Intresset för den här studien ligger i att undersöka om och hur olika feedbacksituationer framkommer i matematikundervisningen. Studien har genom observationer, ljudinspelningar och en intervju besvarat studiens syfte att bidra med kunskap om hur matematiklärare ger feedback i olika undervisningssituationer. I studien definieras feedback som ett pedagogiskt kommunikationsverktyg som kan hjälpa eleverna mot de avsatta målen. I studien avgränsas begreppet till att enbart beröra muntlig feedback. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt Hattie och Timperleys (2007) ”model of feedback”. I resultatet från klassrumsstudien framkommer att feedback kan te sig olika i olika undervisningssituationer. Den feedback som gavs syftade i huvudsak till att beskriva den uppgift eleverna arbetade med. De uppdagade formerna av feedback påvisades även skilja sig innehållsmässigt, delvis beträffande frågeord, vilka i olika mån bidrar till elevernas delaktighet i matematikklassrummet. / The objective for this study is to exam how different situations regarding feedback actually take place in mathematical education. Observations, audio recordings and an interview has been used in an attempt to see how the mathematical teachers’ knowledge in the educational practice with focus on feedback can be both developed and better. Throughout the study, feedback is defined as a pedagogic communication tool that is supposed to help the students reach their final academic goals. The study is delimited to only touch the subjects of the oral feedback. This study is based on a sociocultural perspective and Hattie and Timperleys (2007) “Model of feedback”. As a result from the in class study, it appeared that feedback may appear different in different teaching situations. The feedback was referring mainly to describe the task that the students were working on. The discovered forms of feedback was also shown to have different query word, which in different extent contribute to students’ participation in the mathematical classroom.

Problematisk skolfrånvaro är idag ett växande problem som påverkar både eleven och samhället i stort. I vår sökning efter forskning inom området upptäckte vi att forskning kring återgången till skolan efter problematisk skolfrånvaro är eftersatt. Vi såg det därför som intressant att undersöka detta. Syftet med studien var att undersöka några elevers, vårdnadshavares och skolpersonals syn på orsaker till problematisk skolfrånvaro, samt möjligheter och hinder i arbetet med att främja skolnärvaro. Studien har en kvalitativ ansats där både semistrukturerade intervjuer och enkäter med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Studiens empiri analyserades utifrån systemteori, genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att det ofta finns flera bakomliggande faktorer till att elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och att dessa faktorer behöver beaktas vid återgången till skolan. I det närvarofrämjande arbetet framkommer det både möjligheter och hinder och att dessa faktorer går att härleda till både eleven, familjen, skolan och samhället. Slutsatsen är att problematisk skolfrånvaro är mångfacetterat. I det närvarofrämjande arbetet behöver elevens situation ses ur ett helhetsperspektiv och hänsyn behöver tas till både eleven, familjen, skolan och samhället.

Det mångkulturella samhället som speglar skolan upplever läraren religionsundervisningen på olika sätt, beroende på om de möter hinder och vilka hinder. Syftet med detta arbete är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur SO-läraren i lågstadiet upplever religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Hur lärarna hanterar olika utmaningar de möter i klassrummet undersöks. I mitt arbete vill jag ta reda på lärarens upplevelser av utmaningar vad gäller bland annat att väcka intresse och skapa förståelse för de tre abrahamitiska religionerna som diskuteras i ett mångkulturellt klassrum. Målet med studien är att utifrån lärarens upplevelser lyfta fram lärarens upplevelser och erfarenheter vad gäller utmaningar, hinder och fördomar i ett mångkulturellt klassrum. I studien kommer det fram från intervjuerna med lärarna även positiva upplevelser och fördelar med ett mångkulturellt klassrum. Vilka arbetsmetoderna som lärarna kan tillämpa för att minska utmaningar och för en mer ökad måluppfyllnad undervisning för eleverna. Religionsundervisningen upplyser om livsfrågor som berör individen, gruppen och samhället vilket gör att eleverna kan tolka sig själva och sin omgivning de lever i. Det sociokulturella perspektivet är teorin som används i studien. Det kooperativa lärandet används i studien som en arbetsmetod. Empirin i studiens har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer för att ta reda på lärarens upplevelser och metoder för en ökad måluppfyllelse. Utöver det har kopplingar till i tidigare forskning gjorts. Att tala om livsfrågor i ett mångkulturellt klassrum är utmanande för läraren. Jannert och Persson i deras forskning beskriver att utmaningen ligger på att få eleverna att bli engagerade i diskussionerna med klasskamraterna samt att tillsammans kunna samla in fakta och lära sig nya kunskaper. Kittelmann Flansér samtycker í sin forskning och menar att det kan beror på hur läraren planerar sin undervisning, kunde det trigga till olika diskussioner som kan leda till att vissa elever känner sig hotfulla. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån det kooperativa lärandet genom samspel med varandra för att bygga respekt mellan eleverna och för att förebygga fördomar eleverna har med sig. Detta genom att lyfta upp det gemensamma i de abrahamitiska religionerna samt att låta eleverna dela med sig av sina religioner och kunskaper. Lärarna upplever att det är viktigt att arbeta med kommunikation inom religionskunskap för en ökad måluppfyllelse. Dock upplevs det som utmanande för samtliga lärare men samtidigt som något spännande och lärorikt.

