Unemployment in Gävleborgs län is the highest in Sweden and at the same time, the level of education in the county is the lowest. Low mental health is also noteworthy among the county's residents. The purpose of this qualitative study was to explore the county’s future labor market. The study results also show how different phenomena on the labor market such as precarious employment, work incarceration and digitization can affect the county's residents from a psychological perspective. The result shows that the county suffers from a structural unemployment and that the county is facing a structural change. This is a result from the workforce incapability to adapt to digitization and globalization, which puts great demands and desirability on the workforce to be flexible. The county, as well as the rest of Sweden has high immigration which leads to great challenges in managing integration of the new arrivals. The result of the study shows both challenges, opportunities and changes in the future labor market of Gävleborgs län.

Tidsbegränsade anställningar har ökat i Sverige sedan 90-talet och fortsätter ännu att öka. Dessa anställningar diskuteras flitigt i media och den negativa påverkan på de anställda är mest framträdande. De som i högst utsträckning är tidsbegränsat anställda är unga personer i åldrarna 16–24 år, där hälften har den typen av anställning. Pajala är en kommun i Norrbotten som varit väldigt aktuell i media i och med gruvan som startade och sen kort därefter gick i konkurs. Enligt statistik från SCB har Pajala en markant högre ungdomsarbetslöshet än i riket och länet med 15 procent mot rikets 8 procent. Föreliggande studie har utförts i Pajala kommun med syftet att undersöka vad unga Pajalabor har för upplevelser av otrygga anställningar och vilka strategier som används för att hantera situationen. Samt hur detta påverkas av den varierande tillgången på arbete som kommunen erfarit. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor i åldrarna 20–31 år. I analysen av materialet har Standings teori om prekariatet och Jahodas deprivationsteori används. Resultatet av studien visar att otrygghet och oro är centralt i respondenternas upplevelser framförallt oro för sin ekonomi. Även stress över att alltid behöva vara tillgänglig och hur anställningen gör det svårt att planera återkommer. Respondenterna har även upplevt bristande arbetsmiljö, kompetensutveckling och möjligheter att utvecklas i arbetet. De strategier som främst används för att hantera situationen är att anpassa sin livsstil efter den varierande inkomsten samt att planera för hur de ska hantera en eventuell uppsägning. Samtliga respondenter har påverkats på ett eller annat sätt av arbetsmarknaden i kommunen och turerna med gruvan. Resultatet visar även på ett upplevt tvång att studera för att komma ur de otrygga anställningarna, annars får man nöja sig med det man får eller flytta. / Precarious employment has increased in Sweden since the 90's and continues to increase. These jobs are widely discussed in the media and the negative impact on employees is most prominent. Those who to a large extent are temporary employees are young people aged 16-24, where half have this type of employment. Pajala is a municipality in the north of Sweden that has been very relevant in the media, with the mine that started and soon became bankrupt. According to statistics from SCB, Pajala has a significantly higher youth unemployment than in the country and the county with 15 percent against the country's 8 percent. This study has been conducted in Pajala municipality with the purpose of investigating how young residents in Pajala has experienced insecure employment and what strategies are used to handle the situation. And how this is affected by the varied supply of work that the municipality has experienced. Seven semi- structured interviews have been conducted with women between the ages of 20 and 31 years. In the analysis of the material, Standing's theory of precariat and Jahoda's deprivation theory has been used. The result of the study shows that insecurity and concern are central to the respondents' experiences, especially concern for their finances. Also stress about always having to be available and how the job makes it difficult to plan returns. The respondents have also experienced insufficient work environment, skills development and opportunities to develop at work. The strategies used primarily to deal with the situation are to adjust their lifestyles according to the varying income and to plan how to deal with a possible termination. All respondents have been affected in one way or another by the labor market in the municipality and the bankruptcy of the mine. The result also shows an experienced compulsion to study to get out of the precarious jobs, otherwise you will have to settle for what you get or move.

