Denna studie har syftat till att bidra med förståelse kring fritidspedagogers uppfattning och arbete med ämnet relationsskapande med barn, och hur yrkesgruppens ambitioner i arbetet ter sig. Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger, vilka besitter varierande erfarenhet och arbetar på fyra olika skolor inom Umeå kommun. Utgångspunkter inom forskning för studien är det relationella perspektivet som delvis grundas på Bubers relationella dialogfilosofi. Där återfinns teorin om den mellanmänskliga vägen, samt Jag-Du- och Jag-Det-begreppen vilka förbinds med hur relationer skapas och upprätthålls. Utifrån dessa perspektiv presenterar och analyseras fritidspedagogernas syn på relationsskapandet med barnen. Studiens resultat visar att informanterna i första hand skapar strukturer för verksamheten genom regler som upprätthålls för att kunna genomföra aktiviteter. I den påföljande slutsatsen har det kunnat uttydas att de främst använder ett instrumentellt förhållningssätt i sitt relationsskapande. I vardagliga möten med barnen kan studiens resultat visa på att informanterna arbetar mer med ett interaktionistiskt förhållningssätt, där slutsatsen klargör att den relationella pedagogiken styr genom att informanterna är inkännande mot barnen och önskar utveckla mer personliga relationer med dem. Studiens resultat visar dessutom på att relationsskapandet är baserat på individuella kunskaper som sällan delas med kollegor eller anknyts till omsorgsuppdraget, relationsskapandet är i flera fall en tyst kompetens i professionen. Slutsatsen redogör för att relationsskapandet förefaller baseras på erfarenhet inom yrket och naturbegåvning hos yrkesutövarna, samt att kunskapen sällan har sitt ursprung i utbildningsprocesser.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar och förståelse av en "mörkare sida" av förskolans omsorgsuppdrag, med fokus på "barn som far illa". Studien är av kvalitativ art och bygger på en hermeneutisk forskningsansats. Resultatet har därför analyserats fram genom en tolkande ansats. Materialet har sorterats, reducerats och argumenterats. Undersökningen har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger på fyra olika förskolor. Studien är indelad i tre olika huvudrubriker. Dessa är "Omsorg - vad är det?" ”Omsorg – en "mörkare" sida" och "Omsorg – betydelsen av att se”. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att beskriva vad omsorg innebär för dem. Resultatet tyder på att pedagogerna har kunskap om anmälningsskyldigheten. Däremot har de en begränsad förståelse om både omsorgsuppdragets ”mörkare sida” och om ”barn som far illa”. Pedagogerna saknar en medvetenhet kring omsorgsuppdragets komplexitet. Denna studie kan användas för att öka medvetenheten hos verksamma pedagoger kring detta. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>