En studie i hur lärare i digitala estetisk-praktiska ämnen upplever att feedback ökar elevernas engagemang, motivation och kunskapsutveckling. Denna studie undersöker lärares perspektiv på formativ feedback som en aktiv del i att möjliggöra kunskapsutveckling i digitala praktiskt estetiska kurser. Studien vill hitta praktiska konkreta exempel på vad som kännetecknar en god formativ feedback. Avgränsningen till digitala kreativa kurser som webbutveckling, digitalt skapande, medieproduktion med mera, är för att få lärarnas perspektiv på hur feedback lyfter elevernas motivation utan att minska deras kreativitet i skapandet till exempel att designa en webbsida. Studien är en kvalitativ studie byggd på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatet visar att det finns några nyckelfaktorer för framgångsrik framåtsyftande formativ feedback. De viktigaste är relationen mellan lärare och elev, god kännedom om elevens kunskapsnivå, tydlighet i lärarens feedback som bör vara muntlig för att kunna bemötas eller förtydligas samt att tajmingen är viktig, ingen feedback för tidigt i projekt och gärna i slutet av ett moment. Utmaningar i att ge framgångsrik feedback är främst avvägningen att inte styra för mycket eller ge lösningar samt att vissa elever inte tar till sig feedback.

BAKGRUND: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer. METOD: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats. RESULTAT: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet. DISKUSSION: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen. Detta är relevant för all vårdpersonal då det är av vikt att förstå patienten och hennes unika situation. / BACKGROUND: Breast cancer is commonly known through out the society, but few people are aware about the hereditary aspect of breast cancer. Through a blood test the healthcare professionals can determine if women have a genetic mutation, that increase the risk of getting breast cancer, or not. PURPOSE: The purpose of this study is to describe women's experience of living with an increased hereditary risk of breast cancer. METHOD: A qualitative literature study where 14 scientific articles were analysed. RESULT: Women who live with an increased hereditary risk of breast cancer live under constant worry and uncertainty. Each woman is unique and her experience is therefore very individual. Despite this individuality certain key point can be identified. The most distinguished subject areas are anxiety and uncertainty together with difficulty to handle the threat. DISCUSSION: Women with increased hereditary risk of breast cancer see to their family's breast cancer history when dealing with their own situation. This is important for all medical staff due to the importance of understanding the patient and her unique situation.

<p><strong>BAKGRUND</strong>: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.</p><p><strong>SYFTE</strong>: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer.</p><p><strong>METOD</strong>: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.</p><p><strong>RESULTAT</strong>: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet.</p><p><strong>DISKUSSION</strong>: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen. Detta är relevant för all vårdpersonal då det är av vikt att förstå patienten och hennes unika situation.</p> / <p><strong>BACKGROUND</strong>: Breast cancer is commonly known through out the society, but few people are aware about the hereditary aspect of breast cancer. Through a blood test the healthcare professionals can determine if women have a genetic mutation, that increase the risk of getting breast cancer, or not.</p><p><strong>PURPOSE</strong>: The purpose of this study is to describe women's experience of living with an increased hereditary risk of breast cancer.</p><p><strong>METHOD</strong>: A qualitative literature study where 14 scientific articles were analysed.</p><p><strong>RESULT</strong>: Women who live with an increased hereditary risk of breast cancer live under constant worry and uncertainty. Each woman is unique and her experience is therefore very individual. Despite this individuality certain key point can be identified. The most distinguished subject areas are anxiety and uncertainty together with difficulty to handle the threat.</p><p><strong>DISCUSSION</strong>: Women with increased hereditary risk of breast cancer see to their family's breast cancer history when dealing with their own situation. This is important for all medical staff due to the importance of understanding the patient and her unique situation.</p>

