Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstå inom föreningslivet i städer med en mångfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste årtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city där klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. Frågeställningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats är: Hur är fördelningen av samhällsklasser i Malmös olika stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet är mellan samhällsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika stadsdelarna i Malmö? Dessa frågor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv där teorier från Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att på grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv. Idrotter som traditionellt visat sig vara attraktiva för de i högre samhällsklasser har blivit lokaliserade i rika stadsdelar. Samma mönster finns för de idrotter som traditionellt visat sig vara attraktiva för de lägre samhällsklasserna som har kommit till att lokaliseras i mindre välställda stadsdelar. Resultaten visar även att föreningsidrottande är kopplat till inkomst och utbildningsnivå vilket innebär att deltagandet i föreningsidrotten i Malmö inte är lika för alla. / This study was made to highlight the problems that can occur in club sports in urban areas with a diverse population. Malmö has during the past decades evolved into what is called a dual-city where the gap between the rich and the poor in the city become increased. The research questions were: How is the distribution of social classes in Malmö? Are there differences in how sports activities are used between social classes? Are there differences in the supply of sport activities between the different districts in Malmö? These questions have been answered through a sociological perspective in which theories of Bourdieu has been dominant. The results show that because of the wide gaps between rich and poor neighborhoods in Malmö, Malmö today have a divided sports club environment. Sports that have traditionally proven to be attractive for those in higher social classes have been located in wealthy neighborhoods. The same pattern exists for the sports that have traditionally proven to be attractive for the lower classes that have come to be located in less prosperous neighborhoods. The results also show that the club sport is linked to income and education level, which means that participation in organized sport in Malmö is not the same for everyone.

Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik. De enskilda eleverna har indelats efter samhällsklass genom föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Resultatet redovisas genom transkribering av ljudinspelningar av intervjuerna, vilka sedan analyseras. Analysen visar att skolan är den enskilt viktigaste intressebildande miljön för gruppen intervjuade. Släkt och vänner är också viktig medan samhällstrender inte utgör lika viktiga intresseskapande miljöer. Slutligen förs också en diskussion om vad man kan göra för att öka intresset för matematik och naturvetenskap i skolan.

<p>Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik. De enskilda eleverna har indelats efter samhällsklass genom föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Resultatet redovisas genom transkribering av ljudinspelningar av intervjuerna, vilka sedan analyseras. Analysen visar att skolan är den enskilt viktigaste intressebildande miljön för gruppen intervjuade. Släkt och vänner är också viktig medan samhällstrender inte utgör lika viktiga intresseskapande miljöer.</p><p>Slutligen förs också en diskussion om vad man kan göra för att öka intresset för matematik och naturvetenskap i skolan.</p>

The purpose of this essay is to analyze how three history textbooks written for Swedish upper secondary school construct the identities of gender, ethnicity, social class and sexuality in one historical era. The analysis is based on an intersectional theoretical perspective, as a further dimension of a gender perspective. The Swedish curriculum, Gy2011, highly values its core concepts, such as equality, inclusivity and anti-discrimination, previous research shows that textbooks have failed to meet these standards.The analysis shows that there has been some development in how ethnicity is represented, gender is still mainly a male representation, social class is constructed mainly in conflict and sexuality is heavily obscured. The various identities intersect, in some occurrences, mainly gender and ethnicity, and gender and class.

<p>The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong>This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.</p><p><strong> </strong></p><p>The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.</p><p> </p><p>Keywords:</p><p>Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society</p>

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.    This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.   The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.   Keywords: Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society

Research shows that adolescents are major users of various social media, and adolescent girls who use social media are more likely than adolescent boys to come into contact with so-called Influencer marketing, i.e. a form of marketing in which focus is placed on influential people rather than the target market as a whole. Influencers tend to effect their audience’s consumption habits, and their main audience often tend to be adolescent girls. This caught our attention since influencers are a quite new phenomenon and not much research on has been done on it. The main object of the study is to examine if there any correlations in what extent influencers affect adolescent girls consumption of ”status symbols” given their social class. The second object of the study builds on identifying and explaining differences in adolescent girls and their definitions of status symbols and how this affects their consumption of status symbols given their social class. To do this, we constructed a survey which we posted on the social media Facebook. The survey was only open to persons belonging to so-called ”girl groups”, consisting of girls only. Our respondents consist of adolescent girls at attending at swedish high schools. Our study draws on Pierre Bourdieu’s theory of; habitus, capital and field. We conclude that adolescent girls of a lower social class are more likely to consume status symbols recommended by influencers on social medias. Other conclusions are that adolescent girls regardless of their social class consume the same type of status symbols But also that there are no differences’ in adolescent girls and their definitions of which status symbols they consider to be highly valued.

