Intresset för den här studien ligger i att undersöka om och hur olika feedbacksituationer framkommer i matematikundervisningen. Studien har genom observationer, ljudinspelningar och en intervju besvarat studiens syfte att bidra med kunskap om hur matematiklärare ger feedback i olika undervisningssituationer. I studien definieras feedback som ett pedagogiskt kommunikationsverktyg som kan hjälpa eleverna mot de avsatta målen. I studien avgränsas begreppet till att enbart beröra muntlig feedback. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt Hattie och Timperleys (2007) ”model of feedback”. I resultatet från klassrumsstudien framkommer att feedback kan te sig olika i olika undervisningssituationer. Den feedback som gavs syftade i huvudsak till att beskriva den uppgift eleverna arbetade med. De uppdagade formerna av feedback påvisades även skilja sig innehållsmässigt, delvis beträffande frågeord, vilka i olika mån bidrar till elevernas delaktighet i matematikklassrummet. / The objective for this study is to exam how different situations regarding feedback actually take place in mathematical education. Observations, audio recordings and an interview has been used in an attempt to see how the mathematical teachers’ knowledge in the educational practice with focus on feedback can be both developed and better. Throughout the study, feedback is defined as a pedagogic communication tool that is supposed to help the students reach their final academic goals. The study is delimited to only touch the subjects of the oral feedback. This study is based on a sociocultural perspective and Hattie and Timperleys (2007) “Model of feedback”. As a result from the in class study, it appeared that feedback may appear different in different teaching situations. The feedback was referring mainly to describe the task that the students were working on. The discovered forms of feedback was also shown to have different query word, which in different extent contribute to students’ participation in the mathematical classroom.

Det mångkulturella samhället som speglar skolan upplever läraren religionsundervisningen på olika sätt, beroende på om de möter hinder och vilka hinder. Syftet med detta arbete är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur SO-läraren i lågstadiet upplever religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Hur lärarna hanterar olika utmaningar de möter i klassrummet undersöks. I mitt arbete vill jag ta reda på lärarens upplevelser av utmaningar vad gäller bland annat att väcka intresse och skapa förståelse för de tre abrahamitiska religionerna som diskuteras i ett mångkulturellt klassrum. Målet med studien är att utifrån lärarens upplevelser lyfta fram lärarens upplevelser och erfarenheter vad gäller utmaningar, hinder och fördomar i ett mångkulturellt klassrum. I studien kommer det fram från intervjuerna med lärarna även positiva upplevelser och fördelar med ett mångkulturellt klassrum. Vilka arbetsmetoderna som lärarna kan tillämpa för att minska utmaningar och för en mer ökad måluppfyllnad undervisning för eleverna. Religionsundervisningen upplyser om livsfrågor som berör individen, gruppen och samhället vilket gör att eleverna kan tolka sig själva och sin omgivning de lever i. Det sociokulturella perspektivet är teorin som används i studien. Det kooperativa lärandet används i studien som en arbetsmetod. Empirin i studiens har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer för att ta reda på lärarens upplevelser och metoder för en ökad måluppfyllelse. Utöver det har kopplingar till i tidigare forskning gjorts. Att tala om livsfrågor i ett mångkulturellt klassrum är utmanande för läraren. Jannert och Persson i deras forskning beskriver att utmaningen ligger på att få eleverna att bli engagerade i diskussionerna med klasskamraterna samt att tillsammans kunna samla in fakta och lära sig nya kunskaper. Kittelmann Flansér samtycker í sin forskning och menar att det kan beror på hur läraren planerar sin undervisning, kunde det trigga till olika diskussioner som kan leda till att vissa elever känner sig hotfulla. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån det kooperativa lärandet genom samspel med varandra för att bygga respekt mellan eleverna och för att förebygga fördomar eleverna har med sig. Detta genom att lyfta upp det gemensamma i de abrahamitiska religionerna samt att låta eleverna dela med sig av sina religioner och kunskaper. Lärarna upplever att det är viktigt att arbeta med kommunikation inom religionskunskap för en ökad måluppfyllelse. Dock upplevs det som utmanande för samtliga lärare men samtidigt som något spännande och lärorikt.

Bakgrund Undervisningen i skolan möjliggörs bland annat av de ramfaktorer som finns. Här lyfts speciellt ämnets tilldelade timmar i timplanen, läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav samt dess övergripande fostringssträvan att få kommande generationer att anamma hållbar utveckling. Hem- och konsumentkunskapslärarnas situation är svår då kursplanens ambition överskrider dess tilldelade timmar. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att ämnesintegrera undervisning. Syfte Undersökningens syfte var att studera hem- och konsumentlärares erfarenhet av och syn på ämnesintegrerad undervisning och hållbar utveckling. Metod Studien var en kvantitativ undersökning i form av en elektronisk enkät som skickades ut till alla yrkesaktiva HKK-lärare i Sverige, höstterminen 2016. Resultat Enkäten besvarades av 5 % av Sveriges HKK-lärare och visade att de allra flesta (91 %) av deltagarna hade prövat att ämnesintegrera och att samarbetsparterna fanns bland alla andra skolans ämnen. Fördelarna med ämnesintegrering ansågs överväga nackdelarna. Arbetssättet hindrades allra mest av brist på tid, främst planeringstid. Studien visade också att HKK-lärarna ansåg att ämnesintegrering ökade tidseffektiviteten med ökad måluppfyllelse och arbetsglädje som resultat. Det framkom också att lärarna behövde öka sina kunskaper i hållbar utveckling. Slutsats Skolledningen skulle kunna bidra till ökad ämnesintegrering genom att påverka lokala ramfaktorer och då främst genom att få till schematekniskt gynnsamma lösningar samt att tillgodose fortbildningsbehoven. Detta skulle kunna förbättra HKK-lärarnas arbetsbörda, öka professionalismen och höja ämnets status. / Background The teaching at School is, among other things, dependent on frame factors. This study is specifically looking at the allocated teaching hours, the subject content and the indicators for grading that the curriculum dictates as well as the overall aim of the Swedish school system to generate future generations of sustainability minded citizens. The Home and Consumer Studies (HCS) teachers’ situation is difficult with an overambitious curriculum compared to its allocated hours. One possible solution to that problem could be an integrated curriculum. Objective The aim for this study was to study the Swedish HCS teachers’ experience of and attitudes towards integrated curriculum and sustainable development. Method The study had a quantitative approach and a digital questionnaire was sent out to all active HCS teacher in Sweden, at the beginning of the autumn term of 2016. Results The questionnaire was answered by 5 % of the Swedish HCS teachers and showed that a large majority (91 %) of the teachers had experienced integrated curriculum and that teamwork including all other school subjects had been done. The advantages of integrated curriculum outweighed the disadvantages. Lack of time, mainly lack of allocated planning time, was the greatest hindrance to integrated curriculum. The study showed that the HCS teachers saw that integrated curriculum has the potential to contribute to improved time efficiency with increased goal completion and job satisfaction as a result. The study also showed that the teachers need to improve their knowledge of sustainability. Conclusion The head of schools could contribute to increased integrated curriculum activities by influencing the local frame factors, for most by enforcing satisfactory timetable solutions that ensures the possibilities of cooperation and ensuring adequate in-service programs for educators. This could contribute to better work situation for the teachers, increased professionalism and improved status of the subject.