Under de senaste åren har användningen av molnbaserade system ökat och det medför uppmärksamhet från fientliga digitala angrepp som krypteringsvirus och DDoS-attacker. När världen drabbades av COVID-19 pandemin tvingades flertalet företag att snabbt ändra sina riktlinjer och anställda fick arbeta hemifrån. Detta ställer krav på molntjänstleverantörer som snabbt ska implementera, underhålla och utbilda om IT-säkerhet i en kundorganisation som ska arbeta på distans från kontoret. Tidigare forskning har belyst IT-säkerhet men det efterfrågas fler studier om hur det mänskliga användandet och medvetenhet har en roll i sammanhanget. Studien har identifierat med hjälp av en litteraturstudie de vanligaste hoten mot molntjänster och hur IT-säkerhet delas upp i tre områden: konfidentialitet, tillgänglighet och riktighet. Det som har adderats till detta är en socio-teknisk aspekt och ansvarsskyldighet för att rama in den mänskliga faktorn. Studien har använt en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer och en tematisk analys för att besvara frågeställningen. De respondenter som har intervjuats har alla en expertis inom molntjänster och arbetar med IT-säkerhet mot kunder. Studien diskuterar fyra påstående som är viktiga att beakta för att hantera aktuella hot mot IT-säkerheten: regler och riktlinjer minskar hot som framkommer av mänskliga faktorn, tydlig fördelning av ansvar ökar medvetenheten, ökad medvetenhet minskar risken för intrång och att välja rätt produkter och tjänster är viktigt för att vara skyddad vid distansarbete. Studiens slutsats visar att det främst är genom en ökad medvetenhet från både företag och molntjänstleverantörer som hot mot IT-säkerhet kan hanteras. Därför avslutas studien med en slutsats som argumenterar för att den socio-tekniska aspekten av säkerhet är den mest aktuella och värdiga att beakta.

Östersjöregionen har genom ryska aggressioner fått ett försämrat säkerhetsläge vilket även medfört att Nato har gett regionen tydligare fokus samt vidtagit åtgärder för att öka den kollektiva avskräckningen i området. Sverige och Finland är två geografiskt stora stater i Östersjöregionen men ej medlemmar i Nato. Hur anpassar sig dessa militärt alliansfria småstater till den förhöjda hotbilden i staternas direkta närområde? Denna teorikonsumerande flerfallstudie ämnar belysa anpassningar inom Sverige och Finlands avskräckningsstrategier och dess trovärdighet inom de grundläggande avskräckningsbegreppen före 2008 samt efter 2014. Studien avser dessutom att undersöka hur Natos förnyade fokus på Östersjöregionen har påverkat de militärt alliansfria småstaternas anpassning avseende sin avskräckningsstrategi i området.  Resultaten visar att Sverige och Finland har liknande avskräckningsstrategier och handlingsalternativ men att Finlands eftertänksamhet gör dem mer trögrörliga i sina beslut medan Sveriges förändringsbenägenhet ger sämre långsiktighet. Dessa två egenheter påverkar ländernas trovärdighet i avskräckningens grundläggande begrepp.