I uppsatsen undersöks det hur dialekt används för att förmedla samhörighet och samhällsklass i filmerna Smala Sussie och Bröllopsfotografen, regisserade av Ulf Malmros. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur dialekt används för att skapa gemenskap och social status, dessutom jämförs dialektbruket i de två filmerna. Metoden som används är en kvalitativ textanalys. För att analysera filmerna används ackommoderingsteorin, som handlar om hur, när och varför människor anpassar sin kommunikation efter andra talare.  Resultaten visar att dialekt används för att signalera gemenskap såväl som social status. Karaktärernas språk placerar dem alltså i olika gemenskaper och samhällsklasser. I Smala Sussie används dialekt främst för att visa på vilken social status karaktärerna har och övergripande tillhör rollfigurerna en lägre samhällsklass, eftersom de pratar mycket dialekt. I Bröllopsfotografen används dialekt i stället främst för att visa på hur huvudkaraktären Robins språk skiljer honom från de andra som inte pratar dialekt, alltså hur hans språk gör att han inte är en naturlig del av gemenskapen. Det finns också spår av både konvergens och divergens, det vill säga att karaktärerna vid vissa tillfällen anpassar sitt språk efter andra talare, medan de i andra situationer inte gör det. Likheterna mellan filmerna är många rent språkmässigt. Drag som återkommer är tjockt L, sch-ljudet, att ljud faller bort i slutet av ord eller att ljud byts ut, exempelvis kan /e/ bli /ä/ eller /o/ bli /ö/. Den dialekt som pratas av karaktärerna kan alltså placeras inom Värmlands gränser.

The aim of this essay is to examine the symbolism of six thematically important colours in F. Scott Fitzgerald’s The Great Gatsby and how they are connected to the characters, plot, and themes. I will demonstrate the significance of colour by making an analysis of the meaning, pattern, and change of the six colours. Utilizing colour symbolism in literature is a method that illustrates and narrates information beyond the literal sense. Colour consists of multiple meanings and has the quality of being ambiguous. The juxtaposition in colour and its symbolism reflects the ever-changing and multifaceted stages in life. / Syftet med denna uppsats är att undersöka symboliken i sex tematiskt viktiga färger i F. Scott Fitzgeralds Den Store Gatsby och hur de är kopplade till karaktärerna, handlingen, och teman. Jag kommer att visa färgens betydelse genom att göra en analys av syftet, mönstret, och förändringen i dessa sex färger. Att utnyttja färgsymbolik i litteratur är en metod som målar och berättar information bortom den bokstavliga meningen. Färg består av flera konnotationer och har egenskapen att vara tvetydig. Juxtapositionen i färg och dess symbolik speglar de ständigt föränderliga och mångfacetterade stadierna i livet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar och förståelse av en "mörkare sida" av förskolans omsorgsuppdrag, med fokus på "barn som far illa". Studien är av kvalitativ art och bygger på en hermeneutisk forskningsansats. Resultatet har därför analyserats fram genom en tolkande ansats. Materialet har sorterats, reducerats och argumenterats. Undersökningen har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger på fyra olika förskolor. Studien är indelad i tre olika huvudrubriker. Dessa är "Omsorg - vad är det?" ”Omsorg – en "mörkare" sida" och "Omsorg – betydelsen av att se”. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att beskriva vad omsorg innebär för dem. Resultatet tyder på att pedagogerna har kunskap om anmälningsskyldigheten. Däremot har de en begränsad förståelse om både omsorgsuppdragets ”mörkare sida” och om ”barn som far illa”. Pedagogerna saknar en medvetenhet kring omsorgsuppdragets komplexitet. Denna studie kan användas för att öka medvetenheten hos verksamma pedagoger kring detta. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>