Undersökningen går ut på att ta reda på hur Selma Lagerlöf har använt dialekt som stildrag i boken Kejsarn av Portugallien. Kvalitativ och kvantitativ textanalys används som metod för att besvara undersökningens forskningsfrågor. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur dialekten används som stildrag, vem som framställs som dialekttalare samt vilken dialekt som förekommer i boken. Resultatet visar att Lagerlöf har använt dialekt för att placera in boken i en viss geografisk miljö samt att dialekten visar vilken samhällsklass karaktärerna hör till. Resultatet visar också att det är fattiga och enkla människor utan högre utbildning som framställs som dialekttalare samt så rör det sig om en variant av värmländskan som återfinns i landskapets södra delar som har starka drag från götamålsområdet.

I uppsatsen undersöks det hur dialekt används för att förmedla samhörighet och samhällsklass i filmerna Smala Sussie och Bröllopsfotografen, regisserade av Ulf Malmros. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur dialekt används för att skapa gemenskap och social status, dessutom jämförs dialektbruket i de två filmerna. Metoden som används är en kvalitativ textanalys. För att analysera filmerna används ackommoderingsteorin, som handlar om hur, när och varför människor anpassar sin kommunikation efter andra talare.  Resultaten visar att dialekt används för att signalera gemenskap såväl som social status. Karaktärernas språk placerar dem alltså i olika gemenskaper och samhällsklasser. I Smala Sussie används dialekt främst för att visa på vilken social status karaktärerna har och övergripande tillhör rollfigurerna en lägre samhällsklass, eftersom de pratar mycket dialekt. I Bröllopsfotografen används dialekt i stället främst för att visa på hur huvudkaraktären Robins språk skiljer honom från de andra som inte pratar dialekt, alltså hur hans språk gör att han inte är en naturlig del av gemenskapen. Det finns också spår av både konvergens och divergens, det vill säga att karaktärerna vid vissa tillfällen anpassar sitt språk efter andra talare, medan de i andra situationer inte gör det. Likheterna mellan filmerna är många rent språkmässigt. Drag som återkommer är tjockt L, sch-ljudet, att ljud faller bort i slutet av ord eller att ljud byts ut, exempelvis kan /e/ bli /ä/ eller /o/ bli /ö/. Den dialekt som pratas av karaktärerna kan alltså placeras inom Värmlands gränser.

Hela mediebranschen är idag inne i ständigt pågående förändringsprocess. Alla medieorganisationer, såväl på global nivå som på lokal nivå, påverkas på ett eller annat sätt och måste ta ställning till hur de ska agera i förändringarna. Att utforma hållbara strategier för något som är i ständig förändring är dock inte helt okomplicerat.      I den här studien har fyra värmländska medieorganisationers förhållningssätt till strategier i förändringsprocesser undersökts. Två av dem, Nya Wermlands-Tidningen och TV4 Värmland, är kommersiellt drivna, medan två av dem verkar för public service, nämligen Sveriges Televisions Värmlandsnytt och Sveriges Radio Värmland. Dessa organisationer har valts ut för att det kan vara intressant att se hur det ser ut på lokal nivå, samt om synen på strategier i förändring skiljer sig åt beroende på om de verkar kommersiellt eller inte.      För att besvara syftet med studien har två delstudier genomförts, dels en kvalitativ samtalsintervju, där en person i ledningen på respektive medieorganisation har intervjuats och dels en mindre kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen fungerar bara som ett komplement till samtalsintervjuerna, som är den huvudsakliga metoden i denna studie.      Resultatet av den empiriska studien visar att det finns uppenbara skillnader i vad de värmländska medieorganisationerna anser är avgörande i deras förändring och vad som påverkar deras strategiska arbete. Informanterna på de kommersiellt drivna Nya Wermlands-Tidningen och TV4 Värmland menar att publikens intresse är avgörande, medan de på Sveriges Televisions Värmlandsnytt och Sveriges Radio Värmland är mer inne på att direktiv från regering och riksdag är mest avgörande. / The entire media industry is at the moment in a constantly ongoing process of change. All media organizations, both at global level and at local level, are affected in one way or another, and must consider how to act in the changes. Designing sustainable strategies for something that is constantly changing isn’t easy at all.      In this study, the approach to strategies in change at four local media organizations has been studied. Two of them, Nya Wermlands-Tidningen and TV4 Värmland, are commercially driven, while two of them are working for public service. Those two are Sveriges Televisions Värmlandsnytt and Sveriges Radio Värmland. These organizations have been selected since it seems to be interesting to study the phenomenon at local level and to investigate if there are any differences in their views on strategies in change, depending on whether they are commercially driven or not.      To respond to the purpose of this study, two separate studies were implemented, one qualitative interview study, where one member of the management at each media organization has been interview and one minor qualitative content analysis study. The function of the qualitative content analysis is to complement the interviews. The qualitative interview is the main methodology in this study.      The result of the empirical study shows that there are clear differences in what the local media organizations believe is essential in their change and what influences their strategic work. The informants of the commercially driven organizations, Nya Wermlands-Tidningen and TV4 Värmland, believe that the interest of the audience is essential, while the informants of Sveriges Televisions Värmlandsnytt and Sveriges Radio Värmland believe that regulations from the Swedish government and the Swedish parliament is the most essential factor.