Bakgrund: E-handeln växer med stormsteg, inte minst under covid-19, och satte stor press och resulterade i utmaningar för 3PL-företagen. Det gjorder de tvungna till att jobba på andra sätt. Samtidigt blir logistiken mer viktig och alltmer komplex och det skapas fler osäkerheter inom logistikbranschen och framför allt inom lagerhanteringen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar och åtgärder som genomförts i 3PL-företagens lageraktiviteter, inleverans och utleverans, från en ökad e-handel, Studien kommer även undersöka hur användningen av riskhantering kan användas i dessa lageraktiviteter inför framtida efterfrågan.  Metod: För att uppfylla studiens mål har den deduktiva ansatsen används. Semistrukturerade intervjuer har genomförts av sju olika respondenter fördelat på sex olika företag. En strukturerad litteraturgenomgång har även gjorts.  Slutsats: Flera risker har identifierats i både 3PL-företags och e–handelsföretags inleverans och utleverans. Osäkerhet i precision, hantering av ökade kvantiteter, platsbrist i lagret och personalbrist är de främsta utmaningarna som identifierats. Åtgärder har genomförts för att förbättra eller effektivisera. I vissa fall har olika åtgärder genomförts för samma utmaning beroende på hur företaget ser ut. Riskhantering för inleverans och utleverans har visat sig vara viktigt för framtiden i branschen och visar sig ge bland annat effektivitet, flexibilitet och möjligheter till att enklare omorganisera mot efterfrågan och störningar i leveranskedjan. Samtliga resultat för studien har gett både ett teoretiskt och praktiskt bidrag.

The provision of a sustainable energy supply is one of the most important issues facing humanity at the current time, given the strong dependence of social and economic prosperity on the availability of affordable energy and the growing environmental concerns about its production. Solar thermal power has established itself as a viable source of renewable power, capable of generating electricity at some of the most economically attractive rates. Solar thermal power plants are based largely on conventional Rankine-cycle power generation equipment, reducing the technological risk involved in the initial investment. Nevertheless, due to the variable nature of the solar supply, this equipment is subjected to a greater range of operating conditions than would be the case in conventional systems. The necessity of maintaining the operational life of the steam-turbines places limits on the speed at which they can be started once the solar supply becomes available. However, in order to harvest as much as possible of the Sun’s energy, the turbines should be started as quickly as is possible. The limiting factor in start-up speed being the temperature of the metal within the turbines before start-up, methods have been studied to keep the turbines as warm as possible during idle-periods. A detailed model of the steam-turbines in a solar thermal power plant has been elaborated and validated against experimental data from an existing power plant. A dynamic system model of the remainder of the plant has also been developed in order to provide input to the steam-turbine model. Three modifications that could potentially maintain the internal temperature of the steam-turbines have been analysed: installation of additional insulation, increasing the temperature of the gland steam and use of external heating blankets. A combination of heat blankets and gland steam temperature increase was shown to be the most effective, with increases in electricity production of up to 3% predicted on an annual basis through increased availability of the solar power plant. / Hållbar energiförsörjning är för närvarande en av de viktigaste frågorna för mänskligheten. Socialt och ekonomiskt välstånd är starkt kopplat till rimliga energipriser och hållbar energiproduktion. Koncentrerad solenergi är nu etablerad som en tillförlitlig källa av förnybar energi och är också ett ekonomiskt attraktivt alternativ. Koncentrerade solenergikraftverk bygger till stor del på konventionella Rankine-cykel elgeneratorer, vilka minskar de tekniskt relaterade riskerna i den initiala investeringen. På grund av solstrålningens skiftande karaktär utsätts denna utrustning för mer varierade driftsförhållanden, jämfört med konventionella system. Behovet av att bibehålla den operativa livslängden på ångturbiner sätter gränser för uppstartshastigheten. För att utnyttja så mycket som möjligt av solens energi bör ångturbinen startas så snabbt som möjligt när solstrålningen blir tillgänglig. Eftersom temperaturen i metalldelar hos turbinerna är den begränsande faktorn, har metoder studerats för att hålla turbinerna så varma som möjligt under tomgångsperioder. En detaljerad modell av ångturbiner i ett solenergikraftverk har utvecklats och validerats mot experimentella data från ett befintligt kraftverk. En dynamisk systemmodell av de övriga delarna av anläggningen har också utvecklats för att ge input till ångturbinsmodellen. Tre modifieringar som potentiellt kan bidra till att upprätthålla den inre temperaturen i ångturbiner har analyserats: montering av ytterligare isolering, ökning av temperaturen hos glänsångan och användning av elvärmefiltar. En kombination av elvärmefiltar och en temperaturökning av glänsångan visade sig vara det mest effektiva alternativet. Åtgärderna resulterade i en ökad elproduktion på upp till 3%, beräknat på årsbasis genom ökad tillgänglighet hos kraftverket. / QC 20110629 / TURBOKRAFT