Ett symtom som kan uppkomma i samband med stroke är neglekt. Neglekt innebär svårigheter att uppmärksamma ena sidan av kroppen samt stimuli som uppkommer vid den påverkade kroppshalvan. Att drabbas av neglekt kan innebära en lång rehabiliteringsperiod och begränsar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeutiska interventioners effekt för att möjliggöra aktivitet i det dagliga livet för personer som har neglekt. Den metod som har valts var en litteraturstudie med kvantitativ ansats. Författarna har använt sig av både manuell sökning och databassökning. Urvalet genomfördes i flera steg för att hitta artiklar som besvarade studiens syfte. Åtta artiklar av kvantitativ ansats presenterades och analyserades enligt den traditionella modellen och delades upp i top-down och bottom-up interventioner. Resultatet visade att det fanns arbetsterapeutiska interventioner som visade på en förbättring av aktivitetsutförande i ADL för personer som har neglekt. Författarna anser att det inte finns tillräckligt med studier som har huvudfokus på ADL vilket indikerar på att mer forskning behövs inom området.

SAMMANFATTNING Bakgrund Neglekt är en funktionsnedsättning efter stroke som främst förekommer vid skador i höger hjärnhalva. Funktionsnedsättningen ger ensidigt bortfall av sinnesintryck kontralateralt mot skadan, vilket betyder att skador i höger hjärnhalva ger vänstersidig neglekt. Patienter med neglekt har komplexa svårigheter med utökat behov av personcentrerad rehabilitering. Som en del av sjuksköterskans professionella ansvar på en strokeenhet ingår det att ha kunskap om rehabiliteringsmetoder med potential att återskapa hälsa hos patienter med neglekt. Syfte Syftet med studien var att beskriva rehabiliteringsmetoder och deras påverkan på neglekt vid stroke. Metod Allmän litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna Cinahl complete, Pubmed och Psycinfo. Sökningarna genererade femton utvalda vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys. Resultat Identifierade rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras på en strokeenhet inkluderade visuella metoder, spegel- och musikterapi. Gemensam nämnare för samtliga metoder var synens inkoppling vid varje moment. Neglekt är en multisensorisk funktionsnedsättning och studien indikerar att utförande av flera rehabiliteringsmetoder parallellt minskar symtom hos denna patientgrupp. Slutsats Denna litteraturöversikt beskriver rehabiliteringsmetoder för patienter med neglekt som kan utföras av hela teamet på en strokeenhet. Sjuksköterskan har ett samordnande ansvar i teamet där både patient och närstående är inkluderade. Studien ger förslag på tillvägagångssätt att utföra rehabiliteringsmetoderna och utnyttja vardagliga moment till att stimulera flera sinnen. Ökad kunskap och implementering av rehabiliteringsmetoder i den dagliga omvårdnaden av patienter med neglekt kan leda till snabbare återhämtning, kortare sjukhusvistelse samt minskat lidande för både patient och anhöriga.

Title: The usage of virtual reality in therapy of patients with neglect syndrome with consideration of a cybersickness risk. Objective: To find out if stroke patients with neglect syndrome tend to have higher risk of gaining cybersickness after using virtual reality compared to stroke patients without neglect syndrome and healthy population. Also, to find out if the severity of neglect syndrome has correlation with the severity of gained cybersickness. Afterwards to evaluate the trend of making games in virtual reality for treating neglect syndrome with consideration of a cybersickness risk. Methods: The experiment participants played game in virtual reality developed for treating neglect syndrome for ten minutes. During the game participants were seated and were playing using head movements. A HTC VIVE console was used to deliver the virtual reality game. Participants were divided into 3 groups: the group Zdraví (n = 12) without neurological impairment, the group CMP (n = 6) for stroke patients without neglect syndrome and the group Neglect (n = 10) for stroke patients with neglect syndrome (KF-NAP ≥ 1). Each proband had to fill Sickness Simulator Questionnaire which was used to detect cybersickness before and after playing the game in virtual reality. Collecting and sorting of the data was done...

