Multinationella företag och utländska direktinvesteringar blev ett nytt fenomen efter slutet på andra världskriget. En revolutionerande globalisering började ta form där företag ökade sina marknadsandelar genom investering och flytt till nya marknader. Denna globalisering kom inte att ske på Irland förrän på mitten av 1960-talet. Innan dess var landet slutet och nästan varken någon export eller import skedde. Idag har Irland blivit ett av de mest framgångsrika länderna i världen med att locka till sig utländska direktinvesteringar och multinationella företag. Ett land som har investerat mer än något annat land i Irland är USA som har investerat miljarder av dollar. Irlands framgångssaga har blivit positivt omtalat världen över och den största anledningen är den främjande strategi som Irlands regering satsade på för utländska direktinvesteringar och multinationella företag under 1960-talet. Med denna uppsats vill vi, författarna, undersöka och förstå vad som gjorde Irland så berömt, och vad det var som bidrog till Irlands framgångsrika strategi med att locka till sig utländska företag. Vi har fokuserat på Michael Porters berömda Diamantmodell för att kunna granska Irlands konkurrensfördelar. Den Irländska modellen som är erkänd världen över omfattas av fem faktorer; dessa är låg bolagsskatt, utbildad och erfaren arbetskraft, språk och kultur, geografiskt läge och statliga bidrag. Vi bestämde oss för att tillämpa dessa fem faktorer på fyra amerikanska multinationella företag i Galway, Irland. Syftet med vår uppsats är att se om det finns en av dessa fem faktorer som är mer betydelsefull än de andra, och har betydelsen av faktorerna ändrats under de år som företagen varit verksamma på Irland. Genom att använda oss av en kvalitativ studie med en abduktiv ansats svarar vi på vår fråga: ”Har den irländska modellens faktorer samma betydelse idag som när företagen flyttade till Galway, Irland?” Vi kom fram till att utbildad och erfaren arbetskraft var den faktor som var mest betydelsefull för alla företagen både när de etablerades i Galway och idag. Men vi kan se en förändring där den låga bolagsskatten har kommit att bli väsentligt mycket mer betydligare än när företagen flyttade hit, och att just denna faktor i framtiden kommer antagligen att vara den mest betydelsefulla.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Handelshögsk. : Stockholm.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

The basic purpose of this thesis is to investigate how multinational corporations manage the integration of acquired subsidiaries into the existing systems and structure of the acquiring group. By integration is meant the instruments, procedures and processes (integrative devices) used by the acquiring MNC in order to undertake changes in the systems and structure in the acquired subsidiary. Integration may be divided into two major categories. First, the MNC integrates the new entity into the systems used for coordination and control of its foreign subsidiaries, i.e. to manage headquarter-subsidiary relationships. Second, integration also aims at obtaining various coordination benefits between the MNC and the new unit. This latter form of integration is defined as operating integration The need for and mode of integration of coordination and control systems is influenced by the strategic and environmental context of the acquiring MNC. The need for integration of operating systems is influenced by the strategic nature of the acquisition, i.e. the extent to which different forms of coordination benefits can be obtained. A strong degree of interdependence exists between the strategic nature of the acquisition and the strategic and environmental context of the acquiring MNC. Earlier research has shown that the management of the post-acquisition phase (i.e. the integration process) is of critical importance for the successful outcome of an acquisition. Thus, it is of interest to study the integration process, both to its nature and structure as well as to its objectives and outcome. The research indicates that the degree of efficiency of post-acquisition management is a major determinant for a successful acquisition program. Efficiency of post-acquisition management can be measured against a set of criteria, some referrable to integration of coordination and control systems, some to the integration of operating systems. The thesis consists of five articles, three in this volume, and two in the appendix to this volume (publication no 146). The three articles in this volume are: "Corporate Acquisitions and Divestments – The Strategic Decision-Making Process", "Strategic Aspects of Post-Acquisition Management in MNCs", "Management of the Post-Acquisitions Processes in Diversified MNCs". The research design is based on comparison of intensive case studies. In total, five Swedish multinational corporations were investigated, in which totally eleven acquired subsidiaries were being studied. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

The aim of this dissertation is to describe and analyze how headquarter-subsidiary relationships are managed in multinational corporations. More specifically, based on an intensive investigation of six MNCs, this study addresses the following questions: What systems or instruments does the MNC use to coordinate and control the activities of the foreign subsidiaries? How are these systems designed and managed? How do the environment and strategy of the MNC, i.e. the environmental and strategic context, influence the need for coordination and control of the foreign subsidiaries and the design and functioning of the various coordination and control systems? How do the design and functioning of the total configuration of systems influence the mode of managing headquarter-subsidiary relationships and the performance of the MNC? How are various coordination and control systems interrelated within a single MNC / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

<p>Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar.</p><p>Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter. Det skapar en ökad sammanhållning och en stärkt motivation inom personalen som leder till bättre output för företaget på grund av mer tillfredställda medarbetare. Vår studie visar till slut även att relationsmotivet är ett motiv multinationella företag använder sig av då det skapar möjligheter till att bygga och stärka relationer med samarbetspartners till företaget under ett evenemang så som en ishockeymatch.</p>

Globaliseringen i världen har haft stor inverkan på hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgränser men kulturella skillnader tycks även det vara en påverkansfaktor gällande internationella samarbeten. Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes även hur dessa insatser påverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer av anställda på denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida. Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av måluppfyllelse. Förändringar i både beteende och tankesätt har noterats bland medarbetarna. Dessa rör främst en ökad upplevelse av förståelse för olikheter beroende av kulturella skillnader. Vidare tycks värdesättandet av samarbete och konfliktundvikande ökat bland medarbetarna. De beteendemässiga förändringarna som kunnat uttydas är rakare och tydligare kommunikation vilket även det underlättat samarbete. Utöver dessa resultat upplever medarbetarna även att gemenskapen på arbetsplatsen har ökat tack vare insatserna.

Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar. Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter. Det skapar en ökad sammanhållning och en stärkt motivation inom personalen som leder till bättre output för företaget på grund av mer tillfredställda medarbetare. Vår studie visar till slut även att relationsmotivet är ett motiv multinationella företag använder sig av då det skapar möjligheter till att bygga och stärka relationer med samarbetspartners till företaget under ett evenemang så som en ishockeymatch.