Barnkonventionen lyfter vårdnadshavarnas övergripande ansvar för barnets utveckling ochhur de uppfostras, dock med hjälp från staten om det behövs. I de fall där vårdnadshavarnainte klarar av att ge barnen goda uppväxtvillkor kan förskolan komma att bli viktig.Läroplanen för förskolan belyser att förskolans utbildning ska utgå från FN:s barnkonventionoch spegla dess innehåll. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka olikauppfattningar det finns bland förskollärare i arbetet med barn som antas leva i otryggahemmiljöer.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som sedan analyseratsutifrån Bowlbys anknytningsteori. Resultatet i studien visar att förskollärarna upptäckt teckensom bristande social kompetens, oro, rädsla, barns berättelser samt bristande lust till att lekaoch utforska hos barn som antas leva i otrygga hemmiljöer. Samtliga förskollärare är överensom att skapandet av en tillitsfull relation och en trygg bas är viktigast i det pedagogiskaarbetet med barn som antas leva i otrygga hemmiljöer. För att främja detta berättarförskollärarna att de oftast använder sig av en utvald förskollärare som ger barnet extra tid,exempelvis genom att läsa böcker eller måla tillsammans med barnet. Något somförskollärarna också lyfter som främjande i arbetet med barn som antas leva i otryggahemmiljöer är en god kontakt med vårdnadshavarna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns ett samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, samt testa om Maslows teori om behovshierarkin är applicerbar på sambandet. Vidare var ett ytterligare syfte att undersöka den “nordiska arbetsmarknadsmodell” som man internationellt sett talar om och undersöka om ländernas arbetsmarknadsmodeller faktiskt är så pass lika som man kan tro. Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsen låg Maslows teori om behovshierarki som indikerar att anställningstrygghet är en förutsättning för organisatoriskt engagemang, och således att sambandet kräver anställningstrygghet för att existera. Som grund för uppsatsen låg även tidigare forskning inom områdena anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang samt en redogörelse för de nordiska ländernas arbetsmarknader.Studien är en komparativ tvärsnittsundersökning som bygger på data från ISSP insamlat år 2015. Urvalet bestod av 3294 respondenter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island som förvärvsarbetade vid datamaterialets insamlingstillfälle. Med hjälp av linjära regressionsanalyser testades uppsatsens hypoteser. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, vilket låg i linje med tidigare forskning inom området. Vidare fick även Maslows teori delvis stöd. Hans teori testades genom att dela upp urvalet i en grupp som ansåg sig vara anställningstrygga och en grupp som ansåg sig ha otrygga anställningar. Det positiva sambandet återfanns i den anställningstrygga gruppen, medan blandade tendenser återfanns i gruppen med otrygga anställningar. Vidare motbevisades den “nordiska arbetsmarknadsmodellen” och resultatet indikerade att det fanns skillnader mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader som också resulterade i skilda nivåer av upplevd anställningstrygghet och därigenom också organisatoriskt engagemang som följd av det positiva sambandet.

Målet med denna kvalitativa studie är att studera hur män upplever otrygghet i det offentliga rummet samt jämföra kvinnors upplevelser och hur det påverkar samtliga köns rörlighet i staden. För en jämställd diskussion inom ämnet är det viktigt att studera samtliga köns behov. Mäns upplevda otrygghet i offentlig miljö är relativt ostuderat jämfört med kvinnors och därför har en intervjustudie kompletterats med tidigare forskning för att undersöka detta. Undersökningens mål är att studera likheter och skillnader mellan män och kvinnors upplevelser. Hur upplever män och kvinnor otrygghet på offentliga platser, vilka offentliga platser upplevs otrygga av respektive kön, och vilka strategier tillämpas för att motverka otrygga känslor. Studien konstaterar att det förekommer uppenbara skillnader mellan kön men också internt hos männen som intervjuats. Rädslor kan skapas av samma källor hos båda könen, men den distinkta skillnaden är vad de faktiskt är rädda för. Den otrygghet som skapas är ofta situationsbaserad, där flertal faktorer spelar in. Fysiska, sociala, och mentala aspekter pekas ut hos båda könen i dess upplevda otrygghet. Studien visar att både män och kvinnor upplever otrygghet, men att kvinnors upplevda otrygghet påverkar deras vardag i större utsträckning, mycket på grund av det sexuellt inriktade hotet, vilket är skilt från individers faktiska utsatthet i den offentliga miljön. Tanken med studien var att de intervjuade skulle kunna peka ut faktiska platser och beskriva varför otrygghet upplevdes på dessa och sedan jämföra med platser kvinnor generellt upplever otrygghet på, baserat på tidigare forskning. Frågan visades vara mer komplex än så och att otrygghet är svårt att faktiskt kartlägga. Ofta handlade det snarare om tidigare erfarenheter eller vilka sociala situationer individer befann sig i.

Syfte med denna studie är att undersöka hur arbetsmarknadsinstitutioner som arbetsmarknadsregleringar och fackföreningar påverkar prekariatets storlek i 25 europeiska länder. Min teoretiska utgångspunkt är den nystrukturalistiska ansatsen som utgår från att makrostrukturella processer omformar arbetsmarknaden genom att skapa ekonomiska och politiska villkor som i sin tur utgör en grund för prekära anställningsformer. Jag har valt att undersöka arbetsmarknadsregleringar och fackföreningars roll för framväxten av de prekära jobben. I uppsatsen används data från European Working Conditions Survey (EWCS) 2010 genomförd av European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EFILWC). Jag har genomfört linjära regressionsanalyser på både individ- och landsnivå. Mina resultat visar att det varken finns samband mellan anställningsskyddets strikthet mätt med OECD:s EPL-index, eller mellan kollektivavtalstäckning och storleken på prekariatet i olika länder. Samtidigt har det påvisats ett starkt negativt samband mellan organisationsgraden i fackföreningar och procent prekära bland de anställda. Ett negativt samband mellan organisationsgrad och den relativa storleken på prekariatet gäller även för flera demografiska grupper som är särskilt utsatta för prekära anställningar såsom kvinnor, äldre och lågutbildade. Mina resultat ger stöd åt teoretiska antaganden om att starka fackföreningar kan motverka prekära jobb. Samtidigt visar resultaten på behovet av vidare studier med tidsseriedata för att utesluta risken för omvänd kausalitet. Dessutom finns det ett stort område för studier av andra makrofaktorer som bidrar till framväxten av prekära jobb.

Studiens syfte är att studera förskollärares uppfattningar kring sin yrkesroll i förhållande till att skapa trygghet hos barn. Fem förskollärare intervjuades om sina tankar och åsikter kring trygga barn i förskolan och hur de arbetar kring trygghet i allmänhet. Dessa ljudfiler transkriberades. Resultatet visar att förskollärarna har vissa skilda åsikter kring trygghet i förskolan men samtidigt mycket gemensamt trots att de alla arbetar på olika avdelningar och med olika barn. Resultatet har delats upp i fyra kategorier utifrån relevans för studien: förskollärarnas syn på trygghet, faktorer som påverkar barns trygghet i förskolan, förskollärarnas förhållningssätt till att skapa trygghet och trygghetens betydelse för barns utveckling och lärande.

No description available.

Psykopatiska drag kan ge negativa konsekvenser såsom ett antisocialt beteende och låg empati. För att kunna förebygga har forskningen tittat på olika orsaker till att sådana drag utvecklas. Man har bland annat tittat på om otrygga anknytningsstilar har ett samband med psykopatiska drag.   I den här studien deltog 102 personer i ett bekvämlighetsurval. Av de som svarade var 83,3% kvinnor och resten män, de flesta var i åldersgrupperna mellan 41–64 år.   Denna studie visade ett svagt samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. Andra studier har gjorts med andra urvalsgrupper med problematik såsom psykiatrisk diagnos och kriminalitet. Förmodligen hade resultatet blivit annorlunda med ett annat urval. Tendensen är dock att det finns ett samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. / Psychopathic traits can have negative consequences such as antisocial behaviour and low empathy. In order to be able to prevent it, research has looked at various reasons why such traits develop. Among other things, they have looked at whether insecure attachment styles have a connection with psychopathic traits.   In this study, 102 people participated in a convenience sample. Of those who responded, 83.3% were women and the rest were men, most were in the age groups between 41–64 years.   This study showed a weak association between insecure-avoidant attachment style and psychopathic traits. Other studies have been done with other sample groups with problems such as psychiatric diagnosis and crime. Probably the result would have been different with a different selection. The tendency, however, is that there is a connection between insecure-avoidant attachment style and psychopathic traits.

Syfte & Frågeställning Studiens syfte var att ta reda på gymnasters beskrivning av trygga idrottsmiljöer, samt deras rekommendationer för att uppnå trygga idrottsmiljöer. Frågeställningarna var: Hur beskriver gymnaster trygghet? Hur beskriver gymnaster en trygg idrottsmiljö? Vilka rekommendationer ger gymnaster till tränare, gymnaster, föräldrar, organisationsledare och Svenska Gymnastikförbundet för att uppnå trygga idrottsmiljöer? Vilka rekommendationer ges i litteratur och tidigare forskning som kan kopplas till gymnasternas rekommendationer? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts via intervjuer. Sex aktiva eller före detta elitgymnaster mellan 17–27 år deltog i studien, från disciplinerna manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och truppgymnastik. Intervjuguiden skrevs utifrån input från Svenska Gymnastikförbundet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var en blandning av induktiv och deduktiv. Resultat Resultatet visade en beskrivning av otrygga och trygga idrottsmiljöer. Deltagarna beskrev att i en trygg miljö kan man vara sig själv, man är inte ensam och man har en god kommunikation. I en otrygg miljö är man rädd för att misslyckas och att vara sig själv. Fem huvudteman framkom utifrån intervjuerna; rekommendationer till tränare, till gymnaster, till föräldrar, till organisationsledare och till Svenska Gymnastikförbundet. Slutsats Resultatet visade att tränare upplevdes vara de som hade störst påverkan på att skapa en trygg idrottsmiljö. Resultatet visade även att det upplevs vara Svenska Gymnastikförbundet som har störst ansvar för att visa vad som accepteras inom gymnastik och vilken kultur man vill skapa. Det anses även vara deras ansvar att få fler gymnaster att vilja hålla på med gymnastik längre, och att välbefinnande ska prioriteras framför att nå prestation och resultat, för att skapa en tryggare idrottsmiljö.