Problematisk skolfrånvaro är idag ett växande problem som påverkar både eleven och samhället i stort. I vår sökning efter forskning inom området upptäckte vi att forskning kring återgången till skolan efter problematisk skolfrånvaro är eftersatt. Vi såg det därför som intressant att undersöka detta. Syftet med studien var att undersöka några elevers, vårdnadshavares och skolpersonals syn på orsaker till problematisk skolfrånvaro, samt möjligheter och hinder i arbetet med att främja skolnärvaro. Studien har en kvalitativ ansats där både semistrukturerade intervjuer och enkäter med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Studiens empiri analyserades utifrån systemteori, genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att det ofta finns flera bakomliggande faktorer till att elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och att dessa faktorer behöver beaktas vid återgången till skolan. I det närvarofrämjande arbetet framkommer det både möjligheter och hinder och att dessa faktorer går att härleda till både eleven, familjen, skolan och samhället. Slutsatsen är att problematisk skolfrånvaro är mångfacetterat. I det närvarofrämjande arbetet behöver elevens situation ses ur ett helhetsperspektiv och hänsyn behöver tas till både eleven, familjen, skolan och samhället.