditional storm water systems,sustainable urban drainage systems have started to be developed (Viklander &amp; Bäckström,2008). The era of traditional storm water systems has reached a breaking point and moresustainable storm water systems has become more desired as a complement to today’ssystems (Cettner et al, 2014; Semadeni-Davies et al., 2007). In order to build an increaseunderstanding sustainable storm water management it is decisive to investigate what obstaclesthat municipalities has to tackle, regarding storm water management. This study aims toanalyze problems that may occur concerning storm water management including whatchallenges and possibilities that municipalities have to face. The study is based on qualitativeinterviews with informants in the municipalities of Linköping and Norrköping to see how theyare working with storm water and sustainable storm water management. The conclusions ofthe study is mainly, the need for a more pronounced governance, a more explicit demandconcerning laws and regulations, in particular the Swedish planning and building act, acommon vision about how storm water management practices should be handled and finallyquestions concerning how storm water should be handled in an early stage in the planningprocess. This is the main factors to facilitate the work with sustainable urban drainage system.

För att Sverige till år 2050 ska kunna vara fossilfritt och oberoende av råvaruimport samt bioenergi från skogen, måste nettotillväxten på den virkesproducerande marken öka rejält.  Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper privata skogsägare har om åtgärder för att öka tillväxten i skogen. Även om de har något incitament för att öka tillväxten i sitt skogsbruk.  Urvalet var tio privata skogsägare i Västerbottens län och genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning.  Resultatet visade att mer än hälften av skogsägarna i studien saknade kunskap om huruvida, skyddsdikning, dikesrensning och användningen av främmande trädslag påverkar tillväxten i skogen. 50 % av skogsägarna i studien kunde beskriva att de saknade incitament för att öka tillväxten i sin skogsskötsel.  Politiska styrmedel och en tydlig skogspolitik var de incitament som skulle kunna påverka skogsägarna att utföra en intensiv skogsskötsel och nyttja skogliga åtgärder för att öka tillväxten ytterligare.

Denna studies syfte var dels att undersöka om experiment som hemuppgift underlättar förtvåspråkiga elever att förstå naturvetenskap dels att undersöka om dessa upplever att no-hemuppgiftens utformning påverkar deras möjligheter att bättre klara av hemuppgiften. Elever i årskurs 5 intervjuades vid två tillfällen, före och efter att de fått experimentera dels i hemmet med någon vuxen dels i skolan med andra elever i smågrupper. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna föredrar att få experiment som hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten som de gjort i skolan. Så gott som samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glädje över att få göra experimenten hemma. Eleverna visade vid det andra intervjutillfället ökad förståelse för de naturvetenskapliga begrepp, som behandlades iundersökningen. Det gick dock inte att avgöra vilken typ av no-hemuppgift som gynnadeförståelsen mest.