Syfte: att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid neglekt för vuxna personer med stroke. Metod: en litteraturöversikt av både kvantitativ och kvalitativ metod och granskades och resulterade i 11 studier. Datainsamlingen utfördes genom systematisk litteratursökning i tre databaser inom medicin och hälsa samt med manuella sökningar från databaserna CINAHL, Medline och PubMed. Data analyserades och sammanställdes genom intressanta fynd och kategoriserades i fyra underrubriker baserade på Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) interventionsmodeller; kompensatorisk modell, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga- och kroppsliga faktorer samt pedagogisk modell. Resultat: det finns ett begränsat antal arbetsterapeutiska interventioner vid neglekt för personer som drabbats av stroke. Studierna var utförda runt om i världen med varierande intensitet. Interventionerna var till största del utförda inom sjukhusmiljö och det fanns en variation på hur lång tid efter strokediagnos som interventionerna utfördes. Modell för förbättring av personliga och kroppsliga faktorer var en av de vanligaste förekommande interventionerna. Slutsats: är att det finns ett fåtal arbetsterapeutiska interventioner vid neglekt för personer som drabbats av stroke och att det inom svensk sjukvård endast finns ett magert utbud av interventioner som rekommenderas enligt Socialstyrelsen. Fortsatt forskning behövs för att ta fram evidens och mäta effekten av varje enskild intervention för att underlätta det arbetsterapeutiska arbetet och för att Socialstyrelsen ska kunna rekommendera dessa vid det rehabiliterande arbetet vid neglekt för personer som drabbats av stroke. / Purpose: to summarize and describe Occupational Therapy Interventions in case of Neglect for adults with stroke. Method: a literature review using both quantitative and qualitative methods and reviewed resulted in 11 studies. Data was collected through a systematic literature search in three databases within medicine and health and with secondary searches, from the CINAHL, Medline and PubMed databases. Data were analyzed and compiled through interesting findings and categorized into four categories based on the Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) Intervention models; Compensatory model, Model for activity training, Model for improvement of personal and physical factors, and Educational model. Results: there are a limited amount of Occupational Therapy Interventions in case of Neglect for people affected by stroke. The studies were carried out around the world with varying intensity. The interventions were mostly carried out in a hospital environment and there were variations in how long after stroke diagnosis the interventions were carried out. Model for the improvement of personal and physical factors was one of the most frequently occurring interventions. Conclusion: there are a limited number different Occupational Therapy Interventions in case of Neglect for people who have suffered a stroke, and that within Swedish healthcare there are only few interventions that are recommended by the National Board of Health and Welfare in Sweden. Further research are needed to produce evidence and measure the effect of each individual intervention to facilitate the Occupational Therapy work and for the National Board of Health and Welfare to be able to recommend those for the rehabilitation work in case of Neglect for people affected by stroke.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Unilateral spatial neglect (USN) is a common disorder after stroke. An application especially developed for stroke rehabilitation, the RehAtt Mixed Reality (MR) intends to train cognitive and motor functions that are affected by USN, by the means of interactive 3D games played in mixed reality, through smart glasses. The present study targets one specific cognitive function, namely spatial attention, and compares individual performances in one of the games (scenarios) to performances in a widely used test for detection of deficits in spatial attention – the Posner test. The hypothesis is that user reaction times in the RehAtt MR scenario correlates with user reaction times in the Posner test. Another test, including a questionnaire, to validate the usability of the RehAtt MR is also conducted. The sample for the usability test and questionnaire includes a total of 74 participants (47 women, 27 men, M = 39.6 years of age), of which 29 individuals (13 women, 16 men, M = 35 years of age) carried out the experimental part of the study. The results suggest that there is a significant correlation, r(27) = .411, p = .027, between reaction times in the Posner test and the scenario in the RehAtt MR, and that the product usability shows high quality. It is concluded that the results support that the scenario explored in the RehAtt MR trains spatial attention, although further research is needed for full validation. / Unilateraltspatialt neglekt (USN) är en vanlig funktionsnedsättning efter stroke. En applikation som utvecklats speciellt för strokerehabilitering - RehAtt Mixed Reality (MR) - har som mål att träna kognitiva och motoriska funktioner som är påverkade av USN, med hjälp av 3D-spel som spelas i mixed reality, genom smarta glasögon. Den aktuella studien siktar in sig på en specifik kognitiv funktion – spatial uppmärksamhet – och jämför individuella prestationer i ett av spelen i RehAtt MR med prestationer i ett vanligt, ofta använt test för att upptäcka nedsättningar i spatial uppmärksamhet – Posner-testet. Hypotesen är att användares reaktionstider i spelet i RehAtt MR korrelerar med användares reaktionstider i Posner-testet. Ett annat test, inklusive en enkät, görs också, för att validera användbarheten i RehAtt MR. 74 deltagare (47 kvinnor, 27 män, M = 39.6 år) finns med i användbarhetstestet och enkäten, av vilka 29 individer (13 kvinnor, 16 män, M = 35 år) medverkade i den experimentella delen av studien. Resultaten indikerar att det är en signifikant korrelation, r(27) = .411, p = .027, mellan reaktionstiderna i Posner-testet och spelet i RehAtt MR, och att användbarheten hos produktenvisar hög kvalitet. Slutsatsen är att vad som hittats i den aktuella studien stödjer idéen att spelet i RehAtt MR tränar spatial uppmärksamhet, även om vidare studier krävs för en full validering.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar och förståelse av en "mörkare sida" av förskolans omsorgsuppdrag, med fokus på "barn som far illa". Studien är av kvalitativ art och bygger på en hermeneutisk forskningsansats. Resultatet har därför analyserats fram genom en tolkande ansats. Materialet har sorterats, reducerats och argumenterats. Undersökningen har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger på fyra olika förskolor. Studien är indelad i tre olika huvudrubriker. Dessa är "Omsorg - vad är det?" ”Omsorg – en "mörkare" sida" och "Omsorg – betydelsen av att se”. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att beskriva vad omsorg innebär för dem. Resultatet tyder på att pedagogerna har kunskap om anmälningsskyldigheten. Däremot har de en begränsad förståelse om både omsorgsuppdragets ”mörkare sida” och om ”barn som far illa”. Pedagogerna saknar en medvetenhet kring omsorgsuppdragets komplexitet. Denna studie kan användas för att öka medvetenheten hos verksamma pedagoger kring